Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
160 Skillinge,
SküHngmark.
Till rörelsen vid gästgifveriet kan
slutas af att 1862 års afgift för
utskänk-ning af bränvin uppgick till 140 rdr.
Skillinge. Fiskläge uti Hofby
socken af Ingelstads härad och
Christianstads län, beläget nära vid Cimbrishamn;
innehåller efter 1862 års taxeringslängd
35 hus med tillhörande jord, taxerade
till 38,800 rdr rmt och med en
bevill-ningsafgift af 19 rdr 40 öre; för
inkomster var åsätt en bevillningsafgift af
115 rdr rmt. Här idkas, utom fiske af
lax, torsk, ål och sill, äfven
spannmålshandel. Fisklägets folkmängd uppgår till
öfver 430 på 92 hushåll.
Skillingfors jernbruk, beläget uti
Skillingmarks socken, Nordmarks härad
af Carlstads län, vid det 3 alnar höga
vattenfall, som sammanbinder Askesjön
och Björklången, anlades 1792. Genom
i sednare tider förökade privilegier bestod
bruket 1852 af 2:ne stångjernshärdar,
1 knipphammare, 3 spikhamrar, 1
såg-qvarn med 1 enbladig ram med 20
tolf-ters årlig skärning samt mjölqvarn med
2 par stenar utom siktqvarnen.
Tillhörande landtegendom består af % mtl i
XV. Böda, %2 mtl i Gunnarsrud, mtl
i Olerud; alltsammans var 1862 åsätt
ett taxeringsvärde af 30,387 rdr rmt
samt en bevillningsafgift efter II art. af
48 rdr 65 öre. Årliga utsmidet har
varit 900 skU, samt 200 skU
manufak-tursmide, bestående af spik- och finare,
till landtmannens behof passande
knipp-smiden. Smidesraethoden var den gamla
tyska. Jernet afsattes på Göteborg och
Norge. Till årliga behofvet voro
anslagna 1,000 stigar kol, af hvilka
socknen levererade 300 stigar, resten från
Jernskog och Köla socknar. Vid
verkstäderna sysselsättas 15 fullvuxna
personer, och vid bruket bodde 1862: 77
personer på 11 hushåll.
Utom brukets vackra läge vid
socknens kyrka, höra till dess förmåner god
koltillgång och tillräckligt vatten; men
en lång tackjernstransport gör
tillverkningen ganska dyr. Egare äro bröderna
Hanneborg, boende i Norge.
Skillingmark. Annex-socken till
Kölns (Köhla i jordeböckerna) pastorat,
är belägen uti nordvestra hörnet af
Nordmarks härad och Carlstads län, mellan
59° 50’ nordlig bredd och 29° 34’ östlig-
längd samt omkr. 400 fot öfver Wester*
hafvet, 12 mil från Carlstad, 5 mil från
tingsstället Långelanda, 2 mil från
moderkyrkan, 6 mil från Kongsvinger och 16
mil från Christiania. Socknen gränsar i
norr och vester till Norge på en sträcka
af 2% mil, i söder och öster till
Jern-skogs socken, i öster äfven till Kölns
socken af Jösse härad. Socknen
upptager på en längd af 1% mil och en
bredd af 1% mil en areal af:
tomter och trädgårdar . . 30 tid.
åker........ 858% »
äng........ 1,907 »
skogs- och betesmark . . 18,656 »
mossar 873, sjöar 3,400%, 4,273% »
Summa 25,725% tid.
Större och mindre, genom elfvar
sammanhängande sjöar, bilda från norr till
söder en betydlig dal, som delar
socknen, beryktad för sin naturskönhet, i
tvänne halfdelar, hvilka båda i geologiskt
hänseende äro likartade eller genom
fjellar, bergkullar och landthöjder starkt
kuperade, och emedan strömdraget sluttar
mot söder, synes, att socknens södra del
ligger betydligt lägre än den norra. Vestra
delens skogar bestå egentligen af en enda
bergmassa, som utgör en del af den bergsås,
hvilken genom Wärmland bestämmer en
naturlig gräns mellan de båda rikena. Från
denna basis uppskjuta åtskilliga höjder,
Flickerås- och Linhöjden, Tippåsen m. fi.
Af dalar må nämnas den, som utgöres af
hemmanet Bodas inegor, sträckande sig
från Helgesjön till Skillingsfors bruk,
och som är genomskuren af kärn och
bäckar, samt den, som utgör gräns mellan
socknen och Jösse härad. Af sjöar
märkas: den största, Tännsjön, hvars Öfra
(lei sträcker sig betydligt in i Norge;
derefter i storlek kommer Askesjön, som är
afskild från den ofvanföre liggande lilla
Nordsjön medelst ett af en elf
genomskuret 300 alnar långt ed. Helgesjön,
som med sin norra del ligger äfven inom
norska gränsen. Den sydligaste och
äfven vackraste sjön är Björklången,
hvars öfra del kallas Eclsjön och är
afskild från Askesjön medelst ett 6 fot
högt fall vid Skillingsfors bruk. Af
rinnande vatten är elfven Brattforssen den
mest vattenrika; den sammanbinder
sjöarna Tann och Askesjön samt drifver
åtskilliga vattenverk. Dernäst kommer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
