- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
458

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

458

Ringstad.

Ringstorp.

af ett blodregn, hvilket skall der hafva
fallit. Den äldsta namngifne egaren var
riddaren Jon Knutsson Grip, hvars son,
riksdrotset Bo Jonsson Grip, sedan egde
stället och lemnade det i arf åt sin son,
Knut Bosson, som afstod detsamma till
drottning Margaretha år 1404, då det
således kom under kronan. ’)
Lagmannen på Oland och rikets råd Anund
Jonsson af adliga slägten Leijonansigte,
död 1397, uppgifves ock hafva skrifvit
sig till Ringstadaholm. Under
Engelbrecht Engelbrechtssons fejd mot Erik
XIII innehades Ringstadaholm, hvilket
då var ett ganska fast slott, af Henrik
Styke, bördig från Meklenburg.
Engelbrecht tillsporde honom, om han ville
uppgifva borgen; men Styken svarade
trotsigt och stormodigt: »Sent skall det
hända och icke utan strid, att du får
detta slott.» Då blef Engelbrecht vred
och sade: »inom sju dagar skall jag draga
dig här ut vid håret.» Framför
stenbron ifrån holmen öfver strömmen, som
förenade slottet med fasta landet, lät
Engelbrecht bygga en skärma, att skydda
sitt folk mot anfall ifrån slottet.
Derefter lät han bygga ofvan i strömmen
en flytande fästning med fem våningar,
eller skansverk, som kallades Barfrid.
När Styke såg dessa fruktansvärda
anstalter, sjönk hans mod, han begärde
fem dagars vapenhvila och, efter dess
förlopp, uppgaf han verkligen slottet
mot fritt aftåg. Efter Engelbrechts död
togo hans mördare sin tillflykt hit.
Riksdrotset Christer Nilsson Wase förskansade
sig här mot Carl Knutsson, men afstod j
likväl sedermera frivilligt fästet, som
Carl lät iståndsätta; han uppgifves ock
vara född här den 5 Okt. 1409. Under
striderna mellan Sten Sture d. ä. och
Kristian I afbrändes slottet år 1470,
hvarefter slottet ej lärer blifvit
istånd-satt. Några lemningar skola ännu vara
synliga efter detsamma, nämligen
grundmurar efter ett ansenligt stenhus och
brokar, som förmodas vara efter en
vind-brygga. Minnen efter förutnämnda fejder

*) S:t Brigittas son, Johanniter-riddaren Birger
Ulfsson, uppgifves af A, A. Afzelius (på hvad
grund är dock okändt) vara den som afstod |
slottet till drottning Margaretha, och
sedermera innehaft det såsom hennes höfvidsman
till sin död 1391.

äro en bergshöjd, der Engelbrecht lät
uppsätta en vårdkur att bevaka redden
och trakten kring slottet, och som ännu
i dag deraf kallas Kurberget, samt
lemningar efter en skans på en äng vid
Motala.

Grundläggaren af Finspång, Louis
De Geer, stamfadern för denna slägt,
skref sig herre till Ringstaholm.
Ringstad hörde på 1500-talet, jemte de flesta
gårdar i socknen, under Norsholms
kungsgård; kallas 1654 ännu by, men en del
donerades såsom skatte-säteri åt Anders
Gyldenklou, en annan del såsom skatte
åt befalluingsmannen på Johannisberg,
Nils Jonsson. Denne sednares son,
landshöfdingen Jonas Klingstedt, förvärfvade
sätesfrihet åt båda delarne, så att år
1683 kallas Ringstad sätesgård,
uppbyggd af 2V4 mtl allodialhemman med
1 mtl rå och rör; reducerades, men
återställdes åt Klingstedt på lifstid, och hvars
arfvingar det tillhörde 1700. Sednare
egare hafva varit kapiten Gyllenhammar
1725 och 50, assessor Stenbom 1785,
theol. dokt. Mathias Stenhammar efter
1820 och numer dennes måg, phil. mag.
C. J. L. Lönnberg.

Tråbrunna har varit deladt; half
annan gård köptes 1647 af Ad. Stuart,
och tillhörde Louis de Geer 1687,
sedermera hans arfvingar; en half gård
köptes 1641 af M. Wærnstedt. egdes
1687 af Klingstedt, en half köptes 1648
af Joh. Persson Utter, men reducerades;
frälsegården tillhörde 1725 fru Karin
Sperling, född Horn.

Hingstorp. Ett frälsehemman af V4
mtl i Sjösås socken af Uppviddinge
härad och Kronobergs län, har i sednare
tider genom dess der ännu boende
egare, talmannen för bondeståndet vid
1850—51 års riksdag, Nils Pehrsson,
blifvit allmännare bekant. Hemmanet,
beläget i den norra, mycket kuperade,
men höga och vackra delen af socknen,
uppgifves i fordna tider blifvit upptaget
såsom ett torp på Hagreda bys egor af
en torpare vid namn Ring, från hvilken
namnet således kan härledas. Från detta
ställe har i sednare tiden utgått en man,
som på grund af folkets förtroende vid
flera af de vigtigaste riksmöten fört dess
talan, med den öfvertygande klarhet och
insigt i snart sagt alla ämnen, som är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/5/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free