Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rosfors.
Roslagen. 489
stanäs med underlydande gods och der
befintliga möbler, husgeråd, afvel och
redskap af riksrådet M. G. de la
Gardies arfvingar för 72,000 kopparplåtar
(432,000 daler k:mt), hvaraf 22,000
plåtar eller 132,000 daler k:mt strax skulle
betalas; år 1749 synas likväl blott 34,200
daler vara betalta. Efter hans död år
1757 fingo arfvingarne i konkursmassan
bevaka sin fordran, men kunde från år
1769 till 1774 indrifva blott 10,463
daler k:mt. Godset tillföll kronan
genom byte mot Löfstaholm och skänktes
af ständerna till hertigen af
Södermanland, sedermera kon. Carl XIII, samt
testamenterades af honom till kon. Carl
XIV; enligt kongl, brefvet af d. 22 Okt.
1823 anslogs det till enkesäte för drottning
Eugenia Bernhardina Desideria. Under
dessa sistnämnda egares tid hafva
åbygg-naderna, så väl sjelfva slottet som andra,
och trädgård, orangeri m. m. samt de
dyrbara samlingarne af böcker,
målningar, statyer, till en del af de största
mästare, blifvit betydligt riktade eller
förbättrade. Uppsala-studenterna brukade
ofta om sommarqvällarna utvandra till
Rosersberg att förnöja Carl Johan med sina
glada sånger. Nu mer besökes slottet och
dess värdshus stundom af hufvudstadens
allmänhet. Det har särskildt ståthållare.
Denna gård, belägen på en vacker
Mälare-strand, har, såsom andra
namnkunnig-blifna herrsäten, alltså följt tidernas
skiften. Först hednisk vikingaborg, blef
den sedan klostergods, sist herresäte och
konungaborg.
Här anmärkes bland annat den s. k.
amiralssalen, prydd med porträtter af alla
dem, som under Carl XlILs tid haft
något högre befäl vid flottorna; i de
öfriga rummen flera bataljmålningar och
andra taflor af värde samt ett bibliothek
om 7,000 volymer, hvaröfver Carl XIII
egenhändigt skrifvit katalogen. I
trädgården står en kolossal marmorstaty af
Byström, föreställande en Mars Pacificus,
och i den vackra och vidsträckta parken
äro en mängd anläggningar, såsom ett
antikt tempel, en grotta, ruiner af en
borg på en liten klippa i sjön o. s. v.
Några runstenar ha fordom träffats på
egorna, men hvilka nu mer äro
oläsliga. En af dem skall vara använd vid
bryggan.
Rosfors. Jernverk uti Elfsby kapell-
v.
lag af Norrbottens län, hvars
tillverkning under perioden 1839—1858
uppgått i medeltal till c:a 1,000 skto
tackjern, 587 skto stång- och ämnesjern samt
112 skto jernmanufaktur. Malmerna
erhållas från Ristjäle, Klöfbergs och
Binder sö m. fl. grufvor, tackjernet är dels
eget, dels köpt från Degerfors. Bruket,
som eges af intressenter, åtnjuter vilkorlig
befrielse från hammarskatt enligt för
detsamma utfärdadt privilegium af den 14
Maj 1840. Bruksstämpeln är en
sex-bladig ros. Här har nyligen blifvit
an-lagdt ett tackjernsgjuteri, hvarifrån arbeten
utgå, som i prydlighet och soliditet kunna
täfla med hvilken annan anläggnings
produkter som helst; tillverkningen 1861
uppgifves till 707 centner gjutgods. —
Rosfors bruk och masugn, Ristjälens
grufva samt Rosfors sågverk taxerades
1862 till 77,000 rdr rmt; egare var
brukspatron J. A. Clausén.
Roslagen, är benämningen på den
del af Stockholms län, som innefattar
östra delen af Uppland mot hafssidan,
dock så, att Stockholm, Södertörn och
Färentuna härad, det fordna Svartsjö län,
ej inbegripas derunder. Det delas
vanligen i Norra och Södra Roslagen. Med
afseende på namnet Roslagen, anser en
författare (A. E. Holmberg) för sannolikt,
att det härleder sig från folknamnet
Roxo-laner, och att detta namn för de Grekiska
och Romerska författarne först blef bekant
genom de Tsudiska folk, som stodo i
beröring med dessa. Samma folks ättlingar —
skrifver nämnda författare — »Finnar och
Esther nyttja ännu i dag samma namn på
Skandinaviens inbyggare, näml.
Ruotzo-laine, som betyder Ruotzofolket, och
hvilket namn vi troligen återfinna i
Roslagens, den ort, der detta folk först
bosatte sig. Denna namnlikhet är högst
märkvärdig och kan svårligen vara
tillfällig. — På grund af den åberopade
auktoriteten, kunna vi då antaga
stamför-vandtskapen, brödraskapet mellan oss
Ruotzolainer, och dessa Roxolaner, som,
efter att länge lia herrskat emellan Don
och Dniepern, ett par århundraden efter
Christi födelse förenade sig med Göterna
i deras anfall på Romerskt-Grekiska
väldet. Andra författare tro namnet
härleda sig från Rodin (Roden, såsom
sjökusten kallades), hvilket fordom betydde
skeppslag eller roddaresällskap. De, som
6 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
