Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skärstad.
Skärstad.
209
den naturskönaste utsigt öfver Landsjön
ända till höjderna på vestra sidan om
Wettern. Kommiuisterbostället Berghem,
kronogård af 1/2 mtl, beläget ej långt
ifrån kyrkan, har utsigt öfver samma
sjö med Wista kulle i fonden. I socknen
befintliga herresäten äro Lyckas säteri
med Drettinge, mtl, och underl.
28 V4 mtl godshemman samt Säby 2
mtl, som jemte det sistnämnda är
beläget vid Landsjön.
Skärstad skrefs Scherstad, då Torkel
Knutsson år 1296 befallte Scherstade et
Ymstade parochias inhabitantibiis att
företaga, enl. Kongl. Maj:ts derom utfärdade
bref, delning af en skog mellan socknarna
och erkedjeknen Sune i Linköping.
Skärstads kyrka nybyggdes 1819. Inskriften
öfver stora kyrkodörren upplyser, att
byggnadsarbetet verkställts, då Carl XIV
var konung, Esaias Tegnér biskop öfver
Wexiö stift, Lars Wadell kyrkoherde och
Johan Hall komminister i Skärstads
församling. Kyrkans längd utgör 155 fot,
bredden 57 fot. Tornet, bygdt
tillsammans med kvikan af sten, är 100 fot
v ’
högt. Altaret prydes af ett förgyldt
kors med törnekrona och mantel samt
en större sjuarmad ljusstake, skänkt af
kontraktsprosten, doktor J.M.Almqvist;
midt öfver mellersta gången hänga 5
större ljuskronor af malm; predikstolen
är rundformig och förgyld; orgelverket
innehåller 16 stämmor; i tornet finnes
ett slagur, som utvisar tiden åt fyra håll,
samt 4 st. ringklockor; å den största
finns anbragt ett slags hieroglyfer,
bestående af 3 sammansatta kors, 2
cirklar, en med 4, en med 6 radier. —
Af kyrkoherdar vilja vi nämna: den först
kände, Laurentius Broderus, som tog
tionde i Skärstad och sin annex Iiakarp
1557; Nils Siggeson Aurelius eller
Sig-nonius 1653, † 1679; Magnus Oxelgren,
som blef pastor här 1729 och innehade
denna befattning i 21 år. För
ungdomen var han en bland de skickligaste
lärare, se Biogr. Lexikon. Magn. Aurell
1783, † 1803, hvars son Georg Magnus
blef expeditionschef i justitiæ-departem.,
död 1845 och erhöll ett ärofullt minne.
Kaplaner nämnas från medio af 1600-talet.
— Utom de förutnämnda hafva följande
donationer kommit församlingen tillgodo,
nämligen med. doktor Kjellmans 900
vi.
rdr till socknens fattigkassa, hvaraf en
del af räntan är anslagen till böcker åt
nattvardsungdomen; doktorinnan
Ecker-mans, utgörande 8 t:r spannmål från
Oninge Lagmansgård i Linköpings län,
af hvilka 4 t:r för framtiden tillfalla
fattiga prestenkor i Wexiö stift och 4
tunnor socknens fattiga; general-majoren
grefve J. E. Hamiltons, utgörande 750
rdr till en arbetsinrättning, hvilka nu
med donationsgifvarens bifall få användas
till andra allmännyttiga ändamål;
bond-enkan Maria Persdotters i Flettingeskatteg.
166 rdr 67 öre till bibelns spridande
inom församlingen: hemmansegaren
Johannes Persons 100 rdr till socknens
fattige samt fröken v. Gröningers 300 rdr
till Skärstads södra folkskola. Bland
fornlemningar i socknen märkes en
inskrift på spetsen af Wista lculle, belägen
å Bosgårds bys egor nära Wetterns
strand; den skall på grefve Per Brahes
befallning hafva blifvit inhuggen å en
mindre kupolformad upphöjning i berget
och innehåller: »Petrus Brahe Com.
in Wisingsborg S. R. Drotzetus 1671»;
strax nedanför finnes på en planafsats
en rectangelformig källa, 3 fot lång,
l3/4 fot djup och bred, i sjelfva
bergshällen.
Om denna kulle finnas många sägner,
ibland andra den, att uti kullen bott en
jätte och ett troll samt en drake, som
vaktade en stor skatt, och att någon
’ skall hafva sett ett guldbord, på hvilket
en svart hund legat. På kullen stodo
fordom 3 väldiga ekar, hvilka tillkommit
på det sätt, att en i Bankeryds socken
eftersatt tjuf från så kallade Tjufudden
simmat öfver Wrettern till Wista kulle;
och som han före flykten födt sig med
ekållon, hade han under simningen 3
sådana i munnen, dem han, uppkommen
på kullen, der han på Tjufudden kunde
se sina häpna förföljare, glad öfver sin
frihet här planterade, och från hvilka de
tre ekarne uppväxt. På Berghems
prest-gårds egor finnas tre ättekullar, som äro
helt låga och 26 fot i tvärlinie samt
bestå af jord och sten. Vid torpet
Svängen å Lyckås egor märkas tecken efter
en eller två ättekullar; några deromkring
befintliga ekar gifva anledning förmoda,
att dessa äro qvarlefvor af en här
fordom belägen helig lund. På den vackra
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
