Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kongelf.
varande räknar det välmående Kongelf
5 fabrikanter, (fabrikernas
tillverkningsvärde uppgick 1860 till 20,943) 30
handtverkare utom 8 sjelfförsörjare samt
925 inv., af de sednare räknade staden
1805: 853 och 1840: 749.
Stadens vapen är detsamma som
länets eller en fästning med 2 portar.
På högra sidan om densamma ser man
ett upprest lejon och på den venstra
ett svärd. Magistraten utgöres af
borgmästare och 3 illiterate rådmän. Stadens
nummer vid riksdagen är 56 och den
hör till 5:te klassen. Af Kongelfs fordna
herrlighet återstår ännu det oändligt
intagande i dess läge. Bäst fattas detta
från de höjder, öfver hvilka landsvägen
löper till Tjufkil. Derifrån synes den
anspråkslösa staden med sina små
trädgårdar smyga sig tätt utmed foten af
Fontins fjellvägg och spegla sig i elfven,
som här ined sina båda armar omfattar
det bördiga Hisingen. I fonden resa
sig de romantiska ruinerna af Bohus
fästning, bakom hvilka framskymta de
stela bergen på Westgöta-sidan — en
tafla, som erinrat mången resande om
vuerna på Khenflodens besjungna stränder.
— Kongelf framvisar en lång rad af
hus, utsträckt mellan Fontinsberget och
Nordre elf samt den gren af denna, som
skiljer Elfvebacken, eller den holme,
hvarpå Bohus ligger, ifrån fasta landet.
Till följe af detta läge eger det blott
en enda gata, endast öster ut finnas ett
par gränder. Gatan leder öster ut till
ett torg, som omgifves på tre sidor af
kyrkan, rådhuset och några privata
byggnader, men är öppet åt strömmen.
Staden räknar 128 hus och gårdar, taxerade
jemte stadens jord till 579,430 rdr rmt.
Husen äro till en stor del åldriga,
emedan på sednare tider, eller rättare sagdt
alltsedan Kongelf flyttades till sin
närvarande plats, ingen allmän eldsvåda
öfvergått detsamma. De enda dylika
olyckshändelser man känner är eldsvådan 1796,
som ödelade 15 hus, och en annan af
år 1836 uti hvilken 11 sådana
uppbrun-no. Kongelfs publika byggnader äro:
Kyrkan, räknande sin ålder från 1679.
. Vid hennes yttre upphyfsning har en
stor hushålsaktighet gjort sig gällande,
i thy att blott de delar, som vetta åt
torget, blifvit bestrukna med hvit olje-
koiigsbacka. 223
färg, men de andra åter med simpel
rödfärg. Inuti är hon lika tarflig, som
utvändigt. Korsarmarnas vinklar mot
långhuset äro afskurna och framför hvarje
af dem står en sexkanti£ kolonn, som
uppbär hvalfvet. Kyrkosilfret, vägande 178
lod, är skänkt år 1817 af mamsell B. C.
Sivertsson. Rådhuset, ett tvåvåningshus,
är i alla afseenden obetydligt. Då
Kongelf låg på fästningsholmen, stod den
prydliga och tornbeprydda
rådstugubygg-naden ungefär midt emellan Högebro
och fästningens norra contreescarp.
Bohus fästning, se den artikeln. Skolhuset,
ett tvåvåninghus, också beläget i
närheten af torget, innehåller på nedra
botten skolrummen och i 2:dra våningen
boningsrum för läraren —
Undervisningsanstalterna utgöras af en pædagogi
och en folkskola med 30 lärjungar i
hvardera. Uti den förstnämnda har den
berömde Thomas Thorild erhållit sin
första undervisning. Den har en
betydlig donation, gifven af mamsell
Sifverts-son, till lärjungarnes understöd,
äfvensom ett betydligt bibliothek, ditskänkt af
framlidne prosten i Thorsby, Sifvertsson.
Såsom pastorat tillhör Kongelf 2 kl. reg.
Elfsyssels kontrakt i Göteborgs stift,
och har till annexer: Ytterby socken på
Inland, och Rödbo eller Kongelf socken
på Hisingen. Ärligen hållas tre
marknader i Kongelf, d. 15 Febr., 16 April
och 15 Oktober.
Kongsbacka eller Kungsbacka.
Gammal stapelstad i Halland, 513/8 mil v- s-
v-från Stockholm, är med sitt nu egande
namn föga känd uti den äldre historien,
men intager likväl der under namnet
Aranäs sitt rum. Oupptecknadt och
okändt är dess anläggningsår. Det
måste sökas i långt tillbaka flydda
århundraden; ty redan år 1256 omtalas i
häfderna köpstaden Aranäs, såsom förstörd
af norske konungen Hagen den Gamle.
Endast uti en dunkel fornsägen
bibehålla sig ännu berättelserna om stadens
forna utseende; för 100 år sedan
utvisades likväl, på en höjd nordvest från
staden, några skonade lemningar från
en befästad borg, Risakullen kallad, som
fordom stått der, och Chyträus Vejanus
omtalar dessa fornlemningar, med
upprepande af den uti hans tid ännu
bibehållna sägnen, att de utmärka rummet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
