Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakobsdal.
Jarlehus. 37
Norge. Kammarherren och riddaren af
Svärdsorden Olof Adlerberg, död 1757,
skref sig till Jacobsberg; Cederfelt 1787,
grefve Wrangel 1797, friherre Rudbeck
1806, Björkman 1806—27, Ennes, grefve
v. Schwerin omkring 1830 och 1849
friherre Adlercreutz.
Jakobsdal, eller Ulriksdal, var
fordom uppkalladt efter Jacob de la
Gardie, hvilken helst uppehöll sig här,
hvarest han hade en då för tiden
ovanligt vacker blomstergård med
springbrunnar och andra prydnader; slottets
anordning svarade dock ej deremot.
Främmande sändebud funno den högt
ansedde riksmarsken sittande på trästol uti
rum med nakna kalkväggar. Ar 1653
lärer sonen grefve Magnus på drottning
Christinas önskan skänkt henne
Jakobsdal till lustställe emot 30,000 rdr och
ett amt i Pommern. Här uppehöll sig
drottningen jemte sin förtroliga krets af
utländningar, för att vara fredad från
ansökningar och allvarsamma göromål.
Namnet på slottet är nu förändradt till
Ulriksdal (se den artikeln); stället
förvarar alltså minnet af en konungason, som
litet lefvat och intet uträttat i
verlden, häfderna förvara grefve Jacobs. —
2) Jakobsdal. En lägenhet med namnet
Jakobsdal finnes uti Solna socken,
Dan-deryds skeppslag och Stockholms län;
taxeringsvärdet år 1859 var 4,500 rdr rmt.
Riksrådet Ulrik Barck, död 1772, var
e-gare häraf. Han var gift medo friherrinnan
Catharina Ebba Horn af Åminne, som
förut varit konung Fredrik I:s förklarade
älskarinna och till följd deraf blifvit
upphöjd till Romersk Kejserlig
Riks-Grefvinna. Sednare egare har varit
Stockenström 1780.
JakobslUDd. Jernbruk uti Ljungs
socken, Gullbergs härad och Linköpings
län, är anlagdt på frälsegrund, vid
Motala ström, i stället för Kammarboda
fordna stångjernshammare i Åtvid
socken, och privilegieradt d. 20 Juni 1770
för 1 stångjernshammare med 2:ne
härdar på 725 SkÆ årligen samt 1
räckhammare och 1 knipphammare.
Tillverkningen för år 1850 uppgifves till 1,049
Sk& "stång- och ämnesjern, 412 Sk/#
manufaktur; år 1859 var taxeringsvärdet
för stångjernssmidet 49,950 rdr, för
manufakturinrättningen 91,430 rdr rmt. Tack-
jernet fås från Nora, Norbergs,
Norr-berkes och Wånga bergslager, och
tillräcklig skogstillgång till kolning finnes
på Ljungs säteris underliggande
hemman. Vid bruket finnas ock Råby qvarn
(taxerad till 20,200 rdr rmt) och’ålfiske,
samt ett tegelbruk, taxeradt till 4,350 rdr
rmt. Egendomen har alltid hört under
Ljung.
Jansbrohult. Kopparverk, beläget i
Gräsmarks socken af Fryksdals härad i
Wärmland, eges under Högfors bruk af
Kimsbergs bruksbolag; taxerades 1859
till 750 rdr, men bedrefs icke då.
Blås-ningar hafva här varit anställda åren
1838, 1839 och 1841, hvilka blåsningar
lemnat 27 Sk$ garkoppar. De grufvor,
hvarifrån malmen härtill varit hemtad, äro
belägna i Gunnarskogs socken af Jösse
härad, men hafva varit föga gifvande.
Janslunda. Ett och % mantal
skattesäteri uti Ofver-Selö socken, Selebo
härad och Nyköpings län, ej långt från
Algövikens östra strand, på ett kält
ställe, men omgifvet med god jord;
förekommer med namnet Lothslunda
under medeltiden, har fått sitt nuvarande
namn af biskop Joh. Matthiæ, som från
1638 hade det i donation; tillhörde de
med honom beslägtade familjerna
Olje-qvist från 1674 och Franc från 1702,
löstes till skatte 1772, såldes samma år
till f. d. kapten Alexander Andersson,
som dog här 1797; hans farfars far,
med samma namn, kom från Skottland
till Sverige, blef kommendant på
Nyen-skantz i Ingermanland 1661, der han
ock dog. Janslunda egdes sedermera
af friherre v. Gedda, derpå af dess enka,
omgift med C. M. Norlin; nu af löjtnant
G. W. Norlin och utgör med
underlydande 1 mantal Hvittinge, 3/g mant.
Lönnberga, ängen Kärret samt ett
tegelbruk (taxeradt till 3,000 rdr), ett gods,
taxeradt till 27,000 rdr rmt.
JarlehUS (Järle-, Järnehus). Fordom
slott uti Rackeby socken af
Westergötland, der Westgöta-Jarlarne skola hafva
residerat. Lemningar deraf synas ännu
ytterst vid stranden af sjön Wenern.
Det lär ha varit i flor under Ingiald
lllrådas tid och fanns ännu på 1760-talet.
Härifrån skall i hedeiitima varit dragen
en stark jernkedja öfver viken intill
Dalbo-näset. Namnets uttal har hos ali-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
