Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
Mem.
Mem.
genom höga sandåsar till Wetterns
oroliga vågor.
Mem, i äldre handlingar skrifvet
Määm och Möhem, skall, efter Tuneld,
hafva tillhört ståthållaren på Örebro slott,
Sv. Kurzel, gift med Helena Fleming,
hvilka år 1448 låtit uppbygga det
nuvarande stenhuset, hvarom en i förstugan
inmurad sten med deras inhuggna vapen
och nämnda årtal skall vittna. Joen
Carlsson (död 1569), gift med Agneta
Arendtsdotter (föräldrarne hvar i sin
mån namnkunniga i Gustaf Wasas
historia, se art. Ornäs) skref sig till Mem;
hennes andra man, ståthållaren i hertig
Carls furstendöme, Esbjörn Pedersson
(Lilljehöök), erhöll det af kronan d. 29
Nov. 1568. Han kallas i hertigens
anteckningar en god gammal ädel man.
Dottern Ebba var gift med ståthållaren
i Nerike, Jost Kurtzell, från hvilken
slägt godset synes hafva kommit till
major Erik Bagge af Berga (ej afBoo).
Mem uppgifves af Tuneld, Afzelius m. fi.
hafva tillhört den tappre amiralen Jakob
Thordsson Bagge (af Boo), enligt kon.
Johan IILs förläningsbref, dateiadt
Stegeborg den 3 Juli 1578, hvarigenom
honom för dess trogna tjenster och de
herrliga stenbyggnader han i berömligt
stånd satt, skänktes säterifrihet uppå
dess gamla frälsegård Memb. Men som
inga underättelser finnas om att
amiralen Jakob Bagge återkom från
fångenskapen i Danmark, utan der slutade sitt
lif 1598, så är det väl troligare, att
med nämnde Jakob Bagge menas sonen
Jakob den yngre, som på 1570-talet
var kon. Johans kammartjenare och
sedermera blef ståthållare på Stockholm
1598. Dessutom hade amiralen icke
någon son med namnet Erik, såsom
Tuneld uppgifver, och hvilken skulle egt
Mem efter fadern. År 1683 blef Mem
reduceradt under kronan, hvarföre icke
dess dåvarande egare (såsom Tuneld
uppgifver), utan sonsonen, ryttm. Erik Bagge
af Berga, sökte att emot jemngodt gods
i Uppland få utbyta sitt
fädernestam-gods Mem till säteri, hvilket honom af
konung Carl XII beviljades enligt
by-tesbref, dateradt Bender d. 14 Febr.
1712; det oaktadt skall dock sedermera
en bytesbrist blifvit betald af 54 daler
» o
sant. Ar 1725 såldes Mem af sistn.
Bagge till lagmannen D. Sparrsköld,
med hvars dotter det kom till amiralen
grefve Didr. Taube, som åter lemnade
Mem i arf åt dottern Hedvig, gift med
landshöfding, friherre Fredrik Hamilton.
Ar 1803 inlöstes egendomen af
svärsonen, frih. E. F. von Saltza, hvars arfv.
egde den år 1861.
Fordom var Mem en af de större
egendomarna i orten; den utgöres nu,
utom säteriet, af 6:Vg mant.
underlydande, husbehofssågqvarn, ett såp- och
tvålsjuderi, allts. tax. 1861 till 63,200
rdr (hvaraf 30,000 rdr för säteriet med
sjuderiet). Egorna äro i sednare tider
betydligt uppodlade, så att på alla
hemmanen, tillsammans, nu mera utsås 300
t:r, nära tre gånger så mycket som för
60 år sedan. Särskildt äro de
kärrmarker på skogen, som Mem fått i
utbyte för ängsmarker, hvilka afståtts till
kanalen, med mycken kostnad och vinst
°
upptagna. Abyggnadens nedra våning
är af sten, ofvanpå 7 källarhvalf med
murar af flera alnars tjocklek; öfra
våningen är af trä, uppförd af grefve von
Saltza. På stället finnas två trädgårdar
och park. De många afsättuingarne i
de förra tyckas tillkännagifva, att Mem
fordom varit befäst, och ännu visar man
här den tappre Jakob Bagges
sängkammare (som troligen varit ofvannämnde
Jakob den Yngres). Den är imellertid
ett nytt vittne om våra förfäders enkla
lefnadssätt. Sängkammaren utgöres
nemligen af ett källarhvalf med 4 alnars
tjocka murar och ett enda litet fönster
högt uppe på väggen. Mem har varit
besökt af Gustaf och hans söner, i
sednaste tider af konung Carl Johan och
hans familj. Under kriget med kon.
Sigismund hade hertig Carl här sitt
hög-qvarter, hvarifrån han underhandlade
med konungen, inan han bröt upp och
tågade mot Stegeborg.
En sägen om en skatts nedgräfvande
under dessa oroligheter berättas af
Afzelius i Svenska folkets sagohäfder; men
som redan skattgömmarne, Erik Bagge,
amiralens förmente son, och hans mågar,
Claës Fleming samt Jacob Bagge, sjelfva
befinnas icke vara annat än fingerade
personer, som man förgäfves får söka
efter i några historiska urkunder, så
torde det äfvenledes vara förgäfves att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
