Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högsjö - Högsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bredd l’/4 mil samt areal 55,182 tunnland,
häraf 968 sjöar, oberäknadt Mörtsjön och
den del af Ångermanelfven, som ligger inom
sockengränsen. Socknen, hvars läge är vid
blott 75 fots höjd öfver hafvet, delas,
genom de större grenar, som floden vid sitt
utlopp bildar, i trenne större afdelningar,
nämligen fasta landet om 41,651 tunnland,
Hemsön om 10,515 tunnl. och Åbordsön om
1,016 tunnl.; den eger inga öppna slätter,
utan utgöres helt och hållet af berg och
dalsträckningar, genom hvilka smärre
bäckar och vattendrag framlöpa. Ibland
insjöar är Mörtsjön, upptagande en areal af
862 tunnl., störst. Jordmånen är af olika
beskaffenhet: vestra delen har lera, den
mellersta svartmylla, och skogsbygden har en
magrare och sandaktigare lermylla med lika
botten. Mulbete och skog äro öfver allt
tillräckliga. Byarne ligga vidt kringspridda,
merändels öfver allt åtskilda genom djupa
dalar, höga backar och branta berg,
hvar-intill likväl ses skogsparker, som gifva en
vacker utsigt. Ibland berg är Skuruberget
märkligt af en djup och mycket bred ränna
ned till foten, med en ovanlig grotta, och
en källa derinvid, som har synnerligt godt
vatten. Socknen, som år 1756 beboddes af
652, 1805 af 1,074 och 1859 af 1,981
personer, består af 263/64 mantal och taxerades
1857 till 166,875 rdr bko. Sockensigillet
visar en korp. — Af åkern erhålla
socken-boerne merändels nödig säd till eget behof,
utom i Finnmarken eller Fjällbygden.
Genom boskapsafvel, gröfre väfnad, kolning och
vedförsäljning förtjenas äfven något årligen.
Strömmingsfisket idkas 2 à 3 veckor om
sommaren af dem, som bo vid hafskusten,
till husbehof. Insjöfiske är ej särdeles
lönande, utom vintertiden, då lake fångas i
Mörtsjön, öster om kyrkan, och Ranösundet;
vid Mörtsjöns utlopp i Utansjö-ån fångas
stundom laxöring och ål. Några mindre
sågar äro ock der anlagda. Fastlandet,
Hemsön och Åbordsön hafva från urminnes tider
utgjort en enda församling, annex under
Gudmundrå till 1844, då Hemsö skattemän,
hvilka voro blott 19 till antalet, sökte
skilnad, som medgafs uti sockenstämman d. 15
December s. å. Kapellpredikant blef anställd
1845 och öns gamla kapell flyttades^ från
Utanö till Hultom på ett af åboerna för
1.300 rdr inköpt iyi3 seland prestbol,
innehållande 5 tunnl. 2 kappl. inegor samt 72
tunnl. 22 kappl. skog och utmark. Enligt
sägnen skall på 1600-talet på denna ö hafva
bott en adelsman, vid namn Knut Ingelsson
Björnclou, från hvilken en af.öns bondslägter
skall härstamma; häraf anses benämningen
»Hernsöadeln», som tillegnas "öns åboer,
härleda sig. – Socknens namn anses af några
vara taget af en liten insjö, vester om
kyrkan, som kallas Högsjön, vid en hög
sandbacke, och som skall ligga till och med
högre än Mörtsjön. Kyrkan, belägen l3/5 mil
från moderkyrkan, vid Mörtsjön, är af sten
och nybyggd; öfver ingången läses: »Gustaf
III:s 16:de regeringsår, 1788. Den gamla
kyrkan blef 1721 bränd af Ryssarne.
Socknen har ambulatorisk skola, der under året
1859 undervisning meddelades af en
examinerad lärare jemte klockaren åt 67 gossar
och 50 flickor, under det att 62 gossar och
83 flickor undervisades hemma. Här finnes
en mineralkälla vid Mörtsals by, upptagen
1747. Sockenmagasinet, som förr stått på
Utansjö egor, är flyttadt till korsvägen vid
Weda, der gästgifveri hålles. Märkliga byar,
gårdar och verk med utsäde, egor m. m.
synas af i slutet af häftet bifogade tabell.—
Adress: Hernösand.
HÖGSJÖ. Bruksegendom uti W.
Wingåkers socken, Oppunda härad och Nyköpings
län, belägen mellan Högsjön och Öljaren,
l3/8 mil från Nyköping, består af 1 mantal
frälsesäteri, ’/4 mtl Graf, ’/8 mtl
Pampetorp, ’/8 mtl Sköttorp, % mtl Svenstorp,
Gält 1 mtl kronoskatte, alla under eget bruk
och tax. till 27,000 rdr rmt, jemte qvarn med
4 par stenar och såg, tax. 14,850 rdr,
färgeri och vadmalsstamp, tax. till 6,000 rdr;
samt bortarrenderade: 2 mtl Bresätter, ’/a
Bistorp, y7 Backen, ’/8 Baggelbacken, %
Erikstorp, ’/2 Torp, l’/8 Finninge, 1
Ham-sta, 1 Knutstorp, 1 Mene, % Hult, ]/e
Karstorp, ’/8 Kikuren, /2 Land, ’/8 Pehrstorp,
1% Ahlö, 1 Åhs, 7/8 Stora och Lilla
Öl-äng m. m.. Hamsta tegelbruk och Marjö såg.
Masugn, ej alltid i gång; jernbruk med 4
härdar, 2 hamrar, 1,000 sk® privilegieradt
smide, hvaribland 400 sk® frälsesmide af
dels eget, dels köpt tackjern; knipp-,
räck-och spikhamrar för 200 sk®
manufaktur-smide. Under åren 1851—55 nedlades på
viss tid en härd med oinskränkt smidesrätt.
Hela taxeringsvärdet år 1859 uppgick till
167,903 rdr rmt, då egendomen egdes af
brukspatron F. G. von Aken. Säteriet har
fordom såsom arf tillhört Wasaslägten; på
1500-talet Göran Hansson, gift med Märtha
Tott; 1593 oeh 1607 sonen Tönne
Göransson; derpå dennes svåger, Svante Eriksson
Stålarm; 1640 dennes son, Åke; 1663 hans
måg, landshöfd., sedermera riksrådet frih.
Cl. Rålamb, död 1698. Under hans tid var
den namnkunnige skalden, hofkansleren 01.
von Dalin informator här och författade sin
Argus. Konung Carl XI vistades här ock
ofta och bebodde en träbyggning, der en
kammare med små blyfönster ännu i
sednare tider kallades frökenkammaren,
emedan den förmodligen varit bebodd af
prinsessorna; denna byggning är sedan
borttagen. Gården förblef inom Rålambs slägt till
1770; tillhörde 1788 och -95 brukspatron
Chr. Eberstein och 1816 hans arfvingar; år
1825 kanslirådet G. af Segerström genom
gifte med enkefru Eberstein, derpå v. Aken.
Bruket anlades 1638, hade 400 sk® smide
till 1732, fick då 400 dertill, sednast 1839
åter 3337/J0 sk®; men 1848 nedlades en
härd med 500 sk®. Masugnen anlades 1728,
knipphamraaren 1707, räckhammaren 1735,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
