- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
403

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Qvistrum.

Qvistrum. 403

med gästgifvaregård och tingsplats för
Sotenäs, Stångenäs, Tunge och
Sörbyg-dens härader, ligger i en trakt, med fullt
skäl kallad Bohusläns paradis; det är en
särdeles djup däld, i hvilken framrinner en
bred, forssande ström, Qvistrums- eller
Örekils-elfven kallad, som uppkommer på
Odskölds moar nära Amål, upptager i
Bohuslän flera mindre åar och utfaller nära
Qvistrum i hafvet. Stället är bekant,
så väl för sitt natursköna läge och sin
ypperliga lax, som ock för sina
historiska minnen. Det inneslutes å östra
sidan af en vild fjellvägg, som på vissa
ställen nedtränger så nära elfven, att
utrymmet nätt och jemnt tillåter den från
Norge kommande landsvägen att
fram-löpa; men å venstra sidan utbreda sig
odlade fält och kullar, smyckade af de
täckaste lundar, i hvilkas skugga flera af
den Bohuslänska florans utmärktaste
växtalster hafva funnit en lugn
tillflyktsort undan de härjande hafsstormarna;
bland växterna torde böra nämnas den
lika yppiga som sällsynta kranskonvaljen
Convallaria verticillata. Öfver den
förbi-forssande strömmen är för några år sedan
uppförd en kostbar bro af Malmö-sten;
den prydes af jernstaket och hvilar på 4
bro-kar samt eger 3 hvalf af 10 alnars
höjd, men är pålad med furubjelkar, hvilket
hotar att gifva den föga varaktighet.

Af naturen var Quistrums-passet
ämnadt att blifva ett Sveriges Thermopylæ;
förräderiet har vid Qvistrums namn fastat
ett vanhederligt minne. När, såsom ofvan
blifvit nämdt, fjellväggen tränger sig
helt nära intill ån, och åns stränder äro
ganska branta; när sjelfva strömmen blott
på ett ställe kan öfvervadas och likväl
nödvändigt måste passeras; när man ifrån
höjderna vid Qvistrum och framåt
Saltkällan kau bestryka avenuerna på andra
stranden, och då, äfven om öfvergången
skulle lyckas, marschen förbi Sanden åt
Svinebacka vore förenad med många
mödor och faror, samt då slutligen dertill
kommer, att detta pass endast med
yttersta svårighet kan öfver Dalsland utaf
lätta trupper kringgås, förefaller det
verkligen förundransvärdt, att någonsin någon
fiende nordan ifrån kunnat komma
landvägen till Bohus. — Och likväl hafva
Gyldenlöwe, Lövendahl, konung Fredrik
I V och prins Carl af Hessen här erhållit

genomtåg! Vid några andra tillfällen,
då svenska trupper med våld blifvit
härifrån tillbakadrifna, måste öfvertygelsen
om positionens fasthet hafva antingen
gjort dess försvarare alltför säkra och
öfverdådiga eller förledt härförarne att
ditsända en underlägsen styrka. Endast
en gång har den gamla svenska
krigsäran här blifvit liäfdad. Det var år 1675,
då general Ascheberg med 2,700 man
tillbakavisade den fiendtliga liäreu, som
uppgick till 6,000 man. Den
märkvärdigaste af alla krigshändelser, som
tillhöra Qvistrums historia, är det ryktbara
slaget den 29 September 1788.
Anledningen till detta var prins Carls af
Hessen inbrott från Norge med 9,000 man,
för att, genom ett anfall mot Göteborg
och denna stads eröfring, understödja
ryska vapnen i Finland. En trupp af
| några hundrade man, under öfverste W.
Tranefeldt, satte sig förgäfves till
motvärn och måste draga sig tillbaka till
Qvistrum, der en förstärkning väntade,
så att vår styrka uppgick till 800 man
och 10 artilleri-pieser. En
öfverstelöjtnant Funk hade redan en förskansning
der färdig, men på ett ställe, som var
alldeles olämpligt. Bron blef icke
upprifven, ej heller gästgifvaregårdens
åbygg-nader uppbrända, hvilket beggedera varit
högst nödvändigt; det sednare lärer hafva
varit förorsakadt af Tranefeldts ömhet
för den vackra gästgifverskan.
Norrmännen fingo, till sin egen förvåning, utan
ringaste motstånd passera bron och
besätta passets omgifningar, och derigenom
var försvaret af detsamma föga möjligt.
De båda fiendtliga befälhafvarne lefde
på förtrolig fot med hvarandra, och
Tranefeldt antog den 29 September en
middagsbjudning hos prinsen af Hessen.
Under sjelfva måltiden lät den sednare
sina trupper kringgå Svenskarne,
hvarefter anfallet började kl. half sex
eftermiddagen. Svenskarne öppnade en liflig
eld, men sågo sig inom kort alldeles
kringrända och måste gifva sig fångna.
Förlusten i döda var dock endast fem
på ömse sidor. De sårades antal var
icke betydligt, då man tager i
betraktande skjutningen med tjugo kanoner
och handgevärselden på båda håll. Med
anledning häraf har man kommit på den
tanken, att hela bataljen var blott en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free