Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
Skeda.
Sketle.
mansdelar, hvaraf några under
herregårdar i andra socknar. Bland gårdar och
byar må nämnas, utom förut ofvan
anförda, de största: Håckerstad fr.-säteri
med underl. 5/iß mtl sk. Orlunda, tax.
till 112,300 rdr; 2 mtl fr. Aneväga, tax.
till 75,000 rdr; War g sätter, sk.-säteri,
se dessa art. — V4 Krogstorp och 1/4
Schenninge äro ber. säterier. — 1 skatte
Torrberga eges af löjtn. C. v. Feilitzen.
— ’/2 fr- Skänker stad eller Fredriksberg.
— 1 sk. JJaddorp med l/8 sk. Arboga,
Vo fr- Mutebo, V4 augm. Smedstorp
utgöra ett gods. — l/’2 Stora Gåra
lyder under Gerstorp i Kaga socken;
% fr. Askebäcken under Säby i Wist
socken; V4 fr. Moo, V4 sk. Sållarebo,
V4 sk. Lia Wisätter under Walla i S:t
Lars socken; fr. Fiådra och 7/8 sk.,
1/8 fr. Persbo under Stafsätter i Wists
socken; % sk. Smacka under Ryd i S:t
Lars socken. — V2 fr’- Sundsholm med
husbehofssåg. —- Pr estgården, 1 mantal.
— 3/4 Mörby, kominin.-boställe sedan
1696. — Skedagården, 1 mtl, har varit
fr., är reduceradt och nu majors-boställe.
— V2 Skullebo, fanjunkare-boställe. —
V2 sk. Måhlbäck med gästgifveri. —
Adress: Linköping.
Skeda. Ett mantal skatte uti
Nottebäcks socken af Uppvidinge härad och
Kronobergs län, skiftadt mellan 5 åboer;
här finnes gästgifveri, hvarifrån skjutsas
till Åsheda i n. o.....1V4 mil.
» Tjenhofda is.....I1/., »
» Åshult i s. v.....1 »
Skedala. Två och V2 mantal
frälsesäteri uti Snöstorps socken af Tönnersjö
härad och Halmstads län, är beläget vid
landsvägen åt Breareds socken, nära
Fyllinge å. Rådande jordmånen är
grus-blandad mylla. I stället för säteriets
fordna stora bok- och furuskogar utbreda
sig nu kala ljunghedar, hvilka dock fått
bibehålla sin fordna benämning af
Skedala skog. Sjelfva säteriet var år 1862
åsätt ett tax.värde af 90,500 rdr rmt.
— Af egare må nämnas en Nils Skräm
år 1588, laudsdomaren Claus Maccabæus
1629, en Podebusch, vice landshöfdingen j
Gyllencrantz, Blommenfeldt, fältmarskalk
Wrangel, år 1812 grefvinnan Hamilton
samt år 1862 possesionäten J. Lyttkens.
Bland säteriets i samma socken belägna
underl. 13% mtl må nämnas: V2 mtl
Brogård, 3/8 Tofta, 53/4 Snös torp, 1
Kistinge, 1 Öppinge, */2 mtl Köpenhamn.
alla insockne, 3V2 uts. frälse Kistinge;
till godset höra Blom qvarn med 2 par
stenar och bränneri, Fyllinge qvarn för
3 par stenar, Frännarps klädesstamp och
vattenqvarn, Snöstorps qvarn för 3 par
stenar. — Under sednaste årtiondet ha
vid denna egendom nyodlats 580 tid,
täckdikats 130 tid och 160 tid blifvit
upptagna till skogsplantering.
Jordförbättringarne hafva kostat 25,000 rdr,
nybyggnaderna 17,900 rdr, summa 42,900
rdr, hvaruti kostnaderna för
skogsplanteringen dock ej äro inbegripna. Vid
skedda odlingar har man upptäckt
lemningar efter urinvånarnes eldstäder, som
väckt archeologers synnerliga
uppmärksamhet.
Skede. Annex-socken till Alsheda
pastorat, är belägen uti Östra härad af
Jönköpings län, 23/4 mil s. o. från
Eke-sjö, 7/10 mil från moderkyrkan, samt
omgifves i norr af Melby och Edshult, i
öster af Kråxhult och Ökna, i söder af
Alsheda, i vester af Hvetlanda; socknen
är 1% mil lång, 3/4 mil bred samt
innefattar 14,937 tid, hvaraf 840 tid åker,
eller 0,645 qvadratmil, hvaraf 0,040 vatten.
Markens och jordmånens beskaffenhet är
enahanda med Alsheda sockens. I
Sten-qvillshage finnas jernmalmsbrott, som
bearbetades omkring 1833 för Brusaholms
räkning. Här äro tvenne sjöar, IIök a
och Böta, förenade genom en liten kanal.
Uti den förra har funnits den nyttiga
sjönöten (Trapa natans), som blifvit
hit-förd af militären under sednaste
Pommerska kriget och planterad i sjöarna
vid deras boställen; nu har den likvisst
gått ut dels genom nät- och notdrägter,
hvarigenom nötterna blifvit uppryckta,
dels ock må hända genom de långa och
skarpa vintrarna. Vid Rosa är
vattenfallet Sjunden eller Sjunncfaü i Emmån,
som af Wieselgren beskrifves vara ett af
de vackraste i landet. De lodräta
väggarne äro omkring 10 alnar, och
vattenmassan nedstörtar 4 à 5 alnar djupt.
Öfver fallet skola 6 tjufvar (eller
mördare) hafva sprungit för att fria sina lif,
men den 7:de nedstörtat deri. Uti sjön
Krängen sammanstöta alla pastoratets
socknar; vidare finnas Solshesters- och
Fursjön. Socknen, som år 1805 beboddes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
