Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Refsuud.
Räfvelsta. 433
Refsund. Konsistorielt pastorat af
2:dra klassen, hörande till Jämtlands
Södra kontrakt af Hernösands stift,
utgöres af Sundsjö, Bräcke, Bodsjö och
Nyheras kapell, med 52 mtl, bebodda
1860 af 3,708 personer. — Ref sand,
modersocken, belägen uti Jämtlands läns
Norra fögderi, 5 mil från Östersund
— vid 1,030 fots höjd öfver hafvet —
omfattar en areal af 7,ii6 qv.mil, hvaraf
1,323 äro vatten. Af sjöar är Ref
sundssjön märkligast, som med sina sund
håller 3 mil i längd ifrån Pelgrimsstad ned
till Bräcke; midt i sjön är en ö af 1
mils längd, hvarpå 9 byar äro belägna.
Sjön har sitt utlopp genom Gimån,
hvilken vid Torphammar förenar sig med
Ljungan, och vid en bro, som man
passerar icke långt derifrån, bildar
väldiga fall. Åkern är mycket stenbunden,
men i goda år tämligen bördig. Någon
spannmål säljes härifrån. Skog växer
ymnigt. Kyrkan, som år 1818 var i
fråga att ombyggas, är belägen på ett
näs; hon tros vara uppbyggd af
Danskarne och var försedd med ett
fyrkantigt torn. Deromkring finnas flera
grafhögar, och man har med en fisknot 1766
i Refsundssjöu funnit ett slagsvärd, 7
qvarter långt, utom den 3 qvarter långa
kafveln. Vid Gällö bro finnas lemningar
af en skans, sora 1644 intogs af
Danskarne, men 1657 åter iståndsattes af
Henrik Haneman, hvilken der hade ett
kompagni prestdragoner. Enligt sägnen
skall jätten Arnliot, omnämnd under
Jämtlands läns beskrifning hafva bott i
Gällö. Inom församlingen lefver i äradt
minne presten Isak Ahlstadius, och
vandraren, som besöker denna ort, får i
kyrkan se hans grafminne och konterfej
särat höra följande saga, som här
återgifvas efter Afzelius:
»En helighallen källa var i denna bygd, der
eu from pelgrim, återkommen från sin
pelgrimsfärd till Jerusalem och Christi graf, en
gång hvilat och genom vidrörande med sin staf
helgat den klara böljan till ett helsogifvande
vatten. Sjuka, halta och blinda kommo sedan
årligen dit, tvådde sig eller drucko af vattnet,
och många värkbrutna blefvo der helbregda.
Käppar och kryckor, upphängda i träden kring
källan, vittnade länge om hennes helsogifvande
kraft. Ett soldat-torp är vid källan beläget,
som ännu kallas »Pelgrimsstad.»
När folket i denna bygd vuxit till och ville
bygga sig ett Herrans hus, började de att bygga
sin kyrka vid Pelgrimsstad; men, hvad de byggde
om dagen, det blef om natten åter nedrifvet, så
V.
att de måste söka sig ett annat rum för sin
kyrka.
Att få veta himlens vilja i detta vånda-mål,
samlades folket på sjöstranden, lade en
timmerstock i sjön och lät honom drifvas af vind och
flod, gifvandes akt på, hvar han stadnade. När
ändtligen stocken stadnade vid det lilla sund,
der kyrkan nu belägen är, så satt en räf på
stocken, och fingo kyrkan och socknen af denna
tilldragelse sitt namn »Räfsund.» *)
»Karl Ahlstadius», eu ung och behjertad man,
var denna tid i Räfsunds församling sin gamla
fader kyrkoherden Isaks medhjelpare i ämbetet.
Det var gammalt Nordländskt hjeltegry i den
unga presten, och han samlade i begynnelsen af
Gyldenlöwsfejden folket i sin bygd till vapen,
uppmuntrande bönderna att icke fälla modet,
fastän deras landshöfding dem så snöpligen
öfvergifvit hade, utan manneligen hem och härd
försvara. Han skref ock till Ragundapresten
Olof Rahm bref att förblifva enligt pligt och ed
sin Konung och sitt Fädernesland trogen.
Men Olof Rahm trodde Konung Christian
mer om godt än Gud och Karl den Elfte och
sände Karl Ahlstadii bref till Danska
fältöf-versteu von Howen samt förrådde sålunda de
trogna Räfsundsbönderna i fiendens händer. En
stark truppafdelning Tyskar och Danskar blef
då sänd in i Räfsundsbygden och bortröfvade
ali kyrkoherden Isaks egendom, uppbrände hans
prestgård och bortförde honom sjelf såsom fånge
till sitt dåvarande läger vid Qvisle i Undersåker,
Der skulle en säker död blifvit hans lott, om
icke en förståndig bonde skaffat honom tillfälle
att rymma ur arresten och komma till sin son
och sitt folk igen.
När ändtligen fienden väl fördrifven var,
och Olof Rahm med de förrädiska tretton
bönderna måste gå till döden, belönade Konnng
Karl bönderna i Räfsund för visad trohet,
upprättade åter deras prestehus, och, när den gamla
fadern några år derefter dog, fingo de den glädjen
att emottaga hans son Karl, — som med dem
delat hade lust och nöd, — i faderns ställe till
sin kyrkoherde.»
Folkmängd. Hemmantal. Tax.värde
1805 — 1802 sk. kr. år 1861.
830. 1,077. 128 tid.**) 10 tid. 982,570 rdr.
Hushållens antal 1862 var 234.
Utskrif-niugsmauskapet utgjordes af 44 man; socknen
underhåller 11 man af indelta arméen. I
bevillning erlades efter II 4 III art. 365 rdr 78
öre. Gårdar och verk: tid Prestbordet.
— 3V5 tid Sunnerån, tax. till 20,000 rdr rmt.
— 2 tid Mälgåsen. — En sågqvarn i Björnö
ström. — Adress: Östersund.
Refvelsta. Gammalt herresäte,
bestående af 2 mantal frälse-säteri, lf2
mantal rå och rör och 1/2 mtl frälse, be-
*) Sannolikare har Konung Olof den Heliges minne,
fäst vid detta sund, gifvit anledning till att välja
rum för kyrkan derstädes samt gifvit orten namn
af det »Ref» eller inskärning, som Sanct Olofs
jernskodda skepp gjort, när han kom seglande åt
Norge, hvilket ref sedan kallades »S k e p p s - h ä 1
-lan»; och kan väl socknen hafva deraf fått namnet
»Refsund.» — Se Hülphers, om Skeppshällan i
Wester-Grimnäs-fjärden, sid. 23,
**) 6 tid = 1 mtl.
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
