Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mark oby.
Markeby. Ett mant. skatte, 2 mant.
frälse i Gistads socken, Skärkinds härad
och Linköpings län, har dels varit
doneradt till v. Scheiding, och genom köp
kommit till Natt och Dag; men
reducerats, dels tillhört slägten Gyllenklou,
sedermera handlanden Isak Briant, en
af egarne till Ekenäs från 1689. För
närvarande eges Markeby af 8 bönder.
Markie. Egendom uti den del af
Anderslöfs socken, som hörer till Skytts
härad af Malmöhus län, ligger i en rik
och bördig slätt-trakt, omkring 1/8 mil
söder om Börringesjön, samt på 3 mils
afstånd från städerna Malmö, Lund och
Ystad. Någon storartad byggnad har
aldrig stått på Markie, förmodligen
derföre, att det sällan varit bebodt af sina
egare. Den som först bebyggt gården,
tyckes icke hafva tagit skönhetssinnet,
utan endast den praktiska nyttan till
råds. Enligt Gillberg bestod
manbyggnaden 1765 af ett grundmuradt hus och
tre korsverkshus, alla en våning höga.
Det nuvarande karaktershuset, som
intager norra sidan af gårdsplanen,
uppfördes 1780 och är ett grundmuradt
envåningshus med vindskappa, och har
kroppåstak brutet vid gaflarna; den
anspråkslösa byggnadens murar äro
öfver-klädda af spalierade aprikos- och
persikoträd. Den östra flygeln, en
korsverks-byggnad, är gammal och utgjorde fordom
ett enda rum, som benämndes
»riddare-salen.» Trädgården ligger söder om
gårdsplanen och sträcker sig med sina
blomsterrabatter ända upp till
mellan-bygnaden, fortsättande sig äfven på vestra
och norra sidorna af samma hus, vid
hvars östra gafvel ligger en lund af
höga kastanieträd. Ladugården består
af 4 grundmurade gråstensbyggnader,
hvilka omsluta en stor fyrkantig
gårdsplats ; på östra sidan af planen mellan
ladugården och trädgården, ligger ett
tre vällingar högt magasin, grundmurad
tegelbyggnad. Det är uppfördt 1803
och rymmer 3,000 t:r säd. — Den förste
kände egaren är riddaren Jakob
Jönsson, eller Tage Jensen, enligt annan
uppgift, som hade 3 år förut, innan
han 1362 afyttrade till konung
Waldemar samtliga sina jordagods, jemte
lösningsrätt till allt af honom
bortpan-tadt gods, pantsatt Markie för 500 mark
Markie. 55
klart silfver i cölnisk vigt till Anders
Niælssön alf Skaprusæ (Skabersjö),
hvilken i sin ordning 1361 öfverflyttat
panten på hr Jepp Begheræ eller Jeip
Begere. Huruvida nu konung
Waldemar begagnat sig af sin lösningsrätt,
känner man icke; men i allt fall har
Markie sannolikt vid slutet af 14:de
eller början af 15:de seklet varit en
kronans egendom, ty af danska
archiv-registraturerna synes, att nämnde Jeip
Beglieres gods i drottning Margaretas tid
blifvit kronan tilldömda »för hans
brö-des skyld.» Vid medlet af 15:de seklet
var gården likväl åter i enskild mans
ego och innehades då af hr Nils Pe-
c o
derson (Gyllenstjerna) af Agård. Han
nämnes såsom kon. Erik af Pommerns
Hofsinder omkring 1430 och blef
slagen till riddare af konung Christoffer,
dog omkring 1456. Sonen Mauritz
Nilsson Gyllenstjerna, som tog emot
egendomen efter föräldrarne, var en bland
sin tids rikare danska ädlingar. Ar 1468
trädde han i äktenskap med Margareta
Bjelke, dotter af kon. Carl Knutssons
svåger och Christian I:s marsk Thure
Thuresson till Kråkerum. Deras enda
arfvinge var dottern Anna, som gift
först med Olof Stigson Krogenos, sedan
med Predbjörn Podebusch, öfverlefde
begge och dog 1550. Dessförinnan hade
lion likväl afstått Markie till sin måg
och stjufson Claus Podebusch, men, som
det vill synas, endast för dennes lifstid;
ty efter lians död lemnade hon gården
på samma vilkor till Anders Bille, som
varit gift med hennes redan 1535
aflidna dotter Pernilla. Denne Bille,
hvilken efterlemnat ett aktadt minne i danska
historien, var det, som, vid konungarne
Gustaf I:s och Fredrik l:s möte i Malmö
angående tvistefrågorna om Wiken,
Blekinge, Halland och Gotland, ville
bestrida konung Gustaf, på grund af
dennes ungdom, kännedom om Gotländska
saken, men erhöll det dräpande svaret:
j »Besinnen edra ord, hr Anders Bille,
| veten I icke, att en ung kan spörja
tillbaka så långt som en gammal kan
minnas.» Bille blef af detta svar så
förvirrad, att han alldeles kom af sig
och ingenting vidare kunde säga. Han
dog 1555, sedan han i 53 år tjenat 4
danska konungar. Enligt fru Anna Gyl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
