- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
397

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Qvikitila.

([ville.

397

80 tids rymd lades i aska 1859.
Bevillningen för inkomst var år 1862: 62
rdr rmt. Af nedanstående
fastighetsvärde är 3,900 rdr för Qviinge och
Westra Olinge skolhus samt Gryts
fattighus. Sockenvägen är % mil.

Folkmängd. Hemmantal. Fastighetsvärdet
1805 — 1862. sk. kr. fr. år 1862.
674. 976. 4§. 18£. 904,800 rdr rmt.
Hushåll: 198.

I socknen finnas gästgifvaregård i Qviinge by,
hvarifrån skjutsas till Broby, lVg mil, till
Wän-neberga, 2 mil, till Christianstad l5/g mil, till
Nöbbelöf, 2V4 mil och Fjelkinge, 2 mil. På
Westeriöfs och Qviinge egor finnas tegelbruk.
Af gods och gårdar märkas: Hanaskog, säteri
(se den art.) med underlydande, utgörande ett
gods med ett taxeringsvärde af 309,000 rdr rmt.
— Under Wanås lyda 57/l6 mtl ins. fr., 3/g sk.
rusthåll i Westerslöf, 9/lc mtl Älsåckra, allts.
tax. till 270,000 rdr rmt. — 1 V8 mtl uts. fr.
Ballingstorp, eges af grefvarne Hamilton. — 7/32
sk. rnsth. i mo 8 Qviinge, med ångbränneri och
tegelbruk, 3/64 ins. fr. Truedstorp. — V3 mtl
i mo 4 Qviinge, jemte en bebyggd lägenhet, tax.
till 21,200 rdr, egas af handl. Hintze i
Christianstad. — jrj i’is. fr. Truedstorp eges af
justit.-statsmin. baron De Geer. — 2/3 mtl
Qviinge, kyrkoherde-boställe. — mtl i mo 7
Qviinge är klockarebol. — Adress: Christianstad.

Qvikulla eller Ekudden. Ett halft
mtl frälse i Skallsjö socken, Wädtle
härad och Elfsborgs län, utgjorde 1862,
jemte 33/4 mtl. underl., ett gods, tax.
till 75,000 rdr (hvaraf 30,000 rdr för
Qvikulla), som egdes af kapten J. T.
Berg. Hemmanet köptes 1639 af fru
Beata Oxenstjerna.

Qvill. Pappersbruk på
skattehemmanet Qvills egor uti Ökna socken, Östra
härad och Jönköpings län, anlades vid
Emmån af Anders Clarin och har
privilegium af d. 15 Dec. 1779; egdes sedan
af en hr Gran, hvarefter det köptes af
åboerna i Qvill; tillhörde 1862, hr C.
Wahlström, som äfven är egare af i/n
mtl i Qvill, mjöl- och grynqvarn med 4
par stenar, anlagd 1844 af Jonas
Pettersson, sågqvarn med ett blad samt 5/i2~
delar i Thureforss laxfiske, allts.
taxeradt till 23,400 rdr rmt. Hela
hemmanet Qvill, 1 mtl skatte, har en areal af
592 tid, deraf 34 åker, 118 äng, 283
betesmark; Ä/12 mtl i hemmanet, tax. till
16,200 rdr, eges af 5 bönder.

Qvill. Välbyggd gård, se art.
Kråx-hults socken.

Qville. Härad och ett regalt pastorat
af l:sta klassen, hörande till Wrikornes

Södra kontrakt af Göteborgs stift,
utgöres af socknarne Qville, Svenneby och
Bottna; det stöter med sin vestra sida
till hafvet, och omslutes i de andra
väderstrecken af Tanums, Tunge och Sotenäs
härader. Orten är bergaktig och
skoglös. Gråa, nakna bergåsar, i en forntid
afslipade af hafsvågorna, omsluta i
ständig enformighet dalar af föga vidd, men
af stor bördighet. Östra delen är en
högslätt, som med branta väggar bryter
sig mot kusten. I midten af pastoratet
ligga de trespetsade Öneskyintarne, ett
af länets högsta och besynnerligast
formade berg, hvilket tjenar seglare i
Kattegatt till landkänning. I likhet med
länets öfriga kust saknar Qville
betydligare insjöar. Uti den stora skärgården,
som tillhör pastoratet, finnas många öar,
såsom N. Hvalö, Kcdfö, Jacobsö och den
vackra Hjertevän samt den största
Ham-burgö (egentligen Hornborgö), hvars areal
är V16 qvadr.-mil. Omkring 1 V2 mil
från landet ligga i öppna hafvet
Wäder-öarne, en samling af ett par hundrade
klippor och blindskär, på hvilka många
rika laddningar gått förlorade, och många
tusende menniskolif blifvit spilda. Men
sedan fyren på den härifrån icke så
aflägsna Sälö och sedan den på Håilö
tändes, hafva dock sjöskador till största delen
upphört att inträffa. Några af dessa
klippor bebos af lotsar. Ibland de
vikar, som inskära pä stranden af Qville,
äro Joredfjorden, söder om Fjell backa,
samt Bottna-fjorden, som bildar till en
del gränsen mot Sotenäs, de största.

Hufvudnäring är jordbruket, men här
idkas också ett betydligt fiske. Det är
utanför kusten af Qville och synnerligast
omkring Fjellbacka, som sillfisket sedan år
1808 blifvit fördelaktigast drifvet.
Inbyggarne på de många fisklägena idka
mest hummerfiske och ostrontägt.
Häradet omfattar 43,531 tid, hvaraf 9,053
tid skola vara odlad jord, endast 676
tid naturlig äng; hemmantalet är 169.
Inbyggarne, hvilkas antal har på 50 år
ökats med 3,800 personer och uppgick
1862 till 8,165, hafva varit i mindre
godt rykte för sin sedlighet, hvilket
förhållande dock i sednare åren undergått
en fördelaktig förändring. De utmärka
sig för liflighet och raskhet, samt äro
till större delen ypperliga sjömän. För

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:10 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free