Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
590
Lastad.
Lastad.
A dö, (se den art.), 3/4 Åhlbrunna, Granskog,
V4 \Värkarne rå och rör, V4 fr. Brunsvik, 1/2
fr. Lindormsnäs, 1 /2 Lera (förut Sanda) båda
utbytta från kronan af landshöfding M. Posse,
egdes 1849 af friherre Lagerbrings sterbhus,
1 /4 fr. Land, \ Tibble, Ahlholmen en lägenhet,
allts. tax. till 173,000 rdr. — 53/8 mant.
fr.-säteri Torresta, tax. till 39,750 rdr, eges
åtminstone sedan 1849 af departementschefen i
general-tullstyrelsen Is. Tauvon ; det hela, 7 mant.,
har tillhört slägten de la Gardie omkring 1574,
befinnes sedan vara utbytt från kronan af grefve
Anders Torstensson, år 1825 egde generalmajor
Bergenstråle 53/8 mant,, ingeniör Löfling l5/g
mantal. — Deffins förekommer 1289 och 1307,
gårdarne Ekiby och Thybile 1311. — Adress:
Stockholm.
Lastad. Annex-socken till
Odens-åkers pastorat, är belägen uti Wadsbro
härad af Skaraborgs län, l3/4 mil söder
från Mariestad, 2 mil norr från Sköfde
— vid 255 fots höjd öfver hafvet —
och omfattar 2,836 tunnl. fast land.
Marken är till större delen jemn.
Jordmånen består till mesta delen af lera och
lermylla; ängarne äro sankt belägna.
Ar 1849 företogs en sänkning af
sjöarna Kräftån och Låugen. Socknen,
som år 1805 beboddes af 378 och 1860
af 486 personer, består af 83/s mant.
skatte, 3 ^/jg mant. krono, och taxerades
1860 till 105,880 rdr rmt. — Kyrkan,
belägen ]/2 mil från moderkyrkan, är
mycket gammal, byggd af grå- och
telg-sten samt tillbyggd 1733; har
målningar i taket och ett på kyrkmuren
upprest torn.
Gårdar och byar: Cathrineberg, kongsgård,
se den artikeln; gården ock kallad Brotorp,
taxerades 1860 till 27,070 rdr rmt. —1 mant.
Lastad, tax. till 4,280 rdr, Vjg Grönetomt,
disponeras af general-förrådskassan. — 5/8
Lastad, tax. till 5,510 rdr, 3/8 Lastad och 3/8
Rambotorp, ®/8 Rambotorp, V4 Löf asen och
7/1(? Rambotorp, egas af bönder. — Ett
qvarn-stensbrott finnes, som betalade 1860 i bevillning
3 rdr 75 öre. — Minsta brukuingsdelen är
1/16 mant., tax. till 360 rdr rmt. — Adress:
Mariestad.
Låstad. Ett mantal frälse-säteri uti
o
Strengnäs socken, Åkers härad och
Nyköpings län, i sambruk med
frälsehemmanen Björketorp och Wiggeby samt
Osby kr.-skatte, utgörande tillsammans
2V4 mant., med 56 t:rs utsäde och en
årlig afkastning af cirka 400 t:r:
underlydande i samma socken äro 11/2 mant.
frälse, 4V4 mant. skatte, och Gestaby
3V2 mant. krono-skatte uti Thoresunds
socken.
Låsta synes ha tillhört Strengnäs
kloster, derpå kronan, på 1600-talet
II. v. Masenback genom donation, vidare
krigskommissarien Lilljeqvist (Anders
Nilsson), Österling 4681; reducerades,
utbyttes af lagman Stjernroos (död
1718), hvilken var innehafvare af
egendomen 1694, hvarefter den öfvergick
till Hackerska familjen och sedan genom
gifte till justitiæ-kansleren Joachim
Wilhelm Liljestråle, känd äfven genom
sina skrifter, hvaribland må nämnas:
»Fideikommiss till min son Ingemund»,
på vers, »Newtons Philosophiska
systemer, lämpliga för unga herrar och
fruntimmer», i rim, »Bref till en vän
rörande författningarna emot öfverflöd))
och »Ytterligare bref i samma ämne»,
m. fl. Han dog härstädes 1807.
Närvarande egaren är hans sonson, kapiten
Carl Liljestråle. — Säteriets tax.värde
år 1861 var 7,220 rdr rmt.
Låstad. Ett mantal frälse-säteri uti
Furingstad socken, Lösings härad och
Linköpings län, V8 mil från kyrkan,
nämnes 1352, då riddare Benedikt
Algotson upplät åt Håkan Kampa, utom
andra gårdar i nejden, äfven Lustaht,
eller del deri, »som gaf fyra tunnor
korn, innan plågan kom»; ett af de bref,
hvari den vanligen s. k. Digerdöden
uttryckligen nämnes; år 1579 skref sig
slottslofven i Kalmar, Jöns llosenbjelke,
till Låstad, säga Tuneld, Tham m. fl.;
men månne icke det bör vara Lästad i
Blädinge socken och Kronobergs län?
Åren 1631 och 1636 kallas det Erik
Eriksson Ulfs eller Wulfs sätesgård,
öfver 20 år gammal; på 1640-talet har
vicepresidenten Erik Ericsson
Tranevar-dius, adlad Geete (död 1645), egt det;
kallas 1689 gammalt säteri allodial-frälse,
tillhörigt dottern fru Maria Geete, gift
med Mathias Ericsson Ulf af Horsnäs,
hade då förfallen byggnad och brukades
till hälften af en bonde, sedermera af
slägterna Speus och Taube; egdes 1783
af landshöfding F. U. Hamilton, år 1825
och intill senare åren, såsom
fideikom-| miss, af löjtn. N. F. Bergenstråle på
Uljeberg, 1861 af kyrkoherden i
Törnevalla N. M. Könsberg, jemte 1 mant.
rå och rör; taxeringsvärdet var 19,650
rdr, (hvaraf 9,900 rdr för Låstad). God-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
