Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 Isala.
Isberga.
Axel G. von Arbin, död i Stockholm
1828. Han bevistade Pommerska
fälttaget och var med vid Demmins
försvarande, hvarvid han utmärkte sig.
Isala, i gamla handl. Iselie, by i
Svärdsjö socken, Kopparbergs fögderi
af Dalarne, 1/2 mil från kyrkan med
81 inv., har historisk märkvärdighet.
Det var hit Gustaf Eriksson Wasa kom
år 1520, under sin vandring i Dalarne,
för att underrätta sig om
Dalamännens tänkesätt, och intog hos
kronoskytten Sven i Isala, i chrönikorna
kallad Sven Elofsson eller Algutsson; men
sägen är i bygden och bland hans
efterkommande, att hans fader hetat Nils.
I ett bref ifrån kon. Gustaf till menige
inbyggarne i Dalarne af den 8 Dec.
1524 kallas han dock Sven
Johansson. Knappt var Gustaf väl inkom- |
men i stugan, der han ställde sig ;
vid bakugnen för att värma sig, så
kommo de danske utskickade äfven in.
Då spejarne frågade efter flyktingen,
upplyftade hustrun, som gräddade bröd
i ugnen, sin brödspade och gaf Gustaf
dermed ett dugtigt slag öfver ryggen,
sägandes: Hvi står du här och gapar
på främmande? Har du aldrig sett folk
förr? Packa dig straxt ut i ladan och
tröska.» Denne efterföljde villigt
befallningen, och undkom sålunda sina
förföljare, hvilka icke kunde ana, att den
slagne drängen var just den de sökte.
"Men den trogne Sven ansåg likväl
Gustaf ej nog säker hos sig, utan
ville föra honom högre upp i skogarne
till en säkrare vistelseort, och begaf sig
med ett halmlass, deruti han bäddat
in den fridlöse Gustaf, på den farliga
färden, som må förtäljas honom till ära.
Bådas lif var i fara, emedan hela den
orten var full af de danske fogdarnes
utsände, och Sven hade icke långt
hunnit, när en flock fiender omringade hans
hamlass. Belöningen för den, som
utlemnade Gustaf, var fördubblad. Med
en enda vink till vakten, att den
fridlöse låg der i lasset, kunde den fattige
skytten hafva blifvit en riker man; men,
derest han dolde sin hemlighet, och
Danskarne upptäckte den, så var han
dödens. Men hvarken guld eller
lifsfara kunde förändra hans trogna
svenska hjerta. Danskarne misstänkte bon-
den och stucko sina spjut några gånger
genom halmlasset. Försynen styrde det
så, att Gustaf träffades allenast i benet,
och spjutet gick lätt in i lasset,
hvarefter knektarne redo sina färde. Då märkte
Sven, att blod började drypa under
halmskrindan, hvarföre han, i händèlse
af nytt besök, skar sin häst i foten i den
så kallade Kråkan med en knif, så att
blodet gick ut af såret. Till ett minne
häraf kallas ännu i dag, berättar
Afzelius (Sagohäfder Y Band, 252 s.)
allmän-neligen Svärdsjöboerna (till hvilka Sven
hörde) Kråkor. Gustaf kom emellertid
lyckligen fram, med undantag af det
obetydliga såret, till Marnes by, der
han tog ett kärleksfullt farväl af sin
trogne ledsagare. Denne fick sedan en
vacker kronopark i belöning för sin
trohet, och hans loge står ännu qvar.
Konung Carl XI besåg den samma vid
sin förbiresa till Gefle den 12 Januari
1684, o och gaf 10 rdr till dess
underhåll. Ar 1757 erhöll dåvarande åboen,
Johan Hansson, den sjunde i
nedstigande led från ofvannämnde Sven i Isala,
27 dalar kopparmynt till ladans
förbättring, efter häradsrättens dom i orten.
Isala lada bibehåller ock sitt gamla
utseende, ehuru flera gånger reparerad.
Inuti finnas många namn skrifna och
på södra gafveln är ristad med gammal
stil: »Kung Jösta har tröskat här.»
Konung Gustaf III lät vid ladan
uppresa en minnesvård af porfyr, med
inskrift: »Här tröskade Gustaf Erikson;
förföljd af rikets fiender, af Försynen
utsedd till fäderneslandets räddning,
Hans ättling i sjette led, Gustaf III, lät
rista minnesmärket»; samt på andra
sidan: Ȁr 1786 den 22 December anslog
konungen en tunna spanmål årligen af
Svärdsjö socken till ladans underhåll.»
Det blef äfven tillåtet dåvarande
hem-mansegaren Hans Jansson, i åttonde led
härstammande från Sven i Isala samt
hans efterkommande, och egare af
stam-fadrens hemmansdel, att bära en
ärepen-ning till minne af händelsen, med
inskrift: »Till Sven Elofssons heder, som
frälste gamla konung Gustaf, bär dess
afkomma i Isala by denna penning,
gifven af konung Gustaf III år 1787.»
Isberga eller Idberga. Ett mantal
säteri uti Willstads socken af Westbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
