- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
466

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvetlanda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

saknas. Kyrkan, 8V2 från
Jönkö-ping, byggdes intill det gamla tornet
1797 — 1800 ; invigdes 1803; är
utvändigt 6 0 alnar lång, 30 alnar bred, med
11 alnar hög mur. Målades 1815. Den
berömda altartaflan, af professor
Sandberg, föreställande Frälsarens bön i
örtagården, skänktes 1717 af
riksdagsmannen And. Sandsten i Hult. Predikstolen,
hvit med förgyllning, gafs samma år af
rustållaren Magnus Svensson i Gettinge.
Af öfversten Carl Ridderborg, som
bi-vistade kalabaliken i Bender d. 1 Febr.
1713, är skänkt till kyrkan er>
-silfvev-oblatask. Den stora dopfunten
begagnas nu ej mer. Ett rökelsekar är ock
qvar från medeltiden. Ar 1 800
nedslog åskan i tornet, och strålen inbröt
i kyrkan, men utan att anställa större
skada. Orgelverket är af 1827. Eu
kouung Erik uppgifves vara begrafven
under kyrkans chor. Major Carl Berg,
adlad Liljenadler, ligger begrafven i
denna kyrka, hvarest hans vapen äro
uppsatta. — En sägen förvaras inom
Stålhammarska slägten, att
kyrkoherden här någon tid haft Bexheda och
Näsby som annexer, men att, då
Stålhammar på Hulsvik i Korsberga
socken vid en konungs (man säger Carl
XI:s) besök inbjudit ortens prester och
ståndspersoner, prostinuan på
Hvetlanda kommit alltför rikt utstyrd.
Kungen, harmsen häröfver, dömde mannens
-inkomster vara för stora och gjorde
kapella nen i Bexheda till sjelfständig
kyrkoherde. — Den af många antagna
meningen, att den ryktbara staden
Vi-.tala skall hafva legat h&r, och att de
vid byn Torget funna stenlagda
gatorna och källrarna m. m. skulle varit
lemningar deraf, bestrides af
Wieselgren, som anser den meningen vara
lika grundlös som den, att Vitalie-
eller Fetaliebröderne skulle härmed ha
någon gemenskap, och antager namnet
belt enkelt kunna vara föranledt deraf,
att hvete här först blifvit sådt.
Hertig Bengt skref som biskop i
Linköping ett bref till Njudungen och
Ost-bo, datum hvetelandum 1 209. År 1352
bevittnade biskop Lars i Linköping
hertig Bengts testamente, hvaraf man
finner, att hertigen haft en curia in
Hvetelandum. På Kettilsås, nära Flugeby,
förlägges Kettil Runskes förtrollade slott,
som tros ännu stå qvar, »ehuru ej
synligt för den, som söker upptäcka det.
De remot kan en annan oförmodadt få
se det, om han oförvarandes kommit
inom porten. Här visa sig då stora
hus och trädgårdar mellan dem och
sköna frukter på träden. Man får äta
deraf, men kommer ej utom
trollringen, förrän man lagt ifrån sig allt, som
man der tagit. År 1690 kom så
bonden Sven Måusson i Gettinge inom den
af Kettil förtrollade borgen, enligt hvad
bef.m. Joh. Larsson i Hultaby
försäkrat Rudebeck.» — På Huleslätt är ett
fyrkantigt rör, som säges ha varit kyrka
i fordna dagar. Runskriften har här
synnerligen blomstrat. I Liljegr.
Run-Urkunder äro 8 st. runstenar
upptagna. Häraf en på kyrkogården med
inskriften: j&atil x rtfti * ften x eftt ftn
brøpur : IHal) Ijar ftenø fun x Folket
vet, att stenen är rest öfver förutnämda
Kettil Runske. Annars utvisas hans
graf nära Kinekulle på Kapellbackeu.
Stenen säges ha stått der kyrkan
byggdes, tilläfventyrs öfver den graf, som
öppnades 1673, der ett jätteskelett
upp-gräfdes, som ännu 1815 låg i
Hvetlanda sakristia. Två runstenar finnas i
kyrkorauren; en ligger som bro öfver
Runstensbäck, ej långt från förutnämda
kyrkoruin, V8 mil söder om Hult. Der
läses: tUtkutr : riftr : ftitt : j>afi eftir
i&irfaft: bruf ur . . . fina : : l)ia ...
. . . t. I Byestad skog fanns 1 790 en
del af en kopparurna bland brända ben
och aska, der flera christna kors synas
utvisa, att den väl tillhört en christen,
förrän den jordades i en bränd hednings
hög. Derjemte fanns en lerurna.
Äfven ett väl arbetadt metallurnelock fanns
1815 nära Torget i en låg hög. Denna
trakt torde fordora blifvit kallad
Vetala-Hed och blifvit uppodlad af en kon.
Erik; Rimkrönikan säger:

Erik var första konung i Götaland red,
Som låtit upptaga Skåne och Vetala-hed.


Tingsplats är ännu vid Hvetlanda.
Här hållas årligen tre
kreatursmarknader. — År 1612, under, kriget med
Danmark, kom konung Gustaf II Adolf
hit d. 15 Juli. Året förut
sammanträffade han här som kronprins med
sin fader, Carl IX, hvarefter bägge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:53:55 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/3/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free