- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R /
468

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

468

Ristointa.

Robertsfors.

1839 af 5,620 sktt och minsta 1834
af 145 sktt.

Eistomta. Två mtl frälse-säteri uti
Sorunda socken, Sotholms härad af
Stockholms län, lyder under Fållnäs säteri.
Tax.värdet 1862 var 28,000 rdr rmt.
Det har tillhört slägten Bååt, en Horn
1686, Hildebrand 1772, kapiten
Rosen-qvist 1825.

Risveden. Kronoallmänning i Bjerke
härad af Elfsborgs län, om 322 tid, har
varit 23,622 tid och sträckt sig inom
Ale, Kullings och Bjerke härader. Här
skola finnas hjortar.

Risäter. Ett mtl skatte uti Nedra
Ulleruds socken af Kihls härad och
Carlstads län, var en af de gårdar, som
lagman Holdo gaf till Riseberga kloster år
1268. Af hemmanet egdes 1862 V8 mtl
af Uddeholms bolag, V4 mtl af 2 bönder,
V12 mtl lydde under Qvarntorps bruk,
och V4 mtl var komminister-boställe.

Roasjö. Annex-socken till Sexdräga
pastorat, är belägen uti Kinds härad af
Elfsborgs län, 2!/2 mil från Borås, samt
omfattar en areal af 0,304 qv.-mil, hvaraf
0,024 äro insjöar. Marken är bergaktig,
rådande jordmånen är sandblandad
svartmylla. Af furu och gran växer
tillräckligt för behofvet af bränsle. Kyrkan,
är af trä, belägen 13/10 mil från
moderkyrkan, byggdes 1690, men
tillbyggdes 1783, och erhöll sitt torn 1811.
Altartaflan berömmes såsom ganska
vacker. Ätterna Rosenstein och Rosenblad
härstamma från kyrkoherden i pastoratet
(1709—1738) Erik Rosenius. Här
finnes en folkskolbyggnad. Vid hemmanet
Påbol är en grafbacke med många stenar.
Om jordvallen vid Apelnäs, se den art.

Folkmängd. Hemmaotal, Taxeringsvärde
1805 — 1802. sk. kr. fr. år 1862.
409. 668. 2|. 134,400 rdr rmt.

Sockneu underhåller 2 man af indelta arméen.
I bevillning erlades 1862: 94 rdr rmt. Af
gårdar märkas: 1 mtl säteri Apelnäs, tax. till 20,000
rdr rmt, eges af C. von Wackenfelt. — V4 L:a
Apelnäs, V16 Eriksberg, V4 Eolmarp, 3/1G
Nygården, utgöra ett gods, taxeradt till 25,000 rdr
rmt, egare Joh. S. Ekelund. — mtl
rust-håll Wennebo, tax. till 12,000 rdr rmt.
Hemmanet Roasjö består af 1’/s mtl> mefl garfveri
och såg. — ^t mtl Julåsa. — x/2 mtl
Gylte-baclca är militiæ-boställe. — Adress: Svenljunga.

Robertsforss Jernverk. Under denna
gemensamma benämning innefattas
Robertsfors jernbruk, Qvarnforss sågverk,
en tullmjölqvarn och Fredriksforss jern-

bruk, alla belägna i Westerbottens län
och Bygdeå socken, vid 64° 18’n. br.,
6% mil n. om Umeå, 3/4 mil från egen
lastageplats vid hafvet, Sikå hamn; och
äro alla anlagda vid ett gemensamt
vattendrag, den s. k. Rickleå-elfven, hvilken,
ungefär 1V2 mil före sitt utlopp i
Bottniska viken, bildar 3:ne fall, på blott
några tusen alnars afstånd från hvarandra.
Vid det sista eller nedersta af dessa fall
ligger Robertsforss jernbruk, som f. n.
består af: en masugn med rostugn; en
stångjernssmedja, med 2:ne s. k.
franche-comté-härdar, en smälthammare och 2:ne
stångjerns-räckhamrar; en manufaktur
en knipphammare och 5 spikhamrar med
särskilda härdar, jemte en varmugn för
ut-smide af gulmetall; ett gjuteri med en
kupol- och en stjelpugn; 2:ne
handsmides-verkstäder och en svarf för mindre
jern-pjeser. Masugnen anlades 1759 af
bergs-rådena Robert Finlay och Johan
Jen-nings; deri är flera gånger ombyggd,
sednast 1854, efter nyaste
konstruktion. Stångjerns- &
manufaktur-smedjorna anlades 1782 af bergsrådet Jean
Hindric Lefebure, men hafva flere
gånger undergått betydliga förändringar;
så blefvo t. ex. franche-comté-härdarne
uppbyggda 1856. Gjuteriet anlades
(omkring) 1830. Vid det medlersta fallet
äro sågverket och qvarnen belägna.
Sågen anlades 1795 vid det öfversta fallet,
men blef 1845 nedflyttad på sin
nuvarande plats. Den har 4 ramar och ett
kantskärningsverk, samt en sågspånsugn.
Hela fastighetsvärdet 1862 var 286,000
rdr rmt, deraf 150,000 rdr för
Qvarn-forss finbl. såg. Fredriksforss jernbruk,
bestående af endast 2:ne
stångjernsräck-hamrar med 2:ne s. k. tyskhärdar (hvilka
dock under vintern, 1857—58, lära
blifvit förändrade till
franche-comté-här-dar), anlades år 1840 af bergmästaren
G. F. Ekenstam, dåvarande disponent
och egare af l/3 i verken, samt konsul
Thornberg, egare af de öfriga 2/3.

Brukets jord- och skogsegendomar
bestå af 6 hemman, 7/l6 mtl frälse och
12V64 mtl skattejord af Edfastmarks by,
hvarå jernbruken, sågverket och qvarnen
äro anlagda, och s. k. Edfastmarks
öf-verloppsmark om nära 2 mtl dels skatte
dels frälse, med ett skogsområde af öfver
10,000 tunnland, samt af 25 skattlagda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/5/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free