- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
63

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sialaud.

Sibbarp. 63

träkyrka, som förstördes af Danskarne.
Nästan alla, både inegor och skogar,
vittna om en stor befolkning och odling
i en aflägsen forntid, genom hoplagda
stenrör och lemningar efter åkerrenar.
— En mineralkälla med jernhaltigt vatten
finnes å hemmanet Kårtö äng, äfvensom
en dylik i Billebergs skogsmark.

Största gården är Handbynäs säteri, med 2
qvarnar och 21/2 mtl fr. underlydande, tax. till
87,500 rdr, egare häradshöfd. Liljenroth. — 3/4
mtl fr. Buttorp med qvarn och såg, 3/a2 sk.
Buttorp med pappersbruk, ’/i2 Kortö,
fr. Blaxgürde, allts. tax. till 52,600 rdr, har en
egare. — V2 Hestra, kronolänsmansboställe. —
V4 Sexdrega prestgård. — i/i Tången,
militiæ-hemman. — Qvarn och såg finnas vid Kortö,
kakelugnsbruk på Billebergs egor. — V4 skatte
Ringestena och V2 sk. Torp utgöra ett gods. —
3/4 fr. Björkås och -l/4 fr» Kullen, ett gods. —
Adress: Svenljunga.

Sialand, enligt Dahlin en gammal
benämning på Roslagen och härledande
sig från See, Siav, Sui, som på Turkiska
skall betyda detsamma som sjö och
beteckna, att Sverige, och särdeles den
här ifrågavarande delen deraf liksom
uppvuxit ur sjön. — Benämningen
Sia-land eller Siarike skall ha nyttjats ännu
i 13:de seklet.

Siarö. En ö, hörande till Kulla

o ’

socken af Åkers skeppslag och
Stockholms läu, med optisk telegraph.

Sibbohult. Ett mantal frälse, se art.
Långasjö socken af Kronobergs län.

Sibbarp. Konsistorielt pastorat af
3:dje klassen, hörande till Warbergs
kontrakt af Göteborgs stift, utgöres af
Sibbarp, modersocken, med Dagsås till annex,
samt innefattar 43*2 mtl (42% mantal
efter exp.-sekr. Westerlings matr.),
bebodda 1862 af öfver 1,500 personer.

Pastoratet, hvars största längd är
IV4 mil och bredd 5/g mil, innefattar
högre och lägre bergstrakter, ljunghedar,
större och mindre mossar, någon
skogsbygd. åtskilliga sjöar; den minsta delen
af jorden är odlingsbar. — Sibbarp,
socken, uti Faurås härad af Halmstads
län, IV2 mil från Falkenberg, omgifves i
norr af Rolfstorp, i öster af Köinge, i
s. v. och söder af Ljungby, i vester af
Dagsås socknar samt omfattar 0,542
qvadratmil, hvaraf 0,021 äro vatten.
Hemmantalet är 27:i^ mtl, hvaraf 15^g mtl
skatte, 25/16 krono, 9V4 frälse, bebodda
1863 af nära 1,100 personer; sedan år

1805 har folkmängden ökats med 500
individer. Jordmånen är mager och
skoglös, men försedd med torfjord. På
1840-talet ansågs behållna afkastningen uppgå
till V3 af utsädet, för öfrigt råder, i
afseende på näringar, här enahanda
förhållande med hvad som under art. Dagsås
redan är anfördt. Inga betydligare
strömdrag finnas, endast den sä kallade
Risa-beck, som börjas i en mosse vid Gällsjö,
går förbi Risen och vid Gödeby öfver
socknegränsen åt Ljungby, drifver
mellan bergen några småqvarnar.

Socknen uppgifves väl redan 1818
af Bexell utgöra med Dagsås ett eget
pastorat, men uppgifves af andra
författare på 1840-talet vara annex till Ljungby
pastorat, derifrån ock båda socknarne
först 1846 erhöllo rättighet att skiljas.
Kyrkan, 20 alnar lång och 13 bred, af
sten med brutet tegeltak, är byggd på
1550-talet, men tillbyggd i en sednare
tid. Barnundervisningen bestrides uti en
fast och en flyttbar folkskola, der 111
barn under året 1862 erhöllo
undervisning af 2 exam. lärare. Af socknens
fornminnen förtjena nämnas Assmunds
eller Ossmunds källa på utmarken mellan
Sibbarp och Joastorp; källan skall
erhållit namn efter erkebiskop Asmund,
som begagnat källans vatten vid sina
dop. Denne Asmund blef tillika med
några andra göthiska ynglingar omkring
år 1020 på Olof Skötkonungs bekostnad
af S:t Sigfrid sänd till Bremen för att
undervisas i kristendomen. Derifrån
återkommen blef han först biskop i Skara
och utnämndes omsider af kon. Edmund
Gamle till erkebiskop öfver hela Göta
rike. Af de här i trakten förekommande
stora stenrören utmärker sig Dragé eller
Drakerör på Folkareds utmark, uti
hvilket rör man påträffat en af stenhällar
väl sammanfogad hällkista. På Holmaö
uti Byasjön äro ruiner efter fordna
Tru-edsholm, der en forntida kämpe skall
hafva bott. På Tingshus berg i
Folkareds utmark utvisas ruinerna efter Faurås
härads förra tingshus. På ljunghedarne
påträffas några ensligt stående bautastenar.

Taxeringsvärde Bevilln.afg. år 1862

år 1862 143 rdr för egendom,

för jordbr.fast. 472,000 rdr. 45 rdr efter III art.

för annan d:o 2,400 rdr. 35| rdr för inkomst.

S.a 475,300 rdr! 223£ rdr rmt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:13 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free