- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
86

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

86

Mistelås.

Misterhult.

i s. och s. v. till Qvenneberga och
Hjortsberga samt omfattar en areal af 0,460
qvadratmil, af hvilka 0,o5s äro insjöar.
Marken är bergaktig och backig.
Jordens beskaffenhet är medelmåttig;
rådande jordmånen är mo, bevuxen med
ljung. Östra och södra delen har skog
till husbehof; men nordvestra delen lider
brist derpå. Åkerjorden består af sand
och svartmylla. Betet är nästan öfver
allt svagt. Enligt uppgifter, insamlade af
Kongl. Hushållnings-Sällskapet i länet,
uppager den odlade jorden 600 tid, hvaraf
500 brukas i ensäde och 100 i cirkulation;
naturlig äng 2,600 tunnl. Utsädet
uppgifves till 2 t:r hvete, 60 t:r råg, 100
t:r korn, 225 t:r hafre, 187 t:r
blandsäd och 400 t:r potates samt 8 Itt lin;
utsädet 1815 uppgafs till 280 t:r. Af
hvete, hafre och potates skördas vanligen
6:te; af råg, korn och blandsäd 5:te
kornet; linskörden uppgifves till 320
1(6. Årliga förbrukningen till befolkning
och kreatur uppgifves till 2,092 t:r säd
och 1,000 t:r potates. Antalet af
vinterfödda kreatur uppgifves till 133 hästar,
4 tjurar, 118 oxar, 240 kor, 120
ungnöt, 500 får och 80 svin. Ladugården
afkastar till afsalu 8 oxar, 12 ungnöt,
20 U6 ost och 150 U6 smör. Socknen,
som år 1810 beboddes af 539 och 1860
af 807 personer, består af ll7/» mant.
skatte, 13/g krono, 7l/8 mant. frälse och
taxerades s. år till 62,460 rdr rmt. —
Socknens namn har förklarats genom en
sägen, troligen uppkommen af välbekant
namnförklaringslust, som anföres af
kyrkoherden Santesson sålunda: Den första
Mistelås kyrka förmenas först ha stått
på Rydaholms gata, hvarest en st.ad skall
ha varit belägen (hvaraf synas rudera
än i dag); men då Rydaholms kyrka af
sten uppbyggdes der hon nu står, skänktes
förra träkyrkan till Mistelås. Då kyrkan
transporterades, mistes låset under vägen;
deraf namnet. Wieselgren anser namnet
snarare uppkommit deraf, att Mistel växt
på åsen. Kyrkan brann 1719,
uppbyggdes 1724, är 28 alnar lång, 11 bred,
ligger V5 mil från moderkyrkan. Kalken
är gifven af domprosten Bonde Humerus
och fru Anna Steuch. Församlingen
fick ej gudstjenst oftare än hvar 3:dje
Söndag, förrän socknen ökade presträntan
till 2 rdr af halfgården, dagsverke och

osthjelp efter kontant. En
physico-economisk beskrifning öfver socknen
utgafs i Lund af B. N. Hagelberg 1766.

Gårdar och byar: Säteriet Tagel (se deu
artikel 11). Frälsehemmauen Spång huit och 1
Hvltvik, taxerade till 6,160 rdr, egdes 1861 af
fröken Rappe. — V2 Sjuhult, är sergeantbost.;
här fann Santesson 1757 i en bibel uppgift på
gränserna för Allbo koutrakt, som då aflidne
män uppgifvit, då den gamla sedeln skrefs.
Den lydde: »Perfunctorum signa præcipna inter
Albo contractus: Gieddeholm, Hjorgren, Akasten,
Sölebro, Spångahall, Bäckalid, Högalid, Dragsmo,
Kulror, Testadeklint; mellan Bockahall och
Sölebro stod en book benämnd krokebok, thet har
hvar sina rätta ägor» etc. Oaktadt dessa
märken lågo recta linea, så njöt Allbo dem ej till
godo. Ett dulgadråp hade skett, och Allbo ville
uudgå betala plikten. Östbo betalade den och
utvidgade derigenom sitt område, så att
åtskilliga u. v. gårdar i Bydaholm då togos från
Mistelås. — V 4 mtl Gammalstorp gafs af Carl XI
till kapellansboställe i stället för hemmanet i
Aguaryd, men blef åter 1844 utbytt mot ®/8
Mistelås, som nu är komministersboställe.
Öfriga hemmanens namn äro Agnaryd, Kjexås,
Korssmoen, Mäxarp, Skyttebohl, Sutarekull,
Will-arp och IVret. — Adress: "Wexiö.

Misterhult. Socken och patronelt
pastorat af 3:dje klassen, hörande till
Tunaläns och Sefvedes kontrakt af
Linköpings stift, är belägen uti Tunaläns
härad och Kalmar län, 47/8 mil s. s. v.
från Westervik, 15V* mil från Linköping
— vid 120 fots höjd öfver hafvet;.—
omgifves i norr af Gåsefjärden, i öster
af Östersjön, i vester af Hjorthed, Tuna
och Christdala socknar, i söder af
Dö-derhults samt omfattar med Figeholms
köping en areal af 3,176 qvadratmil,
hvaraf 0,odi äro insjöar. Marken är
nästan öfverallt bergig och ojemn. Rådande
jordmånen är sand, blandad med lera
och mosse. I större delen af socknen
växer skog till behofvet, uti en mindre
del ymnigt, i åter en annan del, särdeles
vid skärgårdskusten, alis inte. Socknen,
som år 1810 beboddes af 3,885, år 1860
af 5,963 och d. 1 Juli 1862 af 6,062
personer, består af 36 mant. skatte, 37g
krono, 317/8 frälse och taxerades till
809,350 rdr rmt. Folkets uttal är en
blandning af Öländska och af det,
som talas omkring Westervik samt inåt
landet; skärgårdsboerna äro ock
merän-dels klädda som Öländningarne. Sjöfart
idkas med 5 båtar. Misterhult anser
Crælius hafva fått sitt namn af mist,
töcken eller dimma, och hult, skog, alltså
Mistigthult eller Misterhult, af en skog,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free