- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
164

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

164 Mörby.

vidare nämnes under artikeln Steninge)
uppbyggde 1570 det i följande
århundradet inom slägten ryktbara, men nu
alldeles förfallna Mörby slott, å hvars
portal Oxenstjerne- och Trollevapnen
voro uthuggna; redan 1740 kunde det
icke bebos, och nu återstår endast ett
torn bland vidlyftiga ruiner. Kring slutet
af 1600-talet fanns här djurgård och
orangeri, uppbygdt efter professor O.
Rudbeck den Ä:s ritning; äfven ett
bibliothek med betydliga samlingar i svenska
historien har här funnits. År 1613
lades hela Estarne socken under Mörby,
genom förläning; år 1671 lydde
derunder 59 1/2 mant. i kringliggande
socknar. Slottet stannade uti Oxenstjernska
slägtens händer till 1728, dock ej utan
anspråk å kronans sida vid kon. Carl XI:s
reduktion; egdes sednare af r. r. grefve
Arv. Horn, af lagman grefve Stenbock
och öfriga egare af Mörby gård. Slottets
utseende i dess fordna prakt ses af grefve Dalbergs Svecia Antiqva et Hodierna.

Om s. k. Mörbyleken förmäler sägnen
följande: Herr Gabriel Oxenstjerna (den förut nämnde slottets grundläggare), som var för dygd och gudsfruktan aktad af menniskor och af Gud välsignad med lång och lycklig lefnad samt många barn, hade en gång jemte sin hustru, fru Beata
Trolle, samlat omkring sig sina sex söner och fem döttrar med deras män, hustrur och barn samt andra af närmaste slägten, att fira julen på Mörby. Då anställde de gamla makarne, innan barnakretsen skildes åt, en dans, som sedan kallades »Mörbyleken», der fader och moder
trädde in i ringen och dansade gladt om, fadren med sina döttrar och sonhustrur, modren med sina söner och mågar. I denna lek gingo icke mindre än femtio i ringen, och bland dem skulle äfven barnbarnen gå med, då de späda buros af
sina ammor i dansen. Bland dessa små
barnbarnen var ett skönt ljuslockigt barn, med blå
ögon; det var sedan den i verldshistorien så namnkunnige Axel Oxenstjerna.

Mörby. Två och 1/2 mant. skatte,
1/2 mant. frälse uti Egebyborna socken
(efter 1825 års jordebok), Aska härad
och Linköpings län. Frälsehemmanet
var bland de gods, som byttes 1560
mellan grefve Svante (Sture) och hans
halfbroder, grefve Göstaf Johansson, och
som dem tillfallit i arf efter deras moder
fru »Christine Nilissedotter.» Det har
från den tiden lydt och lyder under
Ulfåsa och blifvit som detta utbytt
eller från kronans anspråk frikändt. Ett
mant. skatte (eg.rätts-afgift 9 rdr) har
en, och 1 1/2 mant. ha 3 egare.

Möre, Norra.

Mörbylund. Säteri-ladugård, se art.
Gripenberg.

Mörbylånga. Annex-socken till
Resmo pastorat är belägen uti Algutsrums
härad af Ölands Södra Mot och Kalmar
län, 3 mil s. från Kalmar, 4 1/4 s. s. v.
från Borgholm, samt omfattar på en
längd af 5/8 mil och 3/4 mils bredd 0,251 qvadratmil land, hvarpå bodde år
1860: 840 personer; år 1810 var
folkmängden 503. Markens och jordmånens
beskaffenhet är lika med den i Resmo,
till hvilken artikel hänvisas.
Hemmantalet är 17 1/4 skatte, 1 1/2 krono, 2 fr.;
taxeringsvärdet 1860 var 106,510 rdr
rmt. Kyrkan, af sten, ombyggdes år
1811, då 30 silfvermynt funnos
präglade under Christian I:s och hans sons
regeringar. Huru tappert landet
försvarades af bönderna vid Danskarnes
landstigning på pingstdagen 1612 vid
Eclholmen, en udde vester om kyrkan,
är redan omnämdt under art.
Borgholms slott. I socknen märkas: S:t
Lars källa, nära det vackra torpet Skahus;
den eger en stark ådra och har varit
en åt S:t Lars helgad offerkälla;
lemningar af Bårby borg (se den art.) och
Mörbylånga skans; den sistnämnda lärer
blifvit anlagd år 1613. Risingehamn är
en af de bättre på vestra sidan af ön.
Inom socknen ligger köpingen
Mörbylånga, grundlagd genom Kongl. bref af
d. 13 Oktober 1820; den erhöll
reglemente år 1825, men är enligt Kongl,
förordningen 1862 dock förenad med
församlingen under gemensam
kommunalförvaltning.

Gårdar och byar: Södra Bårdby, som gafs
1404 af Ramborg Magnusdotter till Bordsjö
(gift med riddaren Peder Thordsson Bonde) till
Wadstena kloster, i själagift för hennes man. —
5 5/8 mant. sk., 1 fr. Mörbylånga — 1 mant. krono Mörbylånga innehafves af pastor i Resmo
som boställe; 1/2 Mörbylånga är
komministers-boställe. — Beteby, Bengtstorp. Ett hemman
Lilla Frö och 2 gårdar i Risinge donerades af
drottning Margareta till nunneklostret i Kalmar.
— Adress: St. Rör.

Möre, Norra. Härad af Kalmar län,
omgifvet i norr af Handbörds och Stranda
härader, i söder af Södra Möre och i
öster af Kalmar sund, innefattar staden
Kalmar, 5 hela socknar samt delar af
två, med en areal af 6,542 qvadratmil,
; hvaraf 0,115 äro insjöar; den odlade
jorden uppgifves till 19,407 tunnland och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:37 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free