Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Molsta.
Moo. 107
den, 1825 och sedermera af Molnebo
gårds egare.
Molsta eller Molstaberg (1825 års
jordebok), Morstaberg (efter Tham). Ett
mant. frälse-säteri uti Wårdinge socken,
Öknebo härad och Stockholms län, med
såg, qvarn och underlydande 5/g mantal,
tax. 1861 till 24,250 rdr (hvaraf 18,000
rdr för säteriet), tillhörde s. år hr xld. L.
Sehman.
Morstaberg har tillhört slägten De la
Gardie, från 1680-talet till 1723
gen.-major A. Hummer, adlad Hummerhjelm,
friherre till Fållnäs och herre till
Morstaberg. Han var en tapper krigare och
skicklig anförare, särdeles emot
Snapp-hanarne i Skåne; råkade i yngre åren i
slagsmål med en stalldräng, som af den
hårda medfarten kort derefter dog, då
banemannen måste rymma ur riket, men
fick nåd, eftersom läkaren förklarat att
stalldrängen kunnat räddas, om han ej
genom fylleri förvärrat åkomman. Egare
åren 1760—72 var öfversten och
riddaren af Svärdsorden Claes Göran Klingfelt,
1811, slutande ätten på Svärdssidan;
hans fru B. C. Ulfsparre af Broxvik, dog
1791 på Morstaberg, som tillhörde
1816—49 öfverstelöjtnanten, riddaren af
Svärdsorden Georg L. v. Heijne, död
1851. Han blef i affären vid Walkiala
i Finland 1790 d. 28 April svårt
bles-serad i hufvudet.
Monäs. Egendom, bestående af 2
hela hemman- säteri 1/2 hemman rusthåll
under eget bruk, samt 2*/2 hemman brukas
af bönder och 8 st. jordtorp, är belägen
uti Skaraborgs län, Kåkinds härad och
Foglås socken, lV4 mil söder om Hjo,
nära sjön Wettern och i den trakt af
Westergötland som kallas »Guldkroken.»
Denna egendom egdes år 1306 af
hertigarna Erik och Waldemar som
pantsatte densamma till abbedissan i Wreta
kloster för låntagna 37 mark silfver.
o <->
Ar 1307 afstods denna egendom m. fl.,
af nämnde hertigar till drotsen Ambjörn
Sixtensson för 600 mark svenska
penningar och 200 mark silfver. Donerades
åt Olof Hård, reducerades 1681, men
utbyttes af någon af slägten Hård;
generalmajoren och riksrådet Carl Gustaf
Hård, död 1741, skref sig till Monäs.
Han blef illa sårad i slaget vid Pultawa,
äfvensom i Kalabaliken i Bender. För
närvarande eges egendomen af enkefru
Maria Lundahl.
Egendomens åkerjord, som består af
mylla på lerbotten och sandmylla på
ler-botten, är indelad i cirkulationsbruk om
9 skiften — hvarpå årligen nu utsås 20
à 30 t:r höstsäd och 90 à 100 t:r
vårsäd samt rotfrukter af turnips och potates.
Ärliga sädesafkastningen varierar mellan
750 à 800 t:r diverse spannmål. —
Skog finnes så väl för gårdeus egna
behöfver som ock till afsalu, men är ej ännu
indelad i trakthuggning.
Montrose. Jernbruk uti Thorsåkers
socken af Gestriklands fögderi och
Gefleborgs län, är uppbygdt 1844 1/8 mil
högre upp från Robertsholms bruk; s. år
erhöllo egarne af Hofors bruk bergs-collegii
tillstånd att flytta brukets smidesrätt uti
Tjernäs med flera bergsmanssmedjor till
denna nya verkstaden. Samtidigt
flyttades äfven en härd från Robertsholm och
hit, hvarefter bruket kom att bestå af 3
tyskhärdar med hvar sin hammare, och
hade ett privilegieradt, smide af 1,696
skU 13 IU 3 U. De med hvarje år
stegrade kolpriserna föranledde år 1855
det kolbesparande Lancashire-smidets
införande. Till följe häraf inrymdes i stället
för de gamla tyskhärdarne 4 s. k.
smält-härdar. En husbehofssåg finnes.
Hofors-verken, hvartill Montrose hörer, tillverkade
1861: 8,554 skU stångjern, 171 skU 18
U manuf., 762 skU gjutgods, och s. års
taxeringsvärde för alla dess bruks- och
landtegendomar var 1,060,682 rdr rmt,
(se Hofors).
Moo. Annex-socken till Hjälstads
pastorat, ligger uti Wadsbo härad af
Skaraborgs län, 2 mil s. o. från
Mariestad, 3/4 mil från Göta kanal, samt
omfattar 0,io5 qv.mil land, bebodda 1860
af 357 invånare. Sedan år 1810 har
folkmängden ökats med 150. Marken
är ojemn, rådande jordarten är lera. På
skog är ringa tillgång. Hemmantalet är
llV4 mani, hvaraf 1/4 skatte, V2 krono,
10V2 frälse. I bevillning erlades 1861:
145 rdr 88 öre. — Kyrkan, belägen 3/10
mil från moderkyrkan, är af okänd ålder,
men blef utvidgad 1730. Enligt sägnen
skall denna kyrka i de första kristna
tiderna varit annex till Mosås i Örebro
län, som ligger 10 mil härifrån. Detta
synes vara sannolikt af följande: 1:0 att
skogen Tiveden räckt från Mosås till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
