- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
117

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

117 Morlanda.

Morlanda.



Bjelkeska m. fl. sköldemärken, hvilka
ock finnas målade på orgelläktaren samt
inristade jemte årtalet 1671 på den
största af härvarande ljuskronor.
Morlanda socken afsöndrades från Tegnaby
till eget gäll genom kungabrefvet den
28 Juli 1631. Dess förste pastor blef
Björn Jönsson, som dog 1650. Jus
patronatus tillhörer adliga familjen Bildt
och har hittills utöfvats af den medlem
af ätten, som innehaft Morlanda säteri.
Före 1845 fanns ingen
undervisningsanstalt, och erbjöd sig vid den tiden en
af församlingens ledamöter förgäfves att
skänka socknen ett skolhus, om den ville
anordna det öfriga. Till de fattiga har
landtbrukaren Anders Falk på Tofta gjort
en donation, bestående af trenne gårdar
om tillsammans 111/16 mtl samt 23,000
rdr i penningar. Stiftelsen, som efter
gifvarens död år 1854 trädde i
verkställighet, förvaltas af kyrkoherden och
4 af honom valda bönder. Sparbank
har varit öppnad här sedan 1856,
del-egarnes antal 1860 var 81 och
kapitaltillgången 2,052 rdr rmt. Sigurd Bilder
af Sogn, som var med konung Olof
Tryggvason på skeppet Ormen Långe,
när han år 1000 blef slagen af nordens
båda andra konungar och Erik jarl, samt
säges varit Bildtska ättens stamfader,
skall ligga jordad vid Morlanda.

Fornlemningar. Inom socknen träffas
icke mindre än trenne lemningar efter
forntida borgar, nämligen det i
Kastskogen belägna Slottsberget, på
Geesber-get och på Du/vek ärrsberget; men hvilka
rudera inskränka sig till några nedrasade
murar af bergfallen sten. Nära
Morlanda säteri och uti Kårehagens kohage
ligga större samlingar af ättehögar. En
och annan stensättning varseblifver man
ock på de stora sandmoar, som här
förekomma. Det märkligaste
ålderdomsminnet i denna socken är det s. k.
Jättealtaret i Torebo skog. Det är ett s. k.
Dyrhus, nedbäddadt i en aflång jordhög,
som står kringsatt med stora uppresta
stenhällar. Ett mindre dylikt ligger der
bredvid, och efter ännu ett har man
lemningar på Slätthults utmark. En
helig källa, Korskällan, med stark
mine-ralhalt, ligger på Morlanda egor. Nära
härintill upptäcktes för några år sedan
en hel verkstad för flint- och stenred-

skap. Ibland märkvärdigheterna må ock
nämnas Harfvedraget, en lång, i dagen
liggande qvartsgång uti bergen pä
gården Husebys utmark, om hvars tillkomst
en sägen finnes anförd af Holmberg
(Bohus läns Beskrifning); vidare fyndet
af en med brändt tegel fylld tegelugn,
hvilken för några år sedan uppgräfdes
ur en kulle, och hvilken antages hafva
stått der i detta skick alltsedan
Digerdöden, om hvars anställda förödelser den
i sådan händelse bär ett talande
vittnesbörd. Morlandabon minnes i traditionen
väl den stora mannadöden och glömmer
inte att i sina sägner derom berätta,
huru två små änglar i barngestalter då
gingo från hus till hus, den ena
beväpnad med en liten räfsa och den and^ra
med en qvast, och att, då den förra
räfsade utanför stugudörren, blef någon
af hushållet skonad ifrån förstörelsen,
men att hvarenda själ dog uti den
boning, utanför hvilken den sednare ängeln
sopade med sin qvast. Denna sägen
upprepas öfver hela riket.

Gårdar, byar och verk: Säteriet Morlanda
(se den art.), hvarunder lyda 1 mant. Berg, V2
Hötteröd, Vg Gestrilla med qvarn, 1/4
Ebieds-slätt, hela godset taxerades 1861 till 32,000 rdr
rmt. — Af ståndspersoner egas 1 mant. frälse
Törebo med qvarn, med den bästa barrskog i
pastoratet. Marieberg en förpantniugslägenhet,
1/2 frälse Hållta. Ängö på ön af samma namn.
1 mant. Kàreliagen, hvaraf komminister J. F.
Ekman eger t/i mant., eu bonde 1/3, och herr
J. F. Schugge V6 mant., kalladt Hendriksdehl,
der det enda privilegierade apothek, som finnes
på landsbygden i Bohus län, är inrättadt sedan
1840. — Ilandaforss garfveri. — Mollösund och
Christineberg salteriverk. 1 >o Svanvik, 1 Tofta,
’/g Tönsäng tillhöra Eattigfondeu. 3/4 Dalilc,
V2 Röd pastors annexgård, äro kyrkoherdeus
boställe; V2 Wägeröd prestenkesäte. Dahle
utbyttes till prestgård 1675 mot Gunneröd i
Teg-neby socken. Öfriga hemman äro Backa,
Barre-viken, Bjönny, Bro, Bräcke, Bua, Gliinsås, Lilla
och Stora Grönskult, Hasslekälla, Kihla,
Kongs-viken, Köperöd, Lunden, Röde, Slätthult, Stensbo,
Stufveröd, Sörbo, Tången, Wassdal, Bäcken,
Edshult, Efvenäs, Eskekjärr, Gunnesbo, Mahlö,
Näreby, Rålandsberg, Röd, Törebo, Wrångevalta,
Fåssa, Kärrgård, Löndal, Lunneviks
segelduksfabrik. — Adress: Oroust.

Morlanda. Ett mantal frälse-säteri,
beläget i förutnämnda socken, på en
höjd vid Morlandadalen, med vidsträckta
egor, är den gamla adliga Bildtska ättens
stamgods, af hvilkens svärdslinie det
innehafts alltsedan medlet af 1500-talet.
Före denna tid tillhörde det Lunge-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free