Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häggesled - Häggestad - Häggestad - Häggetorp - Häggevik, Stora och Lilla - Häggholmen - Häggum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bergaktig; jordmånen består till större delen
af lera och lermylla. En äng, Duma,
påstås fordom hafva varit sjö^ och segelbar.
Skog finnes endast till sätesgårdarna.
Socknen, som år 1805 beboddes af 274 och 1859
af 452 personer, består af 3 mantal skatte,
73/8 mtl frälse och taxeras till 55,987 % rdr
rmt. Barnundervisningen bestreds 1859 af
en med Ufvered socken gemensam lärare uti
fast skola för 16 gossar och 17 flickor,
under det att 10 gossar och 7 flickor
undervisades hemma. Kyrkan, af sten, belägen
3/s mil från moderkyrkan, lärer vara
ganska gammal, har förut stått på andra sidan
af vägen, som vetter åt Tyskagården, men
har blifvit flyttad på den bergskulle, der den
nu står, för att få torr griftplats. På
hennes kommunionkalk står årtalet 1494.
Namnet Häggesled härledes af Hägg och Slätt,
emedan hägg här fordom skall vuxit, eller
ock af en konung, vid namn Hägge, som
skall ligga begrafven antingen der de stora
griftstenarne söder på kyrkogården stå eller
ock uti den stora högen, uppå hvilken
klockstapeln står. — Landsvägen mellan Göteborg
och Lidköping går genom socknen. I
socknen märkas: Hinderstorp 1 mtl säteri, se
denna art. Stinggården 3% mtl säteri, tax.
till 15,500 rdr rmt och nu skiftadt mellan
12 åboer, har tillhört friherrarne H.
Fleetwood och O. M. J. Ramsay. Skattegården,
Bossgården. — Adress: Lidköping.
HÄGGESTAD. ftlilitiæ-boställe uti
ödeshög socken, Lysings härad och Linköpings
län, af 1 mtl krono, tax. med 2:ne utjordar
till 6,120 rdr rmt, är anslaget åt kongl. 2dra
lifgrenadier-regimentet.
HÄGGESTAD. By uti Heda socken,
Lysings härad och Linköpings län, består af
3 ’/2 mtl skatte på 3 n:r, skiftade i 18
lotter, hvaraf kammarrätts-rådet Kinmansson
eger 5/,6 mtl och inspektor Hedelius på Sik
3/, 4 mtl; det öfriga eges af allmoge. Hela byn
taxeras med qvarn och utjord till 25,100 rdr
rmt. En gård i Häggestad reducerades med
Alvastra kungsgård från M. Palbitsky. På
byns egor finnes en helsokälla, som blifvit
med fördel begagnad.
HÄGGETORP. Två mtl säteri uti Dala
socken och Gudhems härad af Skaraborgs
län, har fordom tillhört Kafle-slägten, deraf
(4 608) Lars Nilsson Kalle, gift med Märtha
Krabbe; en herr Schönfeldt år 1764 och
i sednare tiden slägten Tham; år 1831
egdes det af bönder, och år 1859 egdes 1
mtl, taxeradt till 15,100 rdr rmt, af Anders
Olofsson, 3/4 mtl, tax. till 3,720 rdr, af Lars
Arfvidsson och ’/4 mtl, tax. till 1,240 rdr,
af Lars Christopherson.
HÄGGEVIK, STORA och LILLA.
Hemman uti Eds socken af Grums härad och
Carl-stads län, bestående af 1 mtl skatte, skiftade
i 8 delar, taxerade till 18,000 rdr, och V3
mtl krono, tax. till 3,750 rdr rmt. På Stora
Häggeviks egor finnes ett mindre
stenkummel, men med en graf af 4 alnars längd, på
ett högt berg kalladt, Fårhallen.
HÄGGHOLMEN uti Piteå socken, hållande
1,420 alnar i längd och 450 alnar i bredd;
här är staden Piteå anlagd.
HÄGGUM. Modersocken och konsistorielt
pastorat af 3:dje klassen, hörande till
Bil-lings kontrakt af Skaraborgs län, utgöres af
blott denna socknen, Häggum, som ligger uti
Walle härad af Skaraborgs län, l’/4 mil s.v.
från Sköfde, 2’/4 mil från Skara, vid 390
fots höjd öfver hafvet, och omgifves på hela
norra, vestra och sydvestra sidorna af berget
Billingen, i öster af Rådene och i söder] af
Stenstorp socknar i Gudhems härad; ett
enstaka stycke af berget Billingen finnes i öster
och vester, kalladt Möije- eller
Tovatorps-berget, och ett annat stycke är
Brunnhems-berget. Arealen är 4,050 tunnland, hvaraf
25 äro sjöar och kärr, af hvilka må nämnas
Häggums-mosse, som till storleken merändels
håller ’/^dels mil, nu i senare tider inhägnad,
mer stadgad och gifver nu, vid fasta landet
i synnerhet, ymnigt hö; den skulle genom
dikning mycket kunna hjelpas och förbättras
och slutligen förvandlas till hårdvall. För
öfrigt är marken, såsom liggande vid foten
af berget Billingen, bergaktig, men har i
allmänhet, särdeles i byn, en fruktbärande,
något sandblandad mylla. Åkerjorden är
indelad i treskiften; medelafkastningen af
sädesslagen hinner knappast till 5:te kornet.
Kronopark är Billingen, på hvars område
största delen af socknens odalegor ligga; å
densamma eger socknen rättighet till
utsy-ning och mulbete. Skogen är likväl här
ut-ödd; men flera fördelaktiga mossar och
bränntorf finnas här. Några få hemman hafva
små egna skogar, dem de sorgfälligt vårda.
Boskaps- och biskötseln drifves här med
någorlunda framgång; spannmål och boskap
utgöra socknens handelsartiklar. Socknen,
som år 1805 beboddes af 371 och 1859 af
562 personer, består af 995/g6 mant. skatte,
2V24 mtl krono, 5% mtl frälse och
taxerades 1857 till 62,855 rdr bko.
Barnundervisningen bestrides af en examinerad lärare
uti fast skola, der under året 1859: 40
gossar och 30 flickor erhöllo undervisning.
Kyrkan kallades fordom Häggenäs och skall,
efter allmän berättelse i orten, varit annex
till Sjögerstad. Af fornlemningar nämnes en
ättestupa, som varit vid Bjesse sjö, och
hvilken nu ser ut som ett litet enstaka berg
vid sjön, mycket brant åt sjösidan till 16 à
18 alnars höjd. En ättebacke vid Bjesse-sjÖ
kallas efter berättelse Bjessekulle; då i
gamla tider Bjessar betydde mägtiga män, är
icke den förmodan osannolik, att en
betydlig man i hednatiden bott på Bjessegård, nu
säteriet Bjersgård, och strax dervid finnes
flera sammanhängande kullar, på hvilka
stenkummel varit uppförda, men hvilka nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
