Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lia t han.
Hans.
427
ansenligt tegelbruk, såg och qvarn uti
Ekerö socken af Färentuna härad och
Stockholms län på det s. k.
Svartsjölandet, 2 V4 mil från Stockholm, med vacker
belägenhet vid Mälaren, beskrifves af
Djurberg lia haft år 1818: 40 t:rs utsäde,
godt höbol, betydlig skog af 4 till 500
tid, knappt mulbete, försvarlig åbyggnad
samt en stor fruktträdgård. Hela
fastighetsvärdet 1862 var 152,000 rdr rmt,
hvaraf 40,000 för sjelfva Rasta. Kända
egare hafva varit 1685 kommiss. Hirschs
enka, 1772 och 1825 slägten Christiernin,
1849 Palmaer och 1862 hans euka.
Rathan, af gammalt Norrlands hamn
kallad, ligger 5 mil från Umeå, 1 mil
söder om Bygdeå kyrka i Westerbottens
län, och är en af de bästa hamnar
mellan Stockholm och Torneå, beqvämlig att
sökas för alla vindar. De norr ifrån
seglande måste här merändels inlöpa, för
att, såsom de säga, passa sjön vid
farten öfver Qvarken, som begynner straxt
söder om Rathan. Hamnen, 3 à 4
famnar djup med lastbrygga, rymmer 20
fartyg. Vid inloppet ligger Rathaskär,
hvarest äro 2 sjömärken. I äldre tider,
då Westerbottens städer ännu icke fått
stapelrätt, begagnades denna hamn såsom
handelsplats, hvarest köpmännen lastade
sina fartyg med ortens produkter, och
dit de läto föra de varor, de
införskrif-vit, och hvilka här förtullades. Här liar
på sednare tiden blifvit inrättad
telegrafstation af 3:dje klassen. Hemmanet
Rathan, $ mtl, hade 1861: 63 inv. —
Rathan har äfven fått en historisk
märkvärdighet genom den expedition, som
företogs mot Ryssarne sommaren 1809,
kort före freden i Fredrikshamn.
Ryssarne innehade då hela ^Vesterbotten och
general Wrede, som förde befälet öfver den
återstående Svenska hären till lands, hade sitt
hög-qvarter i Hernösand. Amiral Puke afsändes från
Stockholm med två linieskepp, tre fregatter och
24 kanonslupar. I Hernösand uppgjordes
planen för anfallet. Sextusen man friska truppar
inskeppades, dels på de större fartygen, dels på
bondskutor och öppna båtar, och fördes till
Rathan, der de landsattes. Enligt den uppgjorda
planen skulle den ryske generalen Kamenski,
som då befann sig i Umeå med 8,000 man,
komma mellan två eldar, emedan han från södra
sidan hotades af den afdelning af Svenska hären
hvilken stod under general Sandels befäl. Den
I7:de Augusti hade de sjöledes till Rathan
ankomna Svenska trupparna landstigit, och general
Wachtmeister, som öfver dem förde befälet, tå-
gade söderut mot Umeå, sedan hau vid Bygdeå
qvarlemnat en afdelning af Upplands regemente,
för att betäcka sig mot ett möjligt anfall af de
Ryska truppar, som befunno sig längre norrut.
Djekneboda pass intogs och tåget fortsattes till
Säfvar, två mil längre åt söder. Här möttes
Svenskarne af underrättelsen, att Kamenski från Umeå
tågat dem till mötes. Denne hade, för att
hindra Sandels från att framtränga från södra
sidan, låtit upprifva alla broar. Vid Umeå
qvar-lcmnades ett batteri, som bevakades af Kossacker;
men kanonerna voro af träd och ändamålet
dermed var endast att förvilla Sandels, i häudelse
ban skulle komma. Kamenski hade med största
skyndsamhet begifvit sig från Umeå och kom
redan den 19:de till Säfvar; hvaremot Sandels,
enligt den befallning han fått, icke började sitt
tåg norrut förr än den 20:de Augusti. Denne
kunde således icke hiuna fram och deltaga i
striden, som af Ryssarne genast börjades vid deras
ankomst till Säfvar. Slaget påstod i åtta
timmar. Svenskarna förlorade 1,000 man,
hvaribland 31) officerare. Fiendens förlust var
dubbelt större, men haus truppar voro till antalet
öfverlägsne, och Svenskarne måste draga sig
tillbaka. Mot aftonen kommo de till Djekneboda,
utan att vara förföljda. Den enda vägen norrut
går genom detta pass, och Wachtmeister skulle
här kunnat hindra Ryssarnes framträngande och
uppehålla dem, tills dess Sandels hunnit komma
efter och angripa dem i ryggen. Men i stället
för att qvarstanna vid Djekneboda, lät
Wachtmeister sina truppar gå tillbaka ända till Rathan,
der han uppställde dem på en halfö, så att de
kunde understödjas af flottans kanonslupar. —
Kamenski, som segrat vid Säfvar, fruktade likväl
att blifva hindrad vid Djekneboda; men då han,
till sin stora förundran, fann denna vigtiga post
lemnad utan försvar, hastade han efter
Svenskarne och kom till Rathan, några timmar
sednare, än Wachmeister. Under hotelse, att genast
anfalla, uppfordrade han Svenskarne atl inskeppa
sig. När detta med harm afslogs, angrep ban
Svenskarne, och under striden fördes Ryssarnes
tross och förråder utåt landsvägen norrut. Sedau
detta äudamål var vunnet, drog han sig med
soldaterna efter och lät Svenskarne gå oni bord.
Utan att hafva uträttat något, måste Ryssarne
återvända till Umeå, och straxt derefter ankom
underrättelse om fredens afslutande.
Raus, af Djurberg, Gillberg, m. fi.
benämnd Råus och Råhus.
Annex-socken till Wällufs pastorat, är belägen uti
Luggude härad af Malmöhus län, vid
hafvet, 3/4 mil s. från Helsingborg, samt
innefattar byarne Päls torp, Urbtj, Raus,
Köpinge samt Råå fiskläge med en areal
af 0,176 qv.-mil land, fördelade pår9l/s0
mtl skatte, 2% krono, ’ 3}^ frälse och
bebodda 1860 af 2,273 personer, år 1805
af blott 926. Marken är jemn och
hög-länd. Plemmanen hafva mager,
stenblan-dad sandjord, för det mesta svagt höbol
och icke någon skog, utom en liten
plantering med björk, furu och gran på c:a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
