- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
39

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jemshög.

Jemshög.

39

storatet härifrån skiljas och utgöra ett
särskildt. Pastoratet består af 11911/i2
mantal och beboddes 1860 af 13,017
personer; på 50 år har befolkningen
ökats med 5,347. Jemshög, modersocken
uti Listers härad af Blekinge län,
belägen 21/2 mil norr om Sölfvitsborg, 3
mil vnv. från Carlshamn, vid 165 fots
höjd öfver hafvet, gränsar i norr till
Härlunda och Almundseryd socknar i
Kronobergs län, i vester till Orkened i
V. Göinge härad och Näsum i Willands
härad, i, söder till Gammalstorp och
Mörrum; i öster utgör Mörrums å
gräns-skilnaden mot Asarum. Till vidden är
denna socken bland de större och till
folkmängden den största i södra delen
af riket. På en areal af 83,661 tunnl.
(79,774 tunnl. enligt Forsell), deraf dock
5,160 <9,520 efter Forsell) äro sjöar
och kärr, bodde år 1790: 4,500, år 1805:
5,258, år 1860: 10,038 personer på
135 hemman af 7819/24 mant. skatte,
IV2 krono, 417/24 frälse, tillsammans
85Vi2 mant., skiftade i 612 delar och
taxerade jemte qvarnar och andra
inrättningar till 1,200,400 rdr rmt. För
60 à 70 år sedan utgjorde socknen en
vidsträckt skogstrakt, men företer nu
för det mesta kala, afbrända stenhällar,
med någon småskog mellan bergen.
Rådande jordmånen är sand; några
hemman hafva ock lera. På några ställen
måste säd köpas; men det ersättes af
boskapsafveln. Här finnes öfver allt ett
godt källvatten. På sjöar och strömmar
är stort förråd, och räknas de af
allmogen till 365. De betydligaste af dem
äro: Orlundssjön, Widavann, Raslången,
Hälen, Kroksjön, Gryt-, Mölle- och
Gull-sjön, som gifver en bäck ifrån sig, öfver
hvilken landsvägen och Gullbron går.
Här hafva Jemshögsboerna tillfälle till
fiske; men synnerligen äro de fallna
för handel och afyttra pottaska, beck
och tjära. Äfven äro så väl man- som
qvinnkönet händiga till flera slags
handaslöjder. Socknens förnämsta industri är
dock potatesplantering och
brännvinsbränning, till föga fromma för det allmänna
bästa och moraliteten. På 1840-talet
uppgifvas 283 brännvinspannor, deribland
ett konstbränneri af tillsammans 8,541
kannors rymd, årligen hafva tillverkat 2
till 300,000 kannor. År 1859 hade 144

pannor blifvit anmälda till begagnande,
hvarför erlades en afgift äf 93,452 rdr
rmt. — Här finnes en
fattigvårdsinrättning, stadfäst af Kgl. M:t 1835, en
för socknen särskildt fastställd
brand-stodsförening, en socken- och
hushållsnämnd, en nykterhetsförening, en
sparbank, upprättad 1838, samt en
vexel-undervisningsskola, der under året 1859:
639 gossar och 579 flickor erhöllo
undervisning af 8 examinerade och 5
oexaminerade lärare, under det att 222 barn
undervisades hemma, och 142 barn
saknade ali undervisning. Fordom var Näsum
moderkyrka, då Jemshög hade blott ett
kapell, der Bernhardinermunkarne från
Beckaskogs kloster underhållit
gudstjensten. Sedermera, då Jemshögs socken
allt mer befolkades, har det blifvit
ombytt; om tiden när förändringen skedde,
är man dock i ovisshet. Kyrkan blef
ansenligen utvidgad år 1736 i
kyrkohorden P. Estenbergs tid, som förut
varit Græc. Lingu. professor i Lund. Hon
afbrann tillika med kyrkobyn år 1803,
men har i sednare åren blifvit utvidgad
och iståndsatt. Nuvarande kyrkoherden
är kontraktsprosten Olof Hammar, född
1784, som äfven är känd som
skriftställare. Han har utgifvit beskrifning
om Norge och Franska läseöfningar.
Socknens namn blef i äldre tider
skrifvet Jemse eller Gemse, äfvensom det
än i dag i uttalet nämnes i allmänhet
Jemsjö. Doctor Öller, som utgifvit en
beskrifning om denna socken, menar, att
hon rätteligen bör heta Jemshög,
emedan alltjemt finnas högar. En gammal
saga, hvilken äfven Mützell anforer, är
bland allmogen, att en ganska stor gam
fattat med klorna i en oxe och med
honom flugit upp på socknens höjder.
Stället skulle således heta Gamshög,
och tilläger Cronholm, att åtskilliga af
gamens klor affallit vid detta tillfälle,
hvilka varit så stora, att man
deraf gjort by-horn, att sammankalla
folket med. Andra förtälja, att gamen
flackt oxen och släppt ena hälften vid
Jemshög och den andra vid
Gammalstorp, just der kyrkorna nu stå. Sjöborg
anser sig funnit rätta ursprunget till
Jemshög uti tyska ordet Gems, som
betyder råget, och har socknen fordom
varit beryktad för sina rågetter. I äl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:48:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/4/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free