Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 Ribbiiigolimcl.
Ribbingsfors.
utgöres af 13/8 mtl underl., jemte qvarn
och såg med 2 ramar samt tegelbruk,
ett gods, taxeradt till 119,000 rdr rmt
(hvaraf 60,000 rdr för sjelfva säteriet,
28,000 rdr för qvarnen, sågen och
tegelbruket). Arealen är c:a 3,000 tid, hvaraf
1,700 tid skog, 400 tid dels odlad, dels
icke odlad jord. Egendomen skötes af
7 à 8 torpare, resten statfolk. Af
Djurberg uppgifves säteriet haft år 1818:
22 t:rs utsäde, svagt höbol, ymnig skog;
bebygdt med en 180 år gammal, dock
i godt stånd varande byggnad af trä.
I afseende på Ribbingebäcks eller Breds
egare, kan nämnas att det har på
1700-talet tillhört slägterna Eibbing,
Odhe-lius, Benzelius, Cederhjelm omkring 1770,
sednare Montgomery, egdes år 1849 af
grefve Sparres enka, och 1862 af
kammarherren A. R. Oxehufvud.
Ribbingelund. Kungsgård, bestående
af 35/g mtl krono-säteri med
underlydande 1 % mtl krono, i södra delen af
Kjula socken, Öster-Rekarne härad och
Nyköpings län. Sjelfva säteriets åker
är ringa, men destoraera äng och
utmark finnas. Stället grundades af
konung Carl IX:s naturliga son, den
historiskt bekanta hjelten, riksamiralen Carl
Carlsson Gyllenhjelm, å till honom
donerade hemmans egor eller, såsom det
ock heter, på häradsallmänningens
område, samt uppkallades efter hans fru,,
Christina Ribbing. Enligt Tham, synes
Ribbingelund lia delat den i samma
pastorat belägna Sundbybolms kungsgårds
öden (se den artikeln); och är sådant
ganska antagligt, emedan Sundbyholm
också, genom donation, tillhört
Gyllenhjelm och hans fru. För närvarande
arrenderas kungsgården med underl., l3/4
mtl, samt 13 torp, tax. till 88,100 rdr
rmt, af öfverdirektör Hörstadii sterbhus.
Ribbingsberg. Ett och ett halft mtl
frälse-säteri uti Härene socken, Kullings
härad och Elfsborgs län, beläget nära
vid Nossa å och gränsen till Skaraborgs
län, utgör med underl. 17/8 mtl skatte,
la/8 mtl frälse, med tillhörande
tegelbruk samt bränneri för ånga, ett gods,
taxeradt till 145,000 rdr rmt, som eges
af kapten C. von Mentzer. Det har
tillhört ryttmästaren Johan Wahlberg,
adlad Wahlfelt, som var med vid
Gadebusch och Tönningen samt i fälttågen i
Norge 1718 och i Finland på 1740-talet,
död 1762; gården förblef inom slägten
inpå 1820-talet. Af Djurberg uppgifves
egendomen, omkring 1818, haft
tillräcklig skog, och gården vara bebyggd med
ett prydligt envånings-boningshus med
två flygelbyggningar. Här finnes en
ganska stor och vacker trädgård.
Ribbingsfors. Bruks- och
landtegendom, belägen dels i Amnehärads och
Hofva socknar af Wadsbo härad och
Skaraborgs län, dels i Råda socken,
Wisnums härad af Carlstads län, 4 mil från
Mariestad och 4V4 mil fr. Christiuehamn.
Säteriet Ribbingsfors, beläget midt emot
gästgifvaregården Björstorp, på andra
sidan af en liten vik af sjön Skagern, hette
förut Hulestad, men namnet
förändrades, då egendomen funderades af
riksrådet Bo Ribbing. Genom giftermål kom
den i slutet af 1600-talet i Posseska
slägten, och 1759 genom köp till hofsekret.
B. G. Geijer, hvilken dog här, 94 år
gammal. Efter hans frus, född v. Numers, död
tillföll egendomen åtskilliga personer af
slägterna Geijer och af Geijersstam, från
hvilka den löstes af kapten C. af
Geijersstam. År 1827 erhölls bergskollegii
privilegium på anläggandet af en härd och
436 skU stångjernstillverkning på
underlydande hemmanet Knucketorps egor vid
Gullspångs ström, och s. år anlades bruket
af numera landshöfdingen J. Wærn, som
då disponerade egendomen. Genom de
inköp och odlingar, som äro gjorda de
sednaste åren, har egendomen
förbättrats och utvidgats, så att den nu består af
6-fjjj mtl (hvaraf 2 fr.-säteri), belägna i
Skaraborgs län, lV4 mtl frälse i
Wärmland; underlydande torp äro 29 st. Hela
arealen 6,200 tid, hvaraf 3,500 äro skog.
Tillhörande vattenverk, gående i
Gullspångs elf, äro följande: ett
stångjerns-verk med 2:ne franche-comté-härdar och
3:ne hamrar, hvarvid årligen tillverkas
c:a 2,000 skU stångjern; ett
manufakturverk, kalladt Gullspångs- eller
Ribbingsfors, med 3:iie spik-, 2:ne knipp- och 1
spadhammare, hvarvid årligen förädlas af
stångjernstillverkningen c:a 800 skU till
diverse svartsmiden och spik, 4 qvarnar,
med tillsammans 13 par stenar, en
en-bladig såg och en vadmalstamp; uti samma
ström finnes ett privilegieradt laxfiske;
hela godsets fastighetsvärde taxerades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
