- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
392

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

392

Qvarsebo.

Qvedby.

genom en trång dal från Wrångsjön
nedåt sydost och slutligen förbi kyrkan,
utför en sluttande strandbygd ner till
sjön, vid foten af Qvarsebo klint. Till
socknen höra Säters-, Järkne- och
Djup-viksbolmarne, alla tämligen nära stranden.
Rådande jordmånen är sand och
sandblandad mylla, äfvensom något lerjord,
och den hufvudsakligaste näringsgrenen
utom jordbruket är strömmingsfisket i
Bråviken. Spår träffas efter forntida
malmbrytning och smidesrörelse;
kalkstensbrott finnas flerstädes. — Qvarsebo
socken har utgjort en del af O. Ilusby
och blifvit jord derunder ända in på
1700-talet. År 1615 skall enkedrottning
Christina *) hafva låtit uppföra ett särskildt
kapell af trä å den ännu till
begrafningsplats begagnade kyrkogården.
Socknen hörde derpå i 5 år som annex under
Lunda, men fick sedan egen kyrkoherdoe,
med ett halft mantal till boställe. Ar
1626 anslog konung Gustaf Adolf
spannmål från Skenäs kungsgård till sin
moders stiftelse af kapellet. Till år 1688
har gränsen mot öster gått fram vid
Tunabergs å, äfven i dennas nedra lopp
ifrån Näfvesjön; men då synas några
små hemman, tillsammans lV2 mantal,
blifvit skiljda härifrån och lagda till
Tunaberg; de föras 1687 till Qvarsebo,
men sägas ligga inom Jönåkers härad.
Nya kyrkan, uppförd år 1808 af sten i
enkel stil med torn, har en af Hörbergs
vackraste altartaflor, nytt orgelverk och
nya klockor. Här finnas sockenstuga,
fattighus, skolhus och sädesmagasin,
taxerade till 2,100 rdr rmt. De
fornlemningar, som här förekomma, är en
så k. jättegryta vid hemmanet
Kjettil-bokärr och på andra ställen
stensättningar och mindre grafkullar. I socknen
märkes Qvarsebo klint, ett ganska högt
berg, och färjstället, hvarest man färdas
öfver Bråviken, hvilken här är 2,333
famnar bred, samt Sätre eller Sätersunds
skans, som anlades 1741 att försvara
inloppet till Norrköping. Den
bestyckades 1788 och fick en liten besättning,
men är sedan öfvergifven.

Folkmäugd. Hemmantal. Tax.värde.
1805 — 1800 sk. kr. fr. år 1862
392. 650. 53/8. 1. «/4. 321,250 rdr.

Gårdar: Qvarsebo, se nedan, V2 mantal

*) Eq uppgift, att kapellet stiftades af drottning

Christina 1640 synes alltså vara felaktig.

Östankärr, är prestgård. — Östanå och Westanå
äro skogvaktareboställen.— Skattehemman äro:
lU mtl Björkholmen, 1/8 Billkärr, V2
Djup-vik, V8 Pinnkärr, f/g Eriksdahl, 1/8 Hultstugan,
V4 Hyttan, 1 /8 Härstorp, J/s Kjesslebokärr,
V8 Knecktbråten, ,/4 Kubbekulla, V8 Hartorp,
t/i Krullen, 1/4 Laggaremålen, V8 Långmåsen,
V4 Millantorp, V4 Mjölnaregården, x/\
Nyt-i°rP> V2 Prytzgården, !/4 Smedkärr, 1/4 Säter,
1 /4 Wibberholmén, */4 Yxhammarstorp, 1’4
Åtorp. V4 frälse Wrångsjö. — Adress:
Nyköping.

Qvarsebo. Ett mantal krono-skatte
i ofvanbeskrifna socken, anslaget till
gästgifveri, med ett större tegelbruk,
qvarn med 3 par stenar och grynverk
samt en enbladig såg; arealen är 640
tunnland. — Egendomen har vacker
belägenhet invid Bråviken och nära
färjbryggan, och äro alla åbyggnader uti
nytt och godt skick. — Vid tegelbruket
tillverkas årligen omkring 400,000 tegel,
hvilka afsättas i Norrköping; qvarnen
afkastar omkring 160 t:r spannmål. —
Qvarsebo gård har varit förlänad åt
ståthållaren Daniel Bengtson Uttermark,
hvars fader Bengt Månsson var
gästgifvare här 1626. Sedermera hafva
kända egare varit befallningsmannen
von Scheibe, major v. Roland och dess
arfvingar, lagman Aspling, Näfveqvarns
bruks intressenter och sedan år 1843
kapiten A. Sederholm, och är egendomen
sedermera försåld för 88,000 rdr rmt
utan inventarier till hr Zach. Wiedstrand.
Enligt 1862 års taxeringslängder
utgjorde 1 mtl Qvarsebo med tegelbruk
och lVg mant. underlydande ett gods,
tax. till 73,750 rdr; Qvarsebo mjölqvarn
och grvnverk, en possession, tax. till
25,500 rdr rmt. — På Qvarsebo gårds
egor finnes en af medicinalrådet
Ting-stadius undersökt helsokälla, hvars vatten
lär vara jemngodt med Medevi Högbrunn,
och den dervidvarande gyttjan lär vara
lika med Loka-gyttja.

Svärtinge (i jordeboken), Qvattinge
(allmännast). Välbyggd gård i Kjernbo
socken, Selebo härad och Nyköpings
län, 7/g mil från Mariefred, är beskrifven
under socknens namn. Fastighetsvärdet
år 1862 var 25,800 rdr rmt, 2 mant.
skatte Qvattinge eges af extra
grufve-ingeniören Alaric Ingemar Nyberg.

Qvedby. Två mantal frälse med
derå afgärdade hemmanet Tomtsäter,
V2 mantal, också frälse, belägna i Run-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free