Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hornborga - Hornborgs Slott - Horndal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid Hornborga bro säges Necken, som
ock kallas Strömkarlen, hafva blifvit
hörd sjunga till en behaglig melodi
dessa orden, tre gånger upprepade: »Jag
vet, — och jag vet — och jag vet —
att min Förlossare lefver». En annan
sägen från Klockfejden under Gustaf I:s
tid är gängse bland folket i orten om
ett djup i Hornborga-sjön, kalladt
Klock-hol eller Klockiiolj. Hornborga kyrka
hade trenne klockor. ])e tvänne voro
döpta till Christina och Catharina; men
den tredje hade icke kommit till dop,
inan konung Gustafs förbud att kristna
kyrkor blef kungjordt; dock kallades
den Margaretha, och om den är en
sägen, alt jätten i Himmelsberget
kommit och tagit bort Margaretha och
nedsänkt den i Klockboljen; men ban hade
icke samma magt med dem, som fått
dop och ehristendom. Följande
minnesord finnas härom bland folket:
»Kjerstin och Kariu
De spela gulltnfvel;
Men Margaretha ligger pil sjöbotten.»
»Kan väl hända», skrifver Afzelius i
»Sv. Folk. Sagohäfder» VI del., »att
konungens fogde, fruktande för
upplopp, i hemlighet bortfört klockan och
skvllat på jätten. Allt minnen af deu
ovilja, som väcktes mot konungen, när
klockgärden utgick.» — Sjön, som
gränsar till Gudhems, Skånings oeh AV alle
härader, ligger vid 216 fots höjd öfver
hafvet. Hess aflopp är ån Flian,
Hornborgs Slott. En ganska
märkvärdig borglem ning i Bohuslän, är
belägen på en hög, föga tillgänglig
strandklippa vid det så kallade
Hamborgs-8und i Qville socken. Lemninganie
bestå af en stor jordvall, som omger
klippans topp, och inom hvilken man
finner spår af forntida stenbyggnader
samt en ännu bibehållen vattencistern,
der vatten aldrig tryter, förmodligen
genom någon i dess botten utgående
källåder. Bergets sidor äro i sina
ojemnheter fyllda med sten och jord.
Åtskilliga fynd af vapen oeh prydnader
hafva härstädes tid efter annan blifvit
gjorda. Denna fornlemning belyses ej
af något historiskt ljus. Den muntliga
traditionen tillskrifver dess
grundläggning en småkonung Horne, hvilkens graf |
visas på den närbelägna lilla ön Hornö,
som äfven skall hafva fått sitt na inn
efter honom. Borgen skall sedan
blifvit förstörd; men skriftliga urkunder
uppgifva, att den ånyo uppbyggdes
omkring år 1.218. Ännu i sitt förstörda
tillstånd utgjorde den en samlingsplats
för Norra Bohusläns inbyggare vid
öfverläggningarna om deras
angelägenheter. Hornborga-thing omnämnes flera
gånger i fornhandlingar, och på detta
utropades Norska prinsen Hakon
Ha-konsson af Wikens inbyggare till
konung år 1217. Sannolikt besattes det
1 medlet af femtonde århundradet af
Svenska riksmarsken Thord Bonde, som
då förde krig mot Norge, men lärer
blifvit förstördt kort efter hans mord.
Om dess slutliga öden går ännu eu
sägen i orten. Norrmännen skola
nämligen en längre tid hafva förgäfves
belägrat detsamma, då en gumma i
orten fäst deras uppmärksamhet på
möjligheten att uppföra belägringsstycken
pä det närbelägna Nord man na berget,
hvilket ock de belägrande funno och
lyckades derifrån beskjuta fästet. Då
detta slutligen stormades, skall blott
en af besättningen varit vid lif,
hvilken kastade sig i sjön och undkom.
Detta fäste har stundom blifvit
för-blandadt med det namnkunniga
Karlsborg, som påbörjades af marsken Thord
Bonde och hvilket legat i Stångenäs
härad, ett par mil söder om Hornborga.
Horndal. Jernbruk uti By socken
och Näsgårds fögderi af Stora
Kopparbergs län, beläget 1 V4 mil i norr från
kyrkan, anlades af kammarrådet Isak
Cronström efter Bergskollegii privileg.
d. 24 Nov. 1G52. På 1760-talet hadø
bruket, enligt uppgifter till 1840, haft
en tillverkning af 1,400 sk<t£ smide för
2 hamrar och 4 härdar och egdes af
Cronströmska slägten, hvaraf flera
ättlingar å qvinnolinien ännu ega det
(ofvannämda Isak Cronström hade 4
söner och 11 döttrar). År 18 4 0
uppgifves tillverkningen till 1,811 sk^b och
1858 till 2,6 257/25 sk® stångjernssmide.
Taxeringsvärdet för hela egendomen, som
eges af Horndals bruksegare, uppgick
s. å. till 229,520 rdr rmt, häraf 21 4,408
rdr för smidct, 5,000 rdr för Näs qvarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
