Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klockrike.
Kloster.. 191
nen, som skiljes i söder från
Björkebergs och Westerlösa socknar genom
Svartån, ligger dels på den södra
utplattade landthöjden, dels på båda dess
lutningar åt norr och söder, och har på
den sednare mot Svartån betydliga slätter,
här och der sidländta, såsom vid 2-.ne
bäckars utlopp i ån; nordligare
förekomma här mera lågländ skogsmark,
ehuru merändels skoglös, ansenliga kärr
såsom Carlshofs mosse, samt slätter,
särdeles i midten, i sträckning från söder
till norr; sluttningen öster mot
Norrbysjön omvexlar af smärre slätter och
kullar eller höjningar, ej utan löfskog.
Rådande jordmånen är sandjord; dock
finnas vid många hemman klapperstens,
dung- och lerjord; ängen är för liten i
jemförelse med åkern, och mulbetet är
både magert och inskränkt. Här finnes
en allmänning, kallad Löparehems, eller
Bobergs Södra af 99174 tunnl. Socknen,
som år 1750 beboddes af 750, år 1805
af 892 och år 1860 af 1,238 personer,
består af 27 mant. skatte, 21/* krono, ll/2
frälse (häraf hör V2 mant. Licka till
Gullbergs härad) och tax. jemte
lägenheter och qvarnar till 222,060 rdr rmt.
Barnundervisningen bestrides gemensamt
med Brunneby uti två fasta skolor af
klockaren och en examinerad lärare för
(år 1859) 307 barn, deraf dock 91
undervisades i hemmet. Båda socknarne
utgöra sedan länge ett pastorat och
sedan 1820-talet i flera fall en församling,
med fortfarande två prester. Den gamla
kyrkan skall enligt sägen hafva blifvit
byggd år 1300 af en kyrkoherde Bero eller
Björn, hvars namn fortlefvat i
klockstapeln, St. Björns torn kallad, uppbränd
1818 af åskeld, och i en källa Helge
Björns holk; denna kyrka var gammal,
och på olika tider tillbyggd i norr och
söder, samt derigenom korskyrka; är
nu raserad. Nya kyrkan, kallad
Jose-phinas, byggdes 1826, på 480 famnars
afstånd från Klockrikes gamla, på en
höjd å Gislorps egor; den är af sten,
och håller i längd 64, i bredd 24 alnar,
samt försågs 1842 med ett nytt
orgelverk. Fattigvården är särskild för
hvardera församlingen, med särskilda
fattighus. Gemensamma äro kyrko- och
skolkassor, och en sparbank. Klokkarike
nämnes på 1300-talet. Af fornminnen
nämnes en stensättning på en backe
vester om vägen genom Berga by,
bestående af 12 i ring ställda stenar. Den
större stenen, som fordom stått uti
midten är i sednare tider borttagen; en
grafhög, kallad Gisle graf, ligger norr
om kyrkan; öster om kyrkan vid Täcktö
gärde finnes ett åkerstycke, som kallas
Jutlyckan deraf, att derstädes i
forntiden förefallit ett fältslag mellan Svenskar
och Danskar, hvarefter vapen och
sporrar blifvit funna; och anser Broocman, att
slaget »vid Gestilren» som hölls den
18 Juni 1210 mellan kon. Sverker den
Yngre, med en dansk krigshär och kon.
Eriks anhängare, Svenskarne, och i
hvilket den förre blef öfvervunnen, skall
hafva stått här.
Klockrike har under katholska tiden haft ej
mindre än 22 kyrko- och præbende- samt 4
klosterhemman, af 4(i,/2 enligt 1700 års jordebok;
på 1600-talet voro nästan alla gårdar i adelns
händer men återtogos^id reduktionon; nu tillhöra
hälften af hemmanen bönder; de öfriga
gårdarne tillhöra ståndspersoner eller lyda under
större gods i nästliggande socknar. Af gårdar
märkas: säteriet Karstorp; 1 mant. Wahlstad,
taxeradt till 16,500 rdr, eges af löjtn. grefve
K. Posse, 11/4 Hassla, tax. till 16,500 rdr eges
af rvttm. Hultenheim och brukspatron
Ceder-bauui; l1/;» Täcktö, tax. till 1 1,250 rdr eges af
insj.cktor L. Loden; Mörby 3/4, tax. till 9,450
rdr af Erik Wedin på Ruda; 3/4 Täcktö, tax.
till 6000 rdr; 3/4 Håckla kallad Mörbylund tax.
till 4,050 rdr eges af en bonde; grefve J.
Sinclair eger V4 fr. Klockrike ,/4 Fogelhult, xjA
Löparhem, 1/8 Kulhem eller Karlsfred Kifva
mosse, allt tax. till 7,350 rdr; kapiten A.
Ti-gerclou eger 3/4 Tröstorp tax. till 2,400- rdr;
jägm. J. F. Nordén eger 3/4 Stora Berga, tax.
till 3,530 rdr. — Adress: Linköping.
Kloster, Gloster, St. Peders Kloster.
Konsistorielt pastorat af 2:dra klassen,
hörande till Torna kontrakt af Lunds stift,
utgöres af två socknar, Closter,
moderförsamling och annexet Nöbbelöf, samt
innefattar 175/16 mant. Folkmängden var
år 1860: 803 personer. Klosters socken
uti Torna härad af Malmöhus län,
omgifver staden Lund i vester, och ligger
1 mil från hafvet, vid 80 fots höjd
öfver detsamma samt omfattar 1273 tunnl.
fast land. Socknen, som år 1805
beboddes af 393 och 1860 af 530
personer, består af byn Werpinge, IIV4
mant. och Clostergården lV2 mant., allt
frälse, tax. till 102,-170 rdr, samt Lunds
ladugårdsmark, tax. till 2,330 rdr rmt.
Ordinarie räntan 170 rdr 22 sk.; kro-
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
