Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576
Låugareri.
Làngaryd.
och, da han bad för upprorsstiftarne, blef
ban afsatt, men sedan benådad samt
flyttad till Femsjö. Olof Hård räddade
sig vid ofvannämnda tillfälle genom att
krypa ut genom fönstret. Han var
Gustaf II Adolfs fadder, sedan
landshöfding i Jönköping och häradshöfding i
Westbo. På Nissa-åns högra strand,
mellan Nissaryd och Långaryd, ligger en
skans, såsom minne från fordna
krigstilldragelser i denna gränsort. Ifrån
bondeföräldrar här i socknen har den nu
lefvande prestslägten Filén utgått. Kyrkan
blef af Danskarne »uppbränd och spolierad»
1570 och 1644, dervid likväl en stock
ined runristning i vapenhusst kunnat
förvaras. Kyrkan nybyggdes 1809 af sten,
är 60 alnar lång och 27 bred; har ett
orgel verk af 18 stämmor. Prosten Adelin
(död 1834), som från början till slut
ensam hade inseende öfver byggnaden,
sparade hvarken möda eller kostnad för
att fullkomna detta tempel. Hos
kyrkoherden M. Ambern Lindelius 1646 — 84
uppehöll sig drottning Christina 1667.
I Catholska tiden hade curatus in
Lon-gared t. ex. år 1371 pedum, hvilket i
äldre tider var ett insigne episcopale.
Ett 20 t:rs vederlag gafs pastor i
Lån-gared, då han 1557 — 60 bortmistade
»landtgille» af större värde, som torde
vara anslaget för besväret att föra pedum
i Westbo. Af fornminnen träffas ej många
inom denna stora och vidsträckta socken,
några bautastenar vid säteriet Jeansberg,
några griftrör och smärre griftkullar visa
sig på ett par ställen. Ar 1830 hittades
på Nyarps bys gärde en mindre
stridshammare. Sjelfva hammaren har form
af ett rundt horn, skaftet är af jern,
rundt och af en knapp tums tjocklek
samt V2 aln långt. Lilla Gråckostenen,
1V2 aln hög och närmast jemntjock,
hvarvid är fäst en tradition om huru
solen förvandlat ett troll med detta namn
i nämnda sten — måhända ett af de
många bevisen att våra förfäder dyrkat
solen. Bland dem af våra stenbildningar,
hvilka, liksom leda sitt ursprung från en
vredgad naturs våldsamheter och
hvar-medelst de erhållit ett utseende, som
mäktigt inverkat på den råa inbillningen
för att i dem sätta sina andeväsenden,
äro de s. k. jättestugorna i våra gråberg.
En sådan förekommer på kaptensbost.
Mogårds skog, kallad Erik liäfs stuga.
Denne Erik Räf var dock blott ett
half-troll, som ofta umgicks med vissa af
ortens invånare, åt och drack med dem,
samt betjenade med allahanda lekamliga
göromål. Ett exempel härpå må anföras:
Bland de olägenheter, som åtfölja magra
ställen är en lång stängsel omkring egor.
Imellan Mjälaryd och Nissaryd ligger en
stor mosse, der stängseln, såsom långt
från skog, var af ökadt besvär och man
bad Erik Räf hjelpa sig härmed. Erik
utbad sig deremot en smörgås och begaf
sig ut att gå i rågången, mossen utåt.
Så långt Erik Räf hann att gå, under
det han åt på smörgåsen, har också
sedermera aldrig behöfts hållas gärdesgård
för att utestänga kreaturen, hvilka
in-stinktlikt från ömse sidor aldrig öfvergå
samma rågång. Om stenbildningen 1/4
mil vester från Höljaryd se J. Allvin,
Westbo härad, sid. 66.
Byar och gårdar: säterierna Skjärkeryd, nu
kalladt Jeansberg, Yttersjö äro beskrifna på sina
ställen. 1 mant. Södra Landeryd 5/g Norra
ibm, säterier, ligga utmed s. k. Samseryds eller
Osterån, i hvilken de ega qvarnverk. Det
förstnämnda egdes 1860 af öfverste-löjtnant Planting
Gyllenbåge. Det sistnämnda har innehafts af
Gyllensvärdar, eges nu af bönder. 1 mant.
Långaryd, prestgård, f/2 Mårås, batalalj.prestbost.
3/4 Näs, kaplansbostället för Färgaryd ligger
l’/2 mil från dess kyrka, 3/4 mil från
Långa-ryds kyrka, 5/g Boarp, kronofogdeboställe Vs
Skog, länsmansboställe. Mogàrd, 1 ’/2 mantal
med Ekeryds qvarn, är kaptensboställe.
Bästas, V4 Gifvabo, % Sälsnäs äro
militiæ-hemman. Höljeryd pappersbruk, se den
artikeln. Strömhult pappersbruk anlades 1814 af
nuvarande egaren J. Kellman drifves med
fördel, ehuru icke i stor skala; taxeringsvärdet är
3,750 rdr. ’/g skatte Lunnagärde köptes för
833 rdr rmt af prosten Adelin till evärdeligt
klockareboställe med skatt till fattigkassan,
likasom af torpet Malmeryd derunder. Minsta
bruk-uingsdelen ärrVgmant. tax. till 15 rdr. Öfriga
byar och gårdar äro: Amfrebo, Aplaryd, Bälshult,
Björnaryd, Bökhült, Boarp, Borgen, Båkshult,
Bälsàs, B ålhult, Brohult, Bänkarekull, Ekeryd,
Ekhult, Elmhult, Fagralt Fängsjö, Fagerhult,
Gassljunga, Gårdshidt, Glasbo, Gällingsbo,
Håk-naryd, Hälgliult, Eokalt, Hästerås, Horshull,
Kråkeryd, Kråxhult, Käringanäs, Källaregården,
Kråksås, Linnås, Mårenäs, Måshult, Nejarp,
Nissaryd, Olshult, Rya, Tofhult, Åkershult m. fl. alla
skatte; Eseryd, Esehylte, Fjusnäs, Gasbo,
Holmen, Kongsocka, Lindhult, Remma, Skärshult,
Sotaryd, Stenshult, Skärkehylte, Strömhult,
Skif-tan, Tånga, Äskebo, Örnabäckshult, Ilolmseryd,
alla frälse. — Adress: Gisslaved.
Långaröd. Annex-socken till Östra
Sallerups pastorat, är belägen i Färs
härad och Malmöhus län — vid 200
fots höjd öfver hafvet — och omfattar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
