Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Leua.
Lena. 391
bredden V4 mil. Den liknar till
skapnaden en sjö och har, midt på, en
ordentligen upphöjd ö, kallad Hagö, på
hvilken ett halft frälsehemman med alla
sina egor är beläget. Öfversta hvarfvet
af denna mosse består mest af
bränntorf och dyjord. Jordmånen består på
de flesta ställen af sand och femjord,
men på en del af sand och lermylla.
Understundom påträffas på ett ringa
åkerstycke sand, lera och femjord
bredvid hvarandra. Handaslöjder idkas här
med flit och skicklighet. Folkmängden
utgjordes 1860 af 4,185 personer;
hemmantalet är 74V2 mantal. — Lena,
socken uti Kullings härad af Elfsborgs län,
1 mil n. n. o. från Alingsås, IV2 fi*ån
Skara, 5J/o från Götheborg, vid’ 180
fots höjd öfver hafvet; omgifves i norr
af Bergstena, i öster af Fullestad, i
söder af Hohl socken, mot hvilken Säfve å
utgör gräns; på andra sidan af ån går
Statens vestra jernbana; i vester af
Lån-gared och Rödene socknar. Arealen är
8,262 tunnl., hvaraf 301 äro insjöar.
Socknen, som år 1805 beboddes af 616
och 1860 af 1,182 personer, består af
6% mtl skatte, 2% mtl krono, 7V4mtl
frälse och taxerades 1861 till 133,900
rdr rmt. Kyrkan är byggd af gråsten
på okänd tid, ligger ej fullt 1/2 mil
från Lagmansholms jern vägsstation.
Redan år 1361 var här pastor.
Sockenmagasin upprättades år 1795. På Lena
hed, Vi6 mil öster om kyrkan, finnes en
mängd större och mindre ättebackar.
vid Sotlanda by finnes en vattenkälla,
kallad Blåkällan, som skall vara
»omä-teligen» djup, ganska vid samt ega
mineral. Vattnet är iskallt om varmaste
som maren och fryser aldrig om vintern,
utan synes då såsom vore det i en
sjudande gryta.
Gårdar och byar: Säteriet och byii Hvittne
(se art. Hvittne). —3/4 mant. Sotlanda,
kapi-tensboställe. Kyrkoherdebostället, 3/4 mant., tax.
till 4,500 rdr rmt. Lena Osterg., 3 4 mant.,
kapellansboställe. Östadkulle, gästgifvaregård.
l/2 Lena, tax. till 3,550 rdr. ,/4 Lena, stom,
tax. till 4,950 rdr. l/2 Mulabo, tax. till 4,050
rdr. V2 Gillekroken, tax. till 3,000 rdr. — 1 ’2
Hjehnsled, kronoläusmansboställe. x/2 Rötorp,
tax. till 4,800 rdr. Minsta brukningsdelen är
"3/j28 mant., tax. till 150 rdr. — Öfriga hemman
äro: Areberg, Brottarp, Flyd, Mjölketorp,
Säf-veljung, Skogeltorp, Ängatorp, Ekonäs, Rörkjerr,
Svarthall, Sätlanda, Slättås, Gillängen, Gisslatorp,
V4 Torpet, Holma. — Adress: Alingsås.
Lena. Socken och konsistorielt
pastorat af 3:dje klassen, hörande till
No-runda kontrakt af Uppsala stift, är belägen
till 2/3;delar uti Norunda och V3:del i
Rasbo härad af Upsala län — vid 135
fots höjd öfver hafvet -— på ömse sidor
om Fyrisån och den från nordvest
tillstötande Wendelsån, mellan Ehrentuna i
sydvest, Tensta i vester och norr, Kil
och Rasbo i öster; upptager 0,419
qvadratmil land (efter Tham), 0,549
qvadratmil land (efter Hahrs Stat. Tab.) och
0,oo5 qv.mil sjöar; häraf höra 0,155 till
Rasbo härad, utgörande större delen af
hvad som ligger öster om Fyrisån. Kring
åarna är landet något sidländt, i
allmänhet en föga kuperad skoglös slätt, blott
åt sydvest och öster något mer
berg-ländigt, östligast ej utan skog.
Fyrisåns vestra strand följes här af sandås.
Rådande jordmånen är sandblandad lera;
åkerbruk hufvudnäringen, hvartill
komma något skogs- och bergsbruk.
Socknen, som år 1805 beboddes af 1,081
och 1860 af 1,131 personer, består af
483/g mantal, hvaraf 9l/4 mant. skatte,
8% krono, 163/8 frälse uti Norunda
härad, och ll^mant. skatte, 2l/2 krono
uti Rasbo härad; taxeringsvärdet 1861
var 488,120 rdr rmt, bevillningen 612
rdr 73 öre. — Lena nämnes 1314
såsom hörande till Norundh, Lenbo 1316
till både Norundh och Resbohundæri.
Af kyrkoherdar förekomma en och
annan från 1300-talet, kaplaner från 1644.
Kyrkan, belägen l3/4 mil från Uppsala
på en hög kulle med skön belägenhet,
är gammal, byggd af tegel, med
sednare tillbyggdt högchor, äfvensom
graf-clior från 1717 för slägten Bjelke till
Salesta och torn från 1763, allt
repa-reradt 1827. Bland kyrkoherdar må
nämnas två med namnet Lenæus, hvilkas
söner vunnit namnkunnighet. 1)
Johannes Corneli L. född 1573, erkebiskop
1647, då Norrland och Lappland
afskildes från erkestiftet, till hvilket beslut
drottningens afvoghet mot L. lär
mycket lia bidragit; död 1669 och var af alla
Uppsalas erkebiskopar den, som uppnått
den högsta åldern. Han var Carl X:s
lärare, och huru ban uppfyllde sitt kall
som uppfostrare, finna vi i följande drag:
Läraren och lärjungen talade latin
tillsammans om vetenskapliga ämnen; de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
