Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Muskö.
Myckleby.
137
tegelbruk och qvarn till 113,110 rdr; i
bevillning (efter II art.) erlades s. år
145 rdr rmt. Muskön skall fordom ha
hetat Wikön; år 1278 talas om Muskö
juxta Hæringe. Hela ön har under
medeltiden lydt under det i Wester-Haninge
belägna godset Häringe, och dermed
under biskopen i Strengnäs; på
Kapellsgärdet vid Skärpa har varit kapell, som
år 1630 flyttades till sitt nuvarande
ställe, nästan midt på ön, omkring 4 mil
från Stockholm; begrafningsplatsen var
der redan förut. Ar 1762 fick
församlingen egen predikant, för beständigt först
1797. Kyrkan, af trä, är ganska
oansenlig, har altartafla, skänkt 1770 af
egaren till Arbottna. Det påstås, att
Gustaf II Adolf, liggande 1630 för
motvind i Elfsnabben, varit närvarande vid
kyrkans invigning, och var stället alltså
det sista i Sverige, som denna Sveriges
store konung beträdt. — Af
fornlemningar omnämnas grafhögar och
stensättningar flerstädes utefter nordvestra kanten
mot Sotaskär. På Elfsnabben (se den
art.) och Bjurskogen finnas lemningar
efter s. k. Ryssugnar, af Ryssarne
begagnade under deras härjning 1719 och
följande år. Om denna härjning finnes
i en gammal kyrkobok antecknadt
följande: »1719 — Denna sommar d. 17
Julii, som var d. III Bönedag, inföll
Ryssen på denna öö och uppbrände alla
både liuus och gårdar, så att ifrån denna
Bönedag till d. 6 September kunde ingen
gudstjenst hållas häruti — — — —
dock voro de förr samlade medel i godt
behåll hos mig P. L., så, ehuru väl
fienden sökte efter sådant i Capellet, fant
han dock intet. Ëricus Fröman P. L.»
— Förbindelsen med fasta landet sker
medelst färja eller båt från Rummet i
norr öfver Horsfjärden, 7,600 alnar långt.
I socknen bo tullbevaknings- och
telegraf-tjenstemän.
Största delen af socknens hemman höra under
herregårdarne Arbottna och Ludvigsberg (se dessa
art.); under förstnämnda lyda 1/4 mant.
Ekesgarn, 1 /2 Guldboda, 2 Mickrum, x/2 Mälby,
hälften i Walinge qvarn, Elfsnabben, allts. tax.
till 48,09ü rdr; under sistnämnda lyda
Hammarin, 1/2 Hyttan, 7«> Mälby, 2/3 Rummet,
1/2 Sund, IVr Sånö, 2/3 Torpet, l 1/3
Walinge, hälften i qvarneu. ,/2 mant. Hvitsgarn,
eges af bergm. B. G. Bredberg. Öfriga
hemmanen, hvilkas namn äro Bjur skagen,
Björnholmen, Öster-Hvitsgarn, hafva 6 åboer. — Adress:
Stockholm.
V.
Mustasäter. Fordom kapell, se Örs
socken.
Myckelmåsa (Mvcklemåsa). Ett mtl
frälse-säteri uti Simonstorps socken, Bråbo
härad och Linköpings län, vid
Myckel-måsa-sjöns södra ända, 1/4 mil från
kyrkan, med betydlig egovidd och mycken
skog, egdes 1860 jemte ett mant.
underlydande af konsul Oscar Ekman i
Göteborg. Säteriet donerades 1662 till Sven
Franc och har sedan en tid tillhört denna
slägt, hvarefter det lydt under Stafsjö
bruk i Södermanland.
Myckeläng. Wester- By uti
Elf-dals socken, Ofvan-Siljans fögderi af
Stora Kopparbergs län, hade på
1630-talet 16 gårdar, på 1750.talet 30, år
1825: 17 åboer. Här finnas en qvarn
och en vattenslägga; vid den sednare
manufakturerades 1860: 1,959V4 tolfter
liar, vägande 351 centner 64 <tl\ båda,
hvarför i eg.rätts-afgift erlades 5 rdr 93
öre, tillhörde, jemte Elfdals porfyrverk
(se den art.), Roths qvarn, en nyodling
om 284 tunnland, brukspatron E. G.
Arborelius.
Myckleby. Regalt pastorat af 2:dra
klassen, hörande till Orousts och Tjörns
kontrakt af Göteborgs stift, utgöres af
Myckleby, modersocken, Långelanda och
Torp, annexer, samt innefattar 887/g mtl,
bebodda 1860 af 6,486 personer.
Myckleby socken, fordom Möklabyr kallad, på
ön Oroust uti Orousts östra härad af
tll Göteborgs och Bohus län, 37/g mil s. s. v.
från Uddevalla, 6’Vg 111 ^ från Göteborg,
intager midten af pastoratet samt
omfattar en areal af 0,488 qvadratmil, af
hvilka 0,025 äro insjöar. I allmänhet
består denna socken af en flack
bergstrakt, här och der lifvad af några
skogsdungar. En högre bergås, som till en
del genomskär socknen på längden,
åtskiljer mot Saltsjön en bördig, kuperad
dalsträckning, den s. k. Hedén eller
Halfleden, hvilken hyser ett stort antal
gårdar. Denna vackra dal är den bästa
delen af pastoratet, och dess bebyggare
anse sig ock något förmer än de öfriga.
Jordmånen der är god ler- och
svartmylla; samma arter, ehuru mindre
bördiga, råda ock i den öppna trakten
omkring kyrkan; men i det öfriga af socknen
träffas mest femjord. Ganska få gårdar
ega tillräcklig skog. En högt uppdrifven
näringsgren inom pastoratet är inrikes
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
