- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
337

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KörtingsWrg.

Lackalänga. • 337

est Skälsjön infaller genom en elf från
nordost, fortsätter derefter sitt lopp till
sjön Östen i Östvallskogs socken,
hvarest en elf ur Raumsjön i Norge
tillkommer: flyter vidare genom Strömsjön
och Töcken, hvarunder åter en elf
tillkommer i nordvest från östra till vestra
Romengen, samt störtar sig, sedan den
vid Töcksmarks kyrka emottagit
Hurr-sjöarnes tillflöde, genom Töcksforsen i
sjön Foxen. Sedan denna sjö på östra
sidan emottagit Holmerudselfven från
Karlanda och Golmedal, utfaller den vid
Ränkforsen i Lelången, hvilken, genom
Billingen, Lunsjön, Långström,
Hofve-rudsström med flera forsar och små sjöar
på Dalsland, leder förbi Köpmannabro
och till Wenern. A id Köpmanhabro
blefvo Svenskarne under Johan
Wrangel slagna 1644 af Norrmännen under
Sehestedt.

Körtiagsberg, (Kjörtingsberg). Sex
mantal säteri uti Wiby socken,
Grim-stens härad och Örebro län, beläget

nära Wibysjön, 4 mil från Örebro,
grundades på 1700-talet af en Gadde, kom
sedan till Iioffstenska slägten, derefter
till Bromska, sedan köptes det af
kapiten Staaf, som försålde det år 1854
till nuvarande egaren löjt. E. C. af Gei
jerstam, hvilken derjemte eger 3 V4 fr.
hemman, 38 jordtorp samt 3 enskilda
jerngrufvor, och Sjörstorps såg, allts.
tax. till 48,750 rdr rmt. Ärliga
utsädet är 25 à 30 tunnor råg, 30 tunnor
hvete samt 120 tunnor vårsäd. Här har
funnits ett mindre bomullsspinneri.

Körunda. Ett och 1 L mantal säteri i
Ösmo socken af Sotholms härad och
Stockholms län, med ett särdeles vackert läge,
vid sjön Muskan och till det mesta
omgifvet af löfskog, köpt dels af Björnklou,
Wolmar Yxkull, tillhörde 1686
Olive-crantz, 1772 Ehrenhoff, 1825
Cederström, 1850 och 1860 kammarrättsrådet
C. Printzensköld. Säteriet var taxeradt
s. å. till 19,500 rdr rmt, utom underl.

, IV3 mant. i Sorunda socken.

Lackalänga. Annex-socken till
Stäf-vie pastorat, ligger uti Torna härad af
Malmöhus län, 3/4 mil n. n. v. från Lund,
1 mil från hafvet — 80 fot högt öfver
detsamma — och omfattar en areal af
2,013 tunnl. Socknen, som år 1805
beboddes af 394 och 1860 af 714
personer, består af 10’23/48 mant. bet. Eg.
Rättsafg. ll/4 mant. ekklesiastikt boställe
och tax. till 170,670 rdr rmt. —
Stäf-vie och Lackalänga utgöra ett regalt
pastorat, hvilket nyligen blifvit
uppflyt-tadt från tredje till andra klassen. Detta
pastorat begränsas i vester af Kjeflinge
å och på de öfriga sidorna af Iloby,
Stångby, Wallkärra, Fjelie, Fledie och
Borreby socknar. Stäfvie socken, som
är moderförsamling, har 17 oförmedlade,
men 115/g förmedlade hemman. Stäfvie
liksom Lackalänga ligger föga öfver 3/4
mil ifrån Lund, och vägen mellan
kyrkorna är V4 mil. Kjeflinge å har här
bildat en djup dalgång, hvilken å vestra
sidan har ovanligt höga branter, men
å östra en temligen bred slätt emellan
Stäfvie kyrka i söder och Lackalänga i
IV.

jt

norr. Pastoratets öfriga område, som
ligger något högre, är nästan alldeles
slätt. Sträckan mellan kyrkorna jemte
ån är idel ofruktbar sandmo, men derå
fifines en vacker furuplantering, hvilken
innehåller flera tunnland. Pastoratets
öfriga jordmån består till största delen
af lermylla och är särdeles fruktbar.
Folkmängden, som genom ett
förbättradt åkerbruk blifvit under de sednare
fyratio åren dubbelt talrikare och
kommit i ojemförligt bättre förhållande,
uppgick 1860 till 1,404 personer. Vid
kyrkorna hafva för icke länge sedan nva
skolhus tillkommit, hvari rymliga lokaler
finnas för barnens undervisning och
skol-mästarnes bostad. I Stäfvie socken
måste, såsom benämningen tillkännager,
flera ätthögar funnits, men nu märkas
inga sådana. I Lackalänga socken helt
nära och norr om annexhemmanet M
19 ligger en mycket stor ättehög och ett
stycke i öster derifrån ses lemningar af
ett kummel eller en så kallad jättestuga.
Kyrkorna äro de enda, som uti
arkitektoniskt afseende förtjena att omnämnas.

43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:08 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/4/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free