Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härberga - Härene - Härened
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i öster och söder, Järstad i vester,
mestadels på Svartåns östra sida, till en mindre
del på den vestra; liar en knapp half mils
längd från norr till söder, ungefär |/4 mils
bredd, och en areal af 2,708 tunnland, af
hvilka 45 äro sjöar och kärr. Den är i
allmänhet en slätt, särdeles åt norr och öster,
med låga höjningar samt. små jord-och
sandkullar; mot söder förekommer någon dels
jemn, dels kuperad skogsmark, på ömse
sidor om ån. Denna går här mest i
nordlig rigtning, dock med åtskilliga krökningar,
och gör flera fall vid Öjebro. Landets
rådande jordmån är dels svartmylla på ler-
eller sandbotten, dels klapper på örbotten.
Här är brist på skog, som måste anskaffas
3 à 4 mil från socknen. Växtlighet och
klimat äro hufvudsakligen likartade med
Norm-lösas, så ock nyodlingars karakter och
följder samt näringsförhållanden; blott med det
tillägg, att här finnas betydligare qvarnverk,
bland de största i länet, 14 till antalet, med
tillsammans 43 par stenar, vid eller nära
Öjebro by, och några mindre fabriker af
olika slag, Socknen, som år 4750 beboddes
af 360, år 1805 af 457 och 1859 af 603
personer, består af 12 mtl skatte, 2 mtl krono,
3 ’/2 mtl frälse och taxerades sistnämda år till
188,110 rdr rmt. En betydlig del utgöres
af större byar, öfver hälften tillhör allmoge,
och är äfven i dess hand ej mycket
styckadt; intet säteri finnes. Vid katholska
tidens slut lydde här 6 gårdar under
kyrkliga stiftelser, 5 under kloster af samtliga 23,
utom qvarnar; på 1600-talet har adeln
innehaft ungefär hälften. År 1852 räknades
19 sjelfegande bönder, 4 arrendatorer,
8jord-torpare, 30 backstugu- och inhyseshjon. —
Harberga förekommer 1522, 1340 och oftare
med egna kyrkoherdar, men har efter
reformationen varit annex till Normlösa.
Kyrkan, % mil från moderkyrkan, är nybyggd
åren 1796 och 97 med namnet Fredrika, har
torn, altartafla af Hörberg, ny predikstol
från 1844, en grafsten från katholska tiden
o. s. v. Socknen eger vanliga kassor, en
donation af Holmström samt fast skola, der
under året 1859: 35 gossar och 26 flickor
erhöllo undervisning af en examinerad
lärare, medan 7 gossar och 11 flickor
undervisades i hemmet; under året 1852 voro här
51 skolbarn. — Af fornlemningar omtalas
en nu mer ej läslig runsten i kyrkan.
Öjebro qvarnar nämnas tidigt i gamla
egohandlingar, äfvensom åtskilliga gårdar.
Landsvägen mellan Skenninge och Linköping går
genom socknen från öster till vester, mellan
Weta och Järstad, öfver Svartån vid Öjebro;
derinvid möter en sydlig väg från östra
delen af Weta, och fortgår åt norr till
Normlösa förbi kyrkan, som ej ligser långt från
landsvägen, ’/2 mil från Skenninge. — Af
gårdar, byar m. m. märkas: Södra Carleby
l/2 mtl krono, tax. till 3,000 rdr rmt,
komministersboställe; Öjebro eller Hålaqvarn med
4 par stenar, tax. till till 6,390 rdr, tillhör
Wadstena hospital och arrenderas af Joh.
Fr. Andersson; Gropeqvarnen under Ljung;
Biskopsqvarnen under Mantorp i Weta;
Nyckeforssens, Öjebropil- och
Solberga-qvar-narna, med tillsammans 11 par stenar, och
Fläckviks klädesstamp, tillhöra åtskilliga
egare^ af allmoge; Öjebro, vid Svartån, mil
från Skenninge, är den största qvarnby i
Östergötland, tv här äro 12 qvarnhus med
37 par stenar; byn är skiftad i 26 delar och
taxer. till 94,000 rdr rmt. Redan år 1373
tilldömdes af Bo Jonsson, på kon. Albrechts
vägnar, hospitalet i Skenninge
qvarnström-rnen i öjebro. Öjebro bro, hvaraf byn fått
sitt namn, är ombyggd af sten 1797, med 7
hvalfbågar, och är en af de bästa i orten.
I Svartån har man fiskat äkta perlor; —
Harberga, ’/2 mtl frälse, 2 mtl skatte, är
skiftadt i 7 delar, frälsehemmanet lyder
under Solberga säteri; fru M. S. de la Gardie
köpte en gård i Harberga 1649; en
tillhörde 1700 såsom frälse L. Ribbing, 1726 gr.
C. G. Mörner; — Forssa, 3’/2 mtl i 4
delar, tax. till 19,850 rdr; Mellan- och Södra
Carleby byar. — Adress: Linköping.
HÄRENE. Annex-socken till Algutstorp
pastorat af Geseneds kontrakt i Skara stift,
är belägen i Kullings härad och Elfsborgs
län, 23/4 mil n o. från Alingsås, vid 310 fots
höjd öfver hafvet, eger en areal af 4,258
tunnland, af hvilka 128 äro sjöar och kärr.
Marken är i allmänhet ojemn och
bergaktig. Kullings- eller Lill-ån och Nossan
flyta genom socknen. Jordmånen består af
sand och sandmylla. Potates planteras här
mycket, lin och hampa litet. På skog är
brist. Socknen, som år 1805 beboddes af
345 och 1855 af 562 personer, består af8/s
mtl skatte, 1 mtl krono, 4/s mtl frälse och
taxerades 1859 till 89.050 rdr rmt.
Kyrkan, belägen 9/l0 mil från moderkyrkan, är
af okänd ålder, byggd af sten, men liten,
oaktadt hon blef tillbyggd år 1754. På
venstra sidan om Nossan. vid torpet
Wadebac-ken, finnes på en kulle en urgammal,
fordom vacker, nu till större delen förstörd
grafvård, upprest af ofantliga hällar. Tvänne
grafkullar, af hvilka en är fullsatt med
omkring 40 bautastenar, finnas äfven på åns
venstra sida. — Af gårdar märkas: säteriet
Ribbingsberg 1/2 mtl; Fötene i 27 delar;
kungsgården Fötene. 1 mtl, tax. till 3,000
rdr. innehafves af major L. von Mentzer. —
Adress: Skara.
HÄRENED. Annex-socken till
Lidköpings stadsförsamling af Kållands kontrakt
i Skara stift, belägen uti Kinnefjerdings
härad af Skaraborgs län, 3/4 mil söder från
Lidköping, vid 240 fots höjd öfver hafvet,
omfattar en areal af 8,771 tnnnl., af hvilka
15 äro sjöar och kärr. Marken är i
allmänhet jemn. Rådande jordmånen är lera;
utsädet är hafra, korn, råg och hvete.
Boskapsskötseln handhafves på bästa sätt, som
betet och fodret medgifver. Af jordfrukter
drifves största handeln med pepparrötter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
