- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
66

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

66

•lnlila.

Julita

skogsbruk, fiske m. m. Socknen, som
år 1805 beboddes af 2,471, år 1850 af
2,920 och 1859 af 2,961 personer,
består af 10’V4 mant. skatte, 1V2 mant.
krono, 74% mant. frälse, utom
lägenheter, hufvudsakligen fördelade på 4
betydliga herregods: säterierna As,
Fogelsta, Gimmersta och Julita, med ett
sammanlagdt taxeringsvärde af 512,684
rdr rmt; hela taxeringsvärdet är 525,780
rdr rmt. Socknen har fast skola,
grundad af Gimmersta egare, och
ambulatorisk skola; i båda skolorna undervisades
1859: 144 gossar och 64 flickor, af
examin. och en oexamin. lärare, under
det att 108 gossar och 175 flickor
erhöllo undervisning hemma. Julata in
prepos. Nicopensi förekommer omkring
1314 och redan 1298 såsom tillerkändt
abboten i dåvarande
Cisterciensermunke-klostret. Det nämnes vida tidigare, på
1100-talet, under namnet Seby in
Julotia eller Sabo, och detta namn
omvexlar sedermera med Juleta; men för
kyrkan förekommer blott det sednare. Efter
klostrets upphäfvande har Juleta varit
ett pastorat för . sig, med patronatsrätt
för Gimmersta egare genom Svea
Hofrätts dom den 13 Dec. 1729, förskaffad
af presidenten Conrad Ribbing (död 1736),
men utöfvad mer än 100 år förut af
egarne till Gimmersta gård, på hvars
grund kyrkan ligger, och hvarifrån
presterskapets gårdar äro donerade.
Kyrkan är af sten, med pelare, gammal,
men småningom tillökt, återuppbyggd
af nämnde Ribbing, som ligger jemte
sin fru och landtmarskalken Per Ribbing,
död 1719, begrafven i Ryningska
grafven i kyrkan, hvarest öfver de
förstnämnda är uppsatt ett vackert
epitaphi-um af sten. Ar 1763 tillbyggdes ett
chor, hufvudsakligen på bekostnad af
egaren till As, fältmarsk. frih. A. v. Ungern
Sternberg, hvars slägtgraf finnes
derunder; slägten Palbitzki till Julita har
grafplats under kyrkan; der hvilar vidare
amiral E. Sjöblad, död 1725. Af
fornlemningar äro blott de, som nämnas
under Julita gård, kända. Landsvägar
från Eskilstuna öfver Näshulta och från
Westmanland öfver Öja mötas nära
Bol-tens och Löfåkers gästgifvaregårdar, 41/*
och 4V2 mil från nämnda stad, och
dela sig åter så, att en väg går ut-

med Öljaren åt nordvest och vester till
Österåker, cu åt söder, förbi kyrkan
vid sjöstranden, till Floda, mottagande
en vestlig gren från Österåker, samt
en åt sydost, äfven till Floda, förbi Äs
postkontor och herregård.

Utom förutnämnda 4 säterier märkas i
socknen boställena: Boclc 1 mant. prestgård, tax. till
7,695 rdr rmt, och Källarboda V2 nian t.
komministerns, tax. till 2,565 rdr rmt. — Adress.: Äs.

— 2) Julita. Fyra och 3/8 mant.
skattesäteri uti förut beskrifna socken,
beläget vid sjön Öljaren, är utom tvifvel
grundadt af det gamla Saba kloster, som
begynt anläggas af erkebiskop Stephanus
i Uppsala under konung Carl VILs tid.
Grundläggningen skedde på gården Wiby
vid Sigtuna, den en rik fru skänkt till
ett kloster; men Wiby bortbyttes mot
Säby gård, der klostret stiftades af kon.
Knut Eriksson och kallades med det
bibliska likljudande namnet Saba,
sedan Julita. Detta kloster förvärfvade
på sin tid mycket jordagods inom och
utom socknen; då det blifvit indraget,
förlänades Julita såsom kungsgård 1528
till Olof Arvidsson (Stenbock), tillföll
genom Gustaf I:s testamente hertig Carl,
som här tillbragte, då han var ledig
från omsorgerna för sitt hertigdöme,
mången lycklig och glad stund med den
sköna Catharina Nilsdotter, hvilken liär
födde honoin en son, efter fadern kallad
Carl Carlsson, hvilket namn han ock i
framtiden gjorde ära. Vi anse denna
mans lefnad vara förtjent af ett
varaktigt minne, hvarför vi ock tillåta oss
att i korthet förtälja hans öden.

o

Ar 1574 föddes denne hertig Carls förstfödde
son, såsom redan är nämdt, af Karin Nilsdotter.
Han hade många af Wasaättens drag, men
ljusare och mildrade af strålar från de vänligaste
mörkblå ögon. Som gosse sågs han ofta leka
på Julita gård kring de gamla kloster-ruinerna;
men vuxen ifrån lekarna och modersvården
sattes den unge herr Carl till de bästa lärare och
vistades vid både inländska och utländska
lärosäten, till snar förkofran, icke allenast i
bokvett och lärdom, utan ock i sådana idrotter,
som den tiden utgjorde en furstlig ynglings
prydnad. Hans ridderliga skick och behagliga
umgänge gjorde honom vänsäll, och inför sjelfva
konung Johans ögon hade han funnit stor nåd,
så att kungen vid 18 års ålder upphöjde honom
1592 i adligt stånd, med namnet Gyllenhjelm,
och i sköldemärket fick han jemväl en väse, till
minne af sin höga fäderneslägt. När tiden var
inne, att den unge Carl Carlsson skulle ingå i
krigstjenst, blef lian sänd till konung Henrik
IV i Frankrike att tjena i dennes krigshär, eme-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:36 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/4/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free