- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
59

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jousberg.

Jonsered. 59

datorer, 43 jordtorpare, 20 stattagare,
17 fattighjon. — Jonsbergs socken har
fordom utgjort en del af
Häradshammar; intet kapell synes här hafva funnits
under katholska tidén; det säges
emedlertid, att före 1606 ett sådant stått på
den backe, der nu Jonsbergs
säteribyggnad är, och Hans Eriksson Ulfspsrre
skulle då ha flyttat det till den
nuvarande platsen. Kyrkan, nybyggd 1726
i korsform, ligger 13/10 mil från
moderkyrkan; altartaflan säges vara tagen i
ett kloster i Tyskland under 30:åriga
kriget, och inköpt af församlingen; äfven
finnes en oljefärgstafla af värde på korets
norra vägg m. m. Socknen har vanliga
kassor, både fast och ambulatorisk skola,
der under år 1859: 103 gossar och 52
flickor erhöllo undervisning af en
examinerad och en oexaminerad lärare; 16
gossar och 64 flickor undervisades i
hemmet. Af fornlemningar nämnas en mängd
stenrösen å Jonsbergs, Mönnerums och
andra gårdars egor på fasta landet, samt
å Arkö, Björnö m. fi. stensättningar och
ruiner efter fasta byggnader dels vid
Mön-nerum, dels å Gränsö; på Arkön har
funnits en skans, se den artikeln, och
vid Hästströmmen några batterier under
1788—90 års krig. På Aspön finnes
en begrafningsplats för främmande
sjömän. Uti en handling, daterad 1317,
nämnes om allmänningsskogar och
holmar på ömse sidor om Bråviken, hvilka
enskilda herrar tillegnat sig, men som
dem fråndömdes af hertig Erik och
hans råd.

Af byar och gårdar märkas: Broxvik, 2
mant. säteri med underlydande 93/4mant., tax.
till 54,510 rdr rmt; Gottenvik, säteri med
underlydande 63/4 mant., tax. till 87,210 rdr rmt;
Ho/gren, 1 mant. frälse-säteri med underlydande
l3/8 mant., tax. till 27,110 rdr rmt., eges af
Carl Jacob Svartz på Jonsberg, 23/8 mant. frälse
säteri, vid en liten vik af Saltsjön nära kyrkan,
har i äldre tider hetat Menaos och fått sitt
nuvarande namn af Jon Stake; det donerades 1597
till Hans Eriksson Ulfsparre, men har
sedermera åter blifvit kronans ooch lagdt under
Ske-näs, hvarefter öfversten Ake Ulfsparre bekom
det mot bytegods den 10 Jan. 1684; kom
genom gifte med Christina Ulfsparre till häradsh.
Paul Rudebeck, död 1711, och förblef inom
slägten till 1783 då frih. Blechert och Cas. Sparre
voro deraf egare; egdes 1803 dels af G. W.
Lejonhjelm, dels af P. I. Svartz, och åtminstone
sedan 1825 af förutnämde egare. Egendomen
består af, utom säteriet. Vs mant. Braskebo, 1
Gra-nebo, 3/8 Kjellstorp, 1 Möddebo, 3/8 Narfvetorp,

1/4 Ormsäter, ß/8 Skriketorp, 3/g Stockholmstorp,
tillsammans 4y8 mant. och taxeras jemte en
på säteriets egor befintlig kalkugn (taxerad till
16,500 rdr rmt), äfvensom en vattenmjöjqvarn
och en sågqvarn, till 47,850 rdr rmt.
Abygg-naden, ehuru af trii, är vacker, med en vacker
trädgård och vidsträckta planteringar; gården
1 har godt höbol och mulbete, men brist på skog.
Görstorp, */•> mant., är komministerboställe och
tax. till 3,000 rdr rmt; på egorna äro större
och mindre stenrör eller grafrör. — Adress:
Norrköping.

Jonsbohl, Vestra och östra. Jernbruk
uti Wisnums socken och härad af
Carl-^tads län, 1mil från Christinehamn
hvaraf det förstnämnda är anlagdt 1680
(efter Fernow 1688) och det sednare
1660, med- 4 härdar och 1600 skU
privilegieradt årligt smide. Östra Jonsbohl
tilhörde 1840 A. Henström; Vestra
Jonsbohl J. W. Holmstedt och
medintressen-ter. De tillhöra nu sedan 1855 egarne af
Björneborgs bruk, under hvilken artikel,
arealen m. m. finnes npptagen. I sista
århundradet hafva egarne af Bjöneborgs
och Jonsbohls bruk legat uti tvist om
vattnets disposition uti sjön Wisnum,
hvarifrån begge bruken taga sitt
drif-vatten. Frågan har förblifvit olöst tills
bruken kommit i en egares händer:
Tillverkningen 1859 vid Jonsbohls bruk
med 2 härdar och en vällugn för 2
hamrar med oinskränkt smidesrätt, samt
1 mannufakturstock för 1 hammare och
1 klippsax, samt 1 spikhammarstock med
3 hamrar uppgifves till 3,718 70
U 40 ort stång- och ämnesjern, 662 fätr.
37 U 60 ort manufaktursmide.
Jordegendomen består af 1 mantal
Jonsbohl, % Anderstorp, 11/-24 Lindbäck, Vs
Moen, 3/32 af Sörgården V4
Sörgårds-torp med Jonsbohls qvarn och såg tax.
till 17000 rdr, hela godset till 89,995
rdr rmt.

Jonsered. Bruks- och
säteri-egen-dom uti Partilled socken af Säfvedals
härad och Göteborgs län, har ett
pittoreskt läge på en höjd vid sydvestra
ändan af sjön Aspens stränder,
begränsas i öster af denna sjö, och i söder af
den derifrån rinnande Säfveå, hvilken
uttömmer sig i Götaelf vid gamla staden
och derstädes är känd under namn af
Gammelstads-ån. Den södra landsvägen,
från Stockholm till Göteborg, går
utmed sjön Aspen och Säfveå och utmed
denna vägsträcka, ligger sätesgården 1%

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/4/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free