Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Luur.
Luur. 557
jagten af tjäder, orre, änder, hare och
räf, är i hela orten känd för sin
gifvande och angenäma beskaffenhet, då
det vilda nära nog är att räkna som uti
en djurgård. Angbåtarne emellan
Göteborg och Carlstad passera emellan Lurö
skärgärd och de s. k. Aspholmarna,
hvarigenom kommunikation och post under
sommarmånaderna kunna reguliert
erhållas. — På den största af öarne
synas på ett berg vid sjöstranden
lemningar efter en byggnad, som tros hafva
varit Lurö kloster, och, enligt Fernow,
anlagdt af Erik den Helige år 1160.
På 1460-talet gjorde biskop Johannes
Marquardi i Skara ett byte med abboten
Arvid i Warnhem om klostret, som då
kallades Ludra i Wermeland och
tillhörde Warnhem, hvaraf man slutat, att
munkarne här från början utflyttat från
Warnhem af Bernhardiner-orden.
Biskopen gaf Lundby socken vid Skara
till klostret, och fick Ludra jemte Årås
klostergods i stället till domkyrkan;
bytet stadfästades af Sten Sture 1501.
Lurö kloster beskrifves i en disputation
de monasterio Warnhem varit bygdt af
sten på en täck ö, nästan midt emellan
den s. k. Näsön och Westergötland, vara
19 steg långt i öster och vester, hvilken
längd var afdelad i 3 rum, hvartdera 6
alnar. Hela husets bredd var 8 steg,
så att munkarne och nunnorna varit
verkligen trångbodda. Folket häromkring
skall, intill vår tid, brukat ett slags
melodi på sina visor, hvaraf nunnorna skola
hafva betjenat sig. Munkekällan,
uthuggen i ett berg, i likhet med en
bakugn, men öppen på alla sidor, så att
man kan krypa igenom den, bibehåller
ännu minnet af klostret, som förstördes i
konung Gustaf Ls tid, och förbifaraude
sjömän offra derstädes än i dag af
gammal häfd.
Luur, Lur. Annex-sockcn till
Tanums pastorat, är belägen uti Tanums
härad af Bohus län, 2 mil sydost från
Strömstad — vid 270 fots höjd öfver
hafvet — omgifves i norr af Skee, i
öster af Nafverstad, i söder af Tanums
socknar och i vester af Kattegat, samt
innefattar en bergig och skogbevuxen
trakt af 21,176 tunnl. (17,936 tunnl.)
efter Forsell), af hvilka dock 758 äro
insjöar. Hemmantalet är 405/8 mant., hvaraf
38:*/8 skatte, IV4 krono, 1 frälse, tax.
1861 till 241,477 rdr rmt. Ordinarie
räntan är 431 rdr 29 sk. krono-värdi.
Folkmängden hade, från att år 1805
utgöra till antalet 923, uppgått 1860 till
1,912 personer. Socknen har ganska
natursköna nejder, särdeles vid stranden,
men är en svag sädesbygd. Jordmånen
utgöres för det mesta af sand; lera
träffas endast på strandhemmanen och i de
trånga dalar, hvilka slingra sig här och
der fram emellan klipphöjderna.
Huf-vudsädet är hafra. Skogshandteringen
är en vigtig binäring, och ved afsattes
härifrån ej blott till kringliggande
skoglösa socknar, utan ock till södra
skärgården, ända till Marstrand. Socknens
lastageplats är vid Hoga. Kyrkan,
belägen på en mo omkring 1 mil från
I moderkyrkan, förändrades år 1726 till
sitt nuvarande skick. Den är uppförd
af gråsten och eger en tresidig chormur;
längden är 36 alnar och bredden 19.
På altaret står följande: Ara hæc
reno-vata Past. cV Præp. Mag. Jespero Pinek,
anno 1695. Uti tornet hänger en klocka
med omskrift: Furcht des Herrn ist der
Weisheit Anfang und Ende, 1576 von
G. W. L. En dopfunt af tälgsten, som
står i kyrkan, tyckes ega en hög ålder.
Socknen har några fornlemningar. På
gränsen mellan Lurs och Nafverstads
i socknar ligger, på ett näs mellan de
båda ßorsjöarne i djupaste skogen, en
befästning på ett högt nästan
otillgängligt berg. Den består visserligen icke
i annat än några kallmurar mellan
bergs-skrefvorna, men är så tillvida
märkvär-dig, som den kallas Råne slott, och
berättas hafva varit bostad för en forntida
småkonung med namnet Råne. Gården,
på hvilkens skog Raneslott ligger, heter
Ranebo. En dylik befästning finnes på
Korpelberget vid Skälieröd. På detta
branta berg, hvilket på alla sidor
omgifves af djupa dalgångar, ser man åt
öster och söder, der det är mera
tillgängligt, lemningar efter uppförda
murar. Ansenliga stenvårdar finnas vid
Skälleröds gästgifvaregård, samt några
mindre dylika omkring kyrkan, vid Ostby
och Hästum. Vid Hoga och Skälieröd
ligga ättehögar och på llesö ett
stenrör, som påstås omsluta urnan efter en
konung Krake. Om fornminnen vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
