Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
162
Monsterås.
Monsterås.
taxerade efter klasser, som erlade i
bevillning 19 rdr 37 öre. Af 1861 års
folkmängd, som upptages till 4,447
personer, voro 3,433 boende inom socknen,
resten uti köpingen;
utskrifningsman-skapet utgjordes af 140 man. Socknens
forna namn var Mölstaclås. Närvarande
namnet är af Munster, kloster, och
således rättare Munsterås. Kyrkan, belägen
under 57 gr. 4 min. polhöjd, inom
köpingen och byggd af sten, är af okänd
ålder; i henne förvaras flera banér och
o
vapen. Ar 1612 landsteg här en trupp
danskar, vid hvilket tillfälle köpingen
och socknen utplundrades och
prestgår-den uppbrändes i grund. Från kyrkan
bortröfvades skruden och 4 präktiga
klockor ur stapeln. Några oroligheter
förspordes här 1640 under drottning
Christinas förmyndareregering med
anledning af missnöjet med de nya
tullarna. Om socknens minnen från den
tiden här var kloster hänvisas till
artiklarna Kronobäck och Kråkerum.
Gärdar, verk m. ra.: Köpingen Mönsterås,
säterierna Kronobäck, Emm, Kråkerum, Björnö
och Bo (se dessa artiklar); här må tilläggas,
att Bo egdes 1861 af doktor Elfström; 3/8
Emm eller Amb utgjorde med 3/4 Aserum,
l13/32 Elmhult, P/2 Korsa ett gods
(eg.rätts-afgiften var 110 rdr 14 öre). — V2
Stubbe-måla, 1 Nötingsmåla, V2 Siggeharfva, ^^ 11
ammar glo, allts. med en eg-rätts-afgift af 243/4
rdr, tillhörde kammarherre C. Ulfsparre. — 1/i
Hyttan med såg. — 7/8 Getebo. — ’/2
Be-stingsmåla. — K’2 Långhult. — Vid Skruf hult
har varit ett af de äldsta pappersbruk i riket.
Kråkerum, skeppsvarf, betalade 1861 i
bevillning 10 rdr, ett pottaskebruk 3 rdr 75 öre,
Amb såg 3 rdr 75 öre. — 1 Lilla Forsa, med
såg, är kyrkoherdeboställe; V2 Långsrum,
komministerns. — 5 mant. Mölstad hörer under
Ströms-rum. — Af öfriga hemman äro: Alebo,
Baggemåla, Berg, Bäckhidt, Bösemåla, Eljerum,
Fälle, Guttorp, Gärö, Habbestorp, Hogemåla,
Ingebo, Krogstorp, Kråkebeck, Kofverlmlt,
Långenäs, Långsrum, IV4 skatte, l3/4 frälse Mölstad,
Skrufshult, Skråckemåla, Svar tö, Tokö, Tomta,
Torp, Asevad, Wåldö, Ocknebäck, Nyenäs,
Drakenäs, Gelebo, Herrstorp, Odängla samt
Kugg-åsen. — Adress: Mönsterås.
Mönsterås. Köping uti ofvannämnda
socken, som nu mer, enligt kongl,
förordning af 1862, utgör en särskild från
socknen skiljd kommun, är belägen i en
vacker trakt vid innersta ändan af en
vik af Saltsjön; med marknadsplats,
postexpedition, gästgifvaregård och
tullinspektion, lydande under Oscarshamn.
Köpingen, med 150 hus, taxerade 1861
till 40,000 rdr och 1862 till 185,000
rdr, var s. år bebodd af 1,200
personer, och har folkmängden från att på
1820-talet blott vara 400, alltså blifvit
betydligt förökad. Förstnämnda år
funnos 17 handlande, 50 fabrikörer och
handtverkare; år 1862 liade köpingen
13 segelfartyg af 2,789 läster; år 1860
var väl fartygens antal 15, men af blott
63672 läster. Härifrån är
ångbåtskommunikation med Kalmar. Marknader
hållas i Juni och Oktober, bägge och
isynnerhet den första af mycken
betydenhet. Från platsen exporteras
trävaror; likvisst har man hittills varit
nödgad föra varorna på pråmar
till hamnen; men år 1858 erhöllo
invånare ett statsanslag af 12,000 rdr rmt
utan återbetalningsskyldighet för
upp-muddring af den för kustfartyg
beräknade inseglingsrännan. Köpingen har
sparbank, som 1860 räknade 93
delegare med en kapitaltillgång af 5,495
rdr rmt. — Här är lotsplats, hörande
till Kalmar fördelning, hvarifrån lotsas
till Wallö 31/., mil, till Timmernabben 3,
till Pataholm 4, allt sjömil. —Ar 1358
var konung Erie Magnison i Mönsterås,
der han utfärdade donationsbref på jord
till kyrkan i Wimmerby. Ar 1532
befallte konung Gustaf T, att ali köpslagan
här skulle upphöra och alla afsigkomna
borgare antingen inflytta till o Kalmar
eller nedlägga sin handtering. Ar 1543
lät ståthållaren i Kalmar, Germund
Svensson, sammankalla hit allmogen från
Stranda, Handbörds, Sefvedes, Aspelands och
Tuna-läns härader och uppläsa för den
2:ne konungens bref, tillika med dess
fribref, dateradt Wreta kloster d. 24:de
Juni s. år, för alla dem, som höllo sig
i skogarna och ännu voro fridlösa. Under
kriget år 1602 ansågs Mölstadsås böra
O O o
betala i krigsgärd 20 daler. Ar 1604
d. 20 Mars utfärdade konung Carl IX
ett slags privilegium eller frihetsbref för
Mönsterås, som deruti kallas stad. Då
samma konung d. 16 Okt. 1611 ifrån
Alems prestgård ankom till Mönsterås,
kände han sig så svag, att han ej längre
kunde fortsätta resan till lands; han steg
derför ombord på en skärjakt och
ankom till Nyköping d. 26 Okt., der han
afled 4 dagar derefter. Förut hafva vi
nämnt, hur Mönsterås 1612 brändes af
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
