- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
120

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

120 Ka lif] artlen

Kallmar.

han 1711 fick resa hem till Sverige
(död 1739), och dess dotterson, friherre
B. A. Wrangel. År 1763 tillhörde det
grefve Bonde; vid denna tid anlades
här trädplanteringar af ftiullbärsfrön,
in-förskrifna från Frankrike genom
direktör Nylén. Likvisst blefvo öfver 3000
plantor ihjälskållade med hett vatten af
bönderna, som hellre ville begagna
täppan till kål-land. Är 1828 tillhörde går-»
den landskamrer Bergegren. En del af
frälset tillhörde 1686 fru Gyllenadler, en del
Lars Sparre; båda 1818 lagman W.
Pe-re-svetoff Morath; löjtn. C. E.
Peresve-toff Morath hade 1852—60 det hela,

o ’

jemte Åby, 1 mant. skatte, som ock
varit præbende och doneradt 1673 till
Maria Ribbings barn, men reduceradt;
tax.värdet var 1860: 26,550 rdr rmt.

Kallfjärden. Ett vatten i
Stockholms län, som genom Elgmorasundet,
Hvitvassfjärden och Morviken utgår åt
sydost och öster till Granöfjärden.
Belägna på och vid Södertörns förnämsta
vattendelarne, upptaga dessa vattendrag
under tre till fyra mils längd en yta af
minst två mils sträckning från vester
till öster, en till två mils bredd från norr
till söder med en areal af 3
qvadratmil, inberäknadt några smärre bäckars
områden.

Kallhyttan vid Nordmarks grufvor
uti Nordmarks socken, Filipstads
Bergslag af Carlstads län, har blifvit
bearbetad före Digerdöden. Hustru Karin
Joxa från Kallhy.ttan berättas hafva
strax efter nämda farsot suttit med i
rätten, till följd af brist på manspersoner.
Af Kahlhyttan uti Fernebo socken egdes
1860 %6 mantal, tax. till 25,000 rdr
rmt, af bergsbruksidkaren J. P. Björsson;
V8 är stom åt pastorn i Filipstad; de
öfriga 5/lß egas af allmoge.

Kallhäll. Frälse-säteri af 1/4 mant.
i Jerfälla socken, Sollentuna härad och
Stockholms län, ligger i nordvest vid
Ålsjön; har qvarn och såg. Det har
på 1700-talet tillhört slägten Coyet,
omkring år 1820 Liljestråle och år 1859
statsrådet Almqvist..

Kallmar. Socken uti Håbo härad
och Uppsala län, belägen i sydvestra
hörnet af häradet, mellan norra
Björkfjärden i vester och söder, Kallmarviken
och Tible socken i öster, Ytter- Gran i

norr, 41/2 mil från Stockholm — vid
50 fots höjd öfver hafvet —
omfattar, jemte några öar, 4,650 tunnland
land, deraf 1,077 tunnl. öppen åker,
2,375 skog, 609 äng, samt 2,592 tunnl.
insjöar. Socknen, som utgör nästan en
halfö vid norra Björkfjärden, är
mestadels slät mot Kallmarviken och inåt
landet, men med bergssluttningar mot
fjärden och skogsbackar i norr och
nordost. Jordmånen, tämligen bördig, är dels
lera, dels sand eller mojord. Jemte
åkerbruk såsom hufvudnäring, drifves något
skogsbruk och fiske. Folkmängden, som
år 1805 utgjorde 524, år 1855: 531,
uppgifves 1860 till 556 personer. —
Kallmar nämnes 1314 såsom hörande
till Habohuudæri. Det utgör för sig
ett konsistorielt pastorat af 3:dje klassen,
hörande till Håbo kontrakt i Uppsala
stift; af kyrkoherdar nämnes en 1284,
andra i slutet på 1400-talet, kaplaner
från 1593 till 1830, då tjensten
indrogs, och bostället anslogs åt en
skolmästare. Kyrkan, belägen 1x/2 mü från
Sigtuna, 6 mil från Uppsala, är gammal
och ursprungligen af gråsten, men
af-brann 1813 och återställdes 1830. Här
finnes sedan 1843 ett orgelverk med
8 stämmor, hvilket har en viss
historisk märkvärdighet. Det har förut stått
i Skoklosters kyrka samt är, jemte ännu
der befintlig predikstol och altartafla med
prydnader, taget under Tyska 30:åriga
kriget ur Oliva kloster och hemfördt af
en Wrangel (förmodligen riksmarsken
C. G. Wrangel). — Barnundervisningen
bestrides i fast skola, der under året
1859: 75 barn undervisades af en
examinerad lärare; dessutom undervisades 32
barn i hemmet. — Flera ättehögar hafva
funnits i socknen; men endast en större
står ännu i någorlunda behåll vid Wiby.
Runstenar finnas 4, nämligen 2:ne vid
Broby, 1 vid Låddersta och 1 vid
Wäppeby. Uti en hage vid SkÖrby stå
12 bautastenar och 7 mindre grafhögar.
Vid prestgården 3:ne dylika stenar, jemte
lika många grafhögar. Vid Eneby,o
Råby och på Wäppeby skog, kallad Asen,
finnas ock sådana. Vid Eneby finnes
en äng, som bär namnet Thorsmyra.
På en till Thoresta by hörande holme,
Fagerön, står ett större kummel, från
hvars höjd man har en ganska skön ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/4/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free