Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
Kvlhis;aml.
t ~
Kyl ingared.
höra till Wartofta härad i Skaraborgs
län och resten till Redvägs härad af
Elfsboi •gs län. lidan gar genom ett
vackert vattenfall ur sjön Wallem, som
ligger mellan Årås och Kvlingared byar,
genom socknens mader, der stvcketals
0 ’v
är gjord en större kanal för ån, ned
till sjön Brängen på gränsen mellan båda
länen. Socknen, som består af 1/4 mant.
skatte, 2 krono, 211/2 frälse, med ett
taxeringsvärde af 100,030 rdr rmt, ut.i
Elfsborgs, och af 15/8 skatte^ 23/8 frälse,
tax. till 24,970 rdr rmt, uti Skaraborgs
län, beboddes år 1805 af 719 och 1860
af 1,280 personer, häraf bodde 142 på
hemmanen: lo/o4 mant. Bäckanäs, 1/2
Hiared, !/4 Strikebo, 1/4 Wråna, alla
skatte, och !/2 Grönebro, l/4 Kyrkberga,
V4 Sandvik, 1/8 Starrebohl, V4 Tranebobi,
alla frälse uti Skaraborgs län, der äfven
det gamla herresätet Brängesås är
beläget, som under namnet »Brængesåhsa»
redan på 1400-talet omtalas i riddaren
Bengt Nilssons testamente, och som i
senare tider egdes af Christian v. Braun,
fader till skalden Wilhelm von Braun,
som föddes här d. 8 Nov. 1813, (gården
eges nu af landtbrukaren A. Pettersson) ;
V2 Källeryd och 3/8 Stufvered
skattskrif-vas deremot väl här, men höra i
ekklesia-stikt hänseende till Fifflered. Kyrkan, 1
mil från moderkyrkan nybyggdes 1850, är
ett »värdigt och skönt Herrans tempel».
Längst fram i den nya kyrkan är i väggen
inmurad en grafsten, som fanns liggande
1 den gamla. Denna sten har i
hautrelief afbildade Erik Gyllenstierna, klädd
i rustning, och hans fru Karin Bjelke i
fruntimmersdrägt från 1500-talet, samt
deras 9 barn. Traditionen förmäler om
ännu en kyrka, som skall varit belägen
vid Starhester, men hvars rudera nu
äro försvunna. Ifrån 1634 till 1689
var Böne pastorat deladt i fyra.
Tho-rerus Christophori Bonæus blef pastor i
Kvlingared 1653, i hela pastoratet 1689.
Han anskaffade tvänne kapellaner,
hvarigenom pastoratets delning förekoms.
Efterträdaren Olavus Gudhemius’ dotter
Margaretha biel gift med komministern
Lars Afzelius i Dala och sålunda
stammoder för Afzelierna. — Köpmanstorp
har varit boställe åt kapellanen i denna
och Fifflereds socknar, tills det genom
kammarkollegii bref af den 9 Okt. 1722
utbyttes mot 5/8 Elmered i Fifflered. —
Barnundervisningen bestrides af en
examinerad lärare uti ambulatorisk skola,
der under året 1859: 89 barn
undervisades, medan 92 erhöllo undervisning
hemma. Sockenbibliothek är här
inrättadt. — Socknens namn förekommer olika
skrifvet: »Kiölingared», »Kölingared» och
i riddaren Bengt Nilssons testamente
»Kylvingarudh», och man har till följd af
sistnämda skrifsätt velat härleda det af
orden: Kil, Winge och llyd (af rödja).
Folket på orten härleder det af
»Kölingared» och säger att Ingareds kyrka
flyttats och körts hit. leke omöjligt
synes namnet kunna härledas af Killing
och Ryd, sålunda Killingaryd,
synnerligast som folket uttalar ordet Kjölinge i
stället för Killing. Stället kan då hafva
varit en betesmark för killingar
(gethjordar), eller ock har, på forntidaviset, vid
kyrkans grundläggning på platsen
blifvit nedgrafven en killing, såsom dess
»vård». — Af fornminnen märkas i
närheten af hemmanet Walshall en af de
Gamles Ättestupor, der de kastade sig
utföre, att med en frivillig död så
mycket snarare hinna till Wallhall,
gudarnes boning, då de icke haft lyckan att
stupa i slag. Denna ättestupa, ock
kallad Werldens ände, utgöres af en ned i
sjön Brängen lodrätt stupande bergvägg,
som sedan under vatten i samma läge
fortsättes till flera famnars djup. Den
skall vara större och bråddjupare än
ättestupan vid Gullharamar i Götened
pastorat, som omtalas i Rolf Götrikssons
saga. Med anledning af en stor sten,
kallad Predik ostolen, som ligger
ofvanom bergväggen och är utan stege nästan
obestiglig, skulle kunna förmodas, att
stället varit begagnadt af christendomens
förkunnare, som utvalde dylika höga
platser, för att bättre kunna höras af
folket; dylika stenar med lika namn
förekomma flerestädes i landet. Qvarlefvor
af vidskepelse saknas här lika litet som
annorstädes, och flera berättelser 0111
troll vid Walshall äro ännu gängse bland
menige man.
Af socknens större gods eger friherre G.
Pfeiff Årås säteri med Torpa qvarn, såg och
kalkugn, 1 Hökaberg, Flårekulla ; x/2
Mar-boliemmet, 1 1 /8 Stensered, 3 Wållered 1 \
Kå-larhemmet, tax. till 34,650 rdr rmt; friherre
J. V. Fägersköld eger Baggekulla, Torpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
