- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
42

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

Marieberg.

Marieberg.

Z. Wattrang till fideikommiss, tillhörde
1840 och ännu hofmarskalken frih. C.
Rudbeck, gift med en grefvinna Juliana S.
Oxenstjerna.

Marieberg eller Suntak. Ett mtl
skatte uti Suntacks socken af Wartofta
härad och Skaraborgs län, köptes d. 24
Febr. 1642 af landshöfding Bengt
Ribbing från fru Christina Bååt, men
bortbyttes strax derpå till Johan Dufva.
Gården uppgifves äfven hafva hört till
grefve Per Brahes grefskap under
Wisings-borg och blifvit reducerad 1681.
Hemmanet, som erhöll namnet Marieberg d.
4 Juli 1850, egdes 1860 jemte l7/8
underl. samt qvarn af hr A. Wahlberg;
tax.värdet s. år var 19,820 rdr rmt.

Marieberg. Lägenhet vid Halmstad
och Nissaån, med 77 tunnl. stadsjord
och c:a 40 t:r utsäde, eges af grefve
G. A. Lewenhaupt.

Marieberg. Högre Militär-läroverk,
beläget vid hufvudstaden utom
Kungsholms tull bredvid segelleden, grundadt
år 1815 i ändamål att åt officerare af
artilleriet, ingeniörcorpsen, arméen och
flottan, äfvensom civil-ingeniörer,
meddela grundlig undervisning i yrkets
förberedande och dermed sammanhängande
vetenskaper. Läroverkets högsta
styresman är generalfälttygmästaren och chefen
för artilleriet. Hvar 18:de månad
emottagas nya elever till så stort antal, att
desamma, tillsamrnanräknade med
förutvarande elever, utgöra högst 47,
nämligen 22 af artilleriet, 2 af
ingeniörcorpsen, 23 af den öfriga arméen och
flottan. — Kongl, rådet Bengt Skytte
skall hafva erhållit stället till betesplats
och först låtit bebygga det. På
1750-talet inköptes egendomen i riksrådet
grefve C. F. Scheffers namn, och en
porslinsfabrik anlades här af ett bolag.
Denna fabrik, hvars tillverkningar icke
saknade godhet och vackert utseende,
anlagd med dryga kostnader, bar sig
dock icke i längden. En stor del af
aktierna såldes på stadsauktion på
1780-talet. Sedan riksrådet friherre
Liljencrantz blifvit innehafvare af aktierna,
sålde han egendomen och fabriken 1782
till Rörstrands fabriks egare, korporalen
vid kongl, lifdrabantcorpsen Nordenstolpe,
efter hvars, året derpå timade, död
arfvingarne fortsatte att drifva fabriken,

dock lamt, tilldess de 1788 alldeles
nedlade den. Marieberg uthyrdes sedan
af nämnda arfvingar till en anläggning
för kattuntrycket och till kasern åt de
under kriget hitkomna Ryska fångarne.
År 1796 försålde de egendomen till
Stockholms stad, som sedan afstod den
för 8,500 rdr till kapiten-mekanikus
Carl Apelqvist, hvilken här anlade en
mekanisk spinnmachin och gjorde äfven
ett anbud till kronan, att på egen
bekostnad hitflytta styckgjuteriet från
staden, hvilket med vissa vilkor antogs.

o ’ o

Ar 1811 försåldes Marieberg till kronan.
Dåvarande chefen för artilleriet, general
Cardell (skaparen af Svenska artilleriet
i dess nuvarande skick), grundlade
derstädes s. år på statens bekostnad en
militärskola för artilleriets yngre officerare.
Förste läraren härstädes blef professorn
i matematiken Erik Harfvefeldt. Genom
ett kongl, bref föreskrefs, såsom vilkor
för erhållande af löjtnantsgrad vid
artilleriet, att med approbation hafva
genomgått examen vid detta högre
artilleriläroverk, som sedermera utvidgades,
såsom förut ofvan nämndes. Uti
biblio-theket uppsattes general Cardells byst,
såsom den der i synnerhet uppgjort planen
till läroverkets stiftande. Af statsmedel
eger det ett anslag af något öfver 18,000
rdr rmt.

Marieberg. Länderi med naturskön
belägenhet invid sjön Wenern och stora
landsvägen, på Christinehamns stadsmark,
består af c:a 53 tunnl. åker, 285 tunnl.
skog och hagmark; tillhörde 1862
brukspatron M. Camitz’ sterbhus.

Marieberg’. Ett mantal frälse uti
Örja socken, Rönnebergs härad och
Malmöhus län; häraf egas 24/25 mantal med
c:a 18/43 mant. i Örja by, tax. 1861 till
52,400 rdr rmt, af hr L. W. Athmer.
Öfriga V25 mant. med väderqvarn och
jerngjuteri eges jemte mantal i

nämnda by, tax. till 10,670 rdr rmt, af
hr P. Lindelöf. Förstnämnda del egdes
1825 af major v. Segebaden, den
sistnämnde af en smed Apelqvist. Enligt
kammar-kollegii utslag den 28 Augusti
1808, erhöll 1 mantal i byn Örbv
namnet Marieberg.

Marieberg. Sågverk och
landtegendom i Asarums socken, Bräkne härad
och Blekinge län, i den natursköna Asa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:59:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free