- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
323

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kärnan.

Kärnan.

323

någon dörröppning. Man har således
endast kunnat genom en lucka å
trossbottnen nedkommit i källaren, som
tvifvelsutan tjenat till förråds- eller
fängelserum. Tiden när denna byggnad
blifvit uppförd är oviss, dock slutar professor
Brunius, vid jemförandet med
byggnader, hvars grundläggningar äro bekanta,
att den uppstått under konung
Waldemar Atterdags, Drottning Margaretas eller
Erik XIILs regering. Uti en
beskrifning öfver Skåne, författad på Christian
IV:s tid, anföres den sägen, att konung
Waldemar IV byggt Helsingborgs slott,
men enligt några versar skulle detta
redan tillkommit under kon. Frodes tid.
Möjligtvis har Waldemar Atterdag
ombyggt slottet, hvilket var Skånes
hufvud-fästning; åtminstone, skrifver professor
Brunius, visar den blandade
byggnadsstilen, att Kärnan måste uppstått vid
den tid Skåne åter förenades med
Danmark. Nu märkas kring Kärnan endast
kullar och dälder efter äldre och nyare
försvarsverk. Den betydligaste höjden,
som ligger omkring Kärnan, består till
största delen af murras. Derutomkring
märkas ganska vidsträckta lemningar
efter de vallar och grafvar, som omgifvit
fästningen och staden. Se utförligare
om detta slott, Brunii beskrifning öfver
Helsingborgs kärna, Lund 1845. Några
af dess historiska minnen äro omnämda
under beskrifningen af Helsingborg.

Kärrd. Gästgifvaregård uti Fässbergs
socken af Göteborgs län, af 1 mantal,
taxerad till 15,000 rdr rmt. Härifrån
skjutsas i nordvest till Göteborg 3/4 mil,
i söder till Kongsbacka 2 mil.

Kärralllüd (Käralund). Egendom
uti Örgryte socken af Säfvedals härad
och Bohus län, beläget nära vid
Göteborg, af 1 mant. frälse, tax. till 30,000
rdr rmt, och med qvarn till 45,000 rdr
rmt, eges af hr Isak Claesson. På
denna gård föddes 1776 kommersrådet och
kommend. B. H. Santesson, som nyligen
i år (1862) aflidit, och hvilkens
verksamhet, i det enskildta så väl som
offentliga lifvet, här torde med några ord
vara förtjent af erinran.

Han erhöll sin första uppfostran (från G
till 10 års ålder) vid den herrnhutiska
uppfostringsanstalten i Kristiansfeld, hvarest den
ovanligt stränga ordningen och undervisningsmethoden
torde betydligt bidragit att redan hos gossen

grundlägga dessa karaktersdrag af outtröttlig
arbetsaniliet och seg ihärdighet, som sedan så
starkt framträdde hos mannen. Sin första
verksamhet började han med, fortsättande i fadrens
fotspår, så väl den allt mer uppblomstrande
affärsrörelsen för egen del, som ock den med
stora uppoffringar af möda och penningar
förenade verksamhet för Göteborgs kommun. Med
år 1809 började Santessons mera framstående
verksamhet, utsträckt till hela fäderneslandet.
Många strider utkämpade han för Göta kanal
och Motala verkstad, för hvars allmännyttiga
verk han tillsatte en betydlig enskild
förmögenhet. leke mindre stora äro de förtjenster han
vid sina första riksdagar inlade dels såsom
kämpe för en förbättrad bevillningsförordning
(dervid han hade högt uppsatta motståndare),
dels såsom väckare af den motion, att
arfprinsen Oscar borde hafva en svensk guvernör (en
motion, hvilken till en början mottogs så
onådigt, att dåvarande drottningen ansåg Santesson
böra »mista hufvudet», men hvilken slutligen
ledde till önskadt resultat), dels i allmänhet
såsom en nitisk bevakare af ständernas fri- och
rättigheter i dessa tider, då enväldet
alltemellanåt försökte bana sig väg öfver eller bredvid
de nyskapade grundlagarne. Redan i byggandet
af den äldre Trollhättekanalen tog Santesson
del, då ännu för modrens räkning, och den nya
slussbyggnaden vid Trollhättan hade kanske
ännu varit ogjord utan Santessons omtanka och
arbete 1835 med konvojkassans utredning samt
förslag att förändra den till handels- och
sjöfartsfond, äfvensom hans derpå framställda och
genomförda motion hos rikets ständer angående
Trollhätteverkens ombyggnad. Santesson var
den som med svårighet samlade aktieteckningar
till det första ångfartyg för resor kanalvägen
mellan Stockholm och Göteborg, hvilket
benämndes oAmiral von Platen. Flera egendomar
såsom: Arnäs säteri, Fimmerstad, Bromö,
Fo-gelö och Bölstads egendomar iuköptes, och
alun-bruket Karlsforss anlades af honom. Under
de senare 20 åren har han lefvat i
tillbakadragenhet ifrån riksdags- och kanalbolagsstrider,
men under denna tid har han med en raskhet
och rörlighet, som föga öfverensstämma med
hans ålder, öfvervakat och deltagit uti
förvaltningen af dessa stora egendomar. Han har
derunder haft omtanka för sina arbetare i
upprättandet af enskilda sparbanker, äfvensom
nitiskt arbetat för folkskolorna. Sednast var han
verksam för upprättandet af en
förlikningsdomstol. Såsom ett utbrunnet ljus har han nu
utslocknat. Han hade utfört sitt dagsarbete till
slut. Fosterlandet hade nu intet mera af
honom att i det afseendet vänta; men det erinrar
sig vid hans död med tacksamhet de rika
skördar det af hans långvariga verksamhet fått
uppskära och ännu fortfarande uppskär. — På ett
underlydande torp föddes den 25 Maj 1732
Johan Willin, stiftaren af Willinska
fattigfri-skolan i Göteborg, hvartill början gjordes
dermed att tio vänner sammansköto 80 rdr rmt
till 17 barns underhåll; redan år 1817 kuude
5 à 600 barn njuta fri undervisning vid
inrättningen och af dessa barn ett större antal hel
j försörjning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:08 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/4/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free