- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Fjerde Bandet. I. J. K. L /
609

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lärbro.

Lärjc.

609

nära sferisk form och 3 fots diameter,
med egenskapen att klinga när man slår
derpå med en annan sten. Flera fynd
hafva här blifvit gjorda, såsom uti Lilla
Bjers skogsäng, på 1790-talet, uti en
graf en tjock romersk eller byzantisk
guldmedalj; år 1793 upplöjdes vid
An-gelsbo åtskilliga arabiska och persiska
silfvermynt och år 1812 ett rundt smycke
af guld nära lV2 dukat. Vid Gislaufe
ha funnits små silfvermynt af preussiske
härmästarens samt Wisby-mynt. Uti
La-gerbrings Sv. R. H. III Del, sid. 90 läses
om ett slag vid Röckliuge backe mellan
konung Birger och Gauterne af Norra
Tredungen, anförda af en man från
Angelsbo gård. Konungen skall der
blifvit tillfångatagen med sin första hofman,
under en hasselbuske i Läderbro gärde,
sedan kallad Stora och Lilla
Kungshasseln. (Efter slaget skall namnet
Läderbro uppkommit af lädermatsäckarne, som
af Gauterne kastades i Läderbro graf,
för att på dem kunna gå öfver
densamma, s^ ofvan). Konungen skall
sedan blifvit förd till Wisby, der han
förblef följande året, under hvilken tid
förlikning skedde, och han bekräftade
Gotlänningarnes fordna privilegier. Vid
Ryssarnes landstigning på ön 1808 var
Lärbro allmoge bland dem, som under
klockaren Lindals anförande ämnade tåga
till Wisby, för att bortjaga Ryssarne;
dock skingrade sig hopen på prestens i
Ruthe tillstyrkan. Men icke så den
modige anföraren, som skarpladdade 20
gevär, fullt besluten »att knäcka väl ett
tjog ryssar och sedan sjelf bli den 21:ste.»
Det kom dock ej till någon
blodsutgjutelse, ty om tre veckor lemnade ryssen
ön, utau att efterlemna något annat
minne af fiendtligt besök än tömda
visthus och blåa fläckar i Wisby stadsmurar
efter målskjutningar.

Gårdar och hemman: l,5/a2 niant-
Takstens, tax. till 22,000 rdr, och 7,’iq Norder
Ihre egas af krigsrådet Nisser. — 1 mant.
An-gelbos, hvaraf 1 /2 mant. eges af landtbrukaren
O. Bolliug. — 27/a2 maat. i Pa/vels eges af
kapiten Nyberg. — 49/96 Stora Wikers med
qvarn, tax. till 3,500 rdr. — Norvanga qvarn
och såg egas af intressenter. — 11 r,/2i
Norvanga, i tre delar, hvardera på 13/24. — Wasta
kalkbruk, tax. till 3,750 rdr, och Hundsläde
ligga vid Kapellshamn. — 2’/o mant. Prestgård,
tax. till 10,800 rdr (l3/4 Prestgård med ’/8
Gans, efter jordeboken). — Öfriga hemmannens
namn tiro: Slänga, Wägome, Hammars, Norbys,
IV.

Bjers, Gislouser, Kumbla, Glästäde, Banner,
Su-dervanga, Oppegårds, IVästninge, Nors, Hångers,
Norrgårda, Randvede, Koparfve, Liffride,
Kjell-städe, Ringvide, Skottlings, Hågvide, Kijlungs
och Hide skeppshamn och kalkbruk. — Adress:
Wisby.

Lärje. By i Backa socken af Westra
Hisings härad och Göteborgs län, 1/2
mil n. från Göteborg, bestående af 8l/2
mant. skatte, taxerade 1861 till 50,620
rdr rmt, hade s. år 34 åboer. Lärje
omgifves af lummiga löfträd, och vägen
härifrån till gästgifvaregården Agnesberg
sträcker sig genom en lång dal, hvilken
till höger begränsas af brådstörta
fjällbackar, till venster af Hisingens
ansenliga ljungbackar.

Lärje, Lerje eller Lärjeholrn.
Egendom uti Angereds socken, Wädtle härad
och Elfsborgs län, belägen vid Göta elf,
V2 mil från Göteborg, utgöres af 4
mant. fr.-säteri (3 mant. Lärje, 1 mant.
Mulebacka) samt underlydande 1 mant.
frälse, 1V2 mant. skatte Lärje och 3/4
mant. i andra hemman. Uti adjunkten
Sewerin Ströms år 1758 författade
beskrifning om Wädtle härad, upplyses,
att Lärje egts af »stora herrskaper», om
hvilka ingen efterrättelse finnes, emedan
handlingarna derom förkommit dels
genom fienden dels genom eldsvåda. Af
kända egare uppgifvas först grefvinnan
Ratsburg, sedan h. exc. grefve Wrangel
i Göteborg. Om Wrangelska ätten vet
man, att fältmarskalken öfver arméen i
Tyskland 1646, Carl Gustaf Wrangel,
egde Lärje, då ståthållaren af Norge,
Hannibal Sehstedt, gjorde i Augusti s. år
infall ifrån Bohus med 12,000 man och
uppbrände Lärje m. m., då han hade i
afsigt att intaga Göteborg. Säteriet blef
berustadt vid reductionen 1682, förblef
inom Wrangelska familjen tills det kom
i von Gardes slägt och sedan till
öfversten vid arméen Isak Brovald, som hade
fått det med sin fru, kommendörskan
Ingela Gatenhjelm, den bekante kaparen
från Odensala, kommendör Lars
Gaten-hjelms enka. Bemälte öfverste hade i
sin ungdom följt konung Carl XII
såsom drabant och stod hos honom i stor
nåd, den han ock behöll hos konung
Fredrik I, som gaf honom för sina
förtjenster adeligt bref och stämma. Han
var eljest född i Göteborg, der hans
fader närde sig med källarrörelse. Efter

77

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:08 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/4/0613.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free