- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
228

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

228

Slättäng.

Slöiuge.

valplatsen lutande träkors påminde i
längre tider efterverlden om den blodiga
tionde November 1563.

Vid gräfning och odling har man i
trakten ofta funnit benrangel, liggande
uti förmultnade stridsrustningar.

Folkmängden år 1805 var 1097 och år 1862
1,604 på 390 hushåll.

Taxeringsvärde Bevillning

448,111 rdr för egendom, 144 rdr för egendom,
20,250 » » verk o. inr., 84 » » inkomst,
15,000 » » allm. byggn., 161 » » III art.
12,000 »tillhöriga staten. s:a 389 rdr rmt.

Sa 495,361 rdr rmt.

Gårdar och verk: (Spjernshult, Spämshult)
1 mantal krono Spänshult, Spenneshult, indraget
landsgevaldiger-boställe. — 1 mantal Slättåkra,
prestgård, V2 mtl mensal, äro pastors-boställe.
V4 mtl Slättåkra klockaregård. — I socknen
finnes tullhus. Af socknens hemmantal egde
grefvarne Hamilton år 1862: 20 mtl, hvaraf 2
mtl insockne Slättåkra med 2 qvarnar för två
par stenar, 2 mtl insockne Lya, med den
bördigaste åkern i socknen. — 1 mtl uts. Ahlarp
har fordom varit säteri, på egorna finnes ett
askcalciner-bruk. Äfven Dahlstorp har varit
säteri. — 3/’s mtl skatte Draered med qvarn och
askcalcinerbrnk. — ’/4 mtl skatte Mared med
qvarn för 3 par stenar, Oscarströms sågverk
utgöra en egendom. De två sistnämnda hemmanen
jemte Spänshult och Jlafstenshult, det sednare är
dock beläget inom Enslöfs socken, ega alla
laxfisken i Nissan. Vadmalsstampar finnas efter
Bexell vid Reastorp och Bergsholmen (det
sednare finnes ej i jordeboken); V2 tantal utsockne
Skiepshult är köpt från kronan 1652 af
kammar-ekonomierådet D. Schlægell. — Adr.: Halmstad.

Slättäng, ett mtl skatte på Dal uti
Jerbo socken af Walbo härad och
Elfsborgs län, med 10 egare år 1863; här
skall, enligt handlingar i bergskollegium,
en jerngrufva varit upptagen och den
första masugn samt stångjernsbruk på
Dal uppförda år 1640 af en vid namn
Petter Tusendaler, men skola snart åter
blifvit öfvergifna. Samma grufva jemte
ett nytt malmstreck bearbetades åter år
1650 af ett bolag, med handl. J. Ellers
i spetsen, och 1673 af rådmannen Hans
Krabbe; men såsom mindre gifvande
måste arbetet snart nedläggas.

Slättäng, ett halft mantal skatte uti
Sandhems socken, Wartofta härad och
Skaraborgs län, beläget 3/4 mil n. o. från
kyrkan och Sandhems jernvägsstation,
som ligger 23/4 mil s. o. från Falköping;
här finnas en vattenslägga, der årligen
tillverkas omkring 50 centner gjutgods,
poststation, marknadsplats samt
gästgifvaregård, hvarifrån skjutsas till
Kråkeryd i n. o. . . . . 1 mil.

Dimbo i norr.....lV2 mil.

Leaby i n. v......l3/4 »

Westrakjerr i söder . . . lV2 »

Slöinge. Regalt pastorat af 2:dra
klassen, hörande till Halmstads kontrakt
af Göteborgs stift, utgöres af Slöinge,
moderförsamling, med Eftra till annex;
det är beläget 12l/3 mil från
stiftsstaden samt omgifves på de tre sidorna
af Skrea, Arstad, Asige, Getinge och
Steninge socknar, på den fjerde sidan
af hafvet. Dess största längd är 1 mil och
bredden 3/4 mil; hemmantalet är 525/j6
mtl, bebodda 1860 af omkring 1,750
personer. Suse-ån flyter genom pastoratet
under flera särskilda namn efter de
olika ställen lion passerar. Att Eftra
fordom varit moderkyrka, upplyser en
gamma} anteckning i pastorsarchivet,
redan anförd under art. Eftra. — Slöingey
modersocken, belägen uti Arstads härad
af Halmstads län, lV2 mil från
Falkenberg, omfattar 0,175 qvadratmil land,
fördelade på I2V5 skatte, l9/20 mtl
krono, 7% mtl frälse, tillsammans 2HJ
mtl, bebodda år 1862 af 656 personer.
Ali fast egendom taxerades nämnda år
till 483,350 rdr rmt. Marken är
bergaktig. Jordmånen är i norra delen i
allmänhet lerblandad, i den södra mer
och mindre starkt sandblandad lermylla.
I socknen träffar man icke blott bördiga,
utan äfven sköna trakter. Endast någon
löfskog växer här samt vid ett och annat
hemman, men deremot finnes tillgång på
bränntorf; under året 1863 hafva 100 U
furufrö, införskrifna genom
Hushållningssällskapet, blifvit utsådda af några
hem-mansegare. År 1863 i Dec. tilldrog sig
här, att åskan, beledsagad af en häftig
hagelskur, nedslog i en hemmansegares
nya och vackra boningshus, dervid 50
fönsterrutor krossades i små bitar, utan
att strålen likväl antände.

Kyrkan, nära gästgifvaregården, är
nyligen uppförd och består, enligt
nutidens sätt, af ett enda bredt, men föga
högt långhus, som slutar med en
halfcirkel åt öster och har en tornbyggnad
åt vester. Af pastorer må nämnas den
först kände, herr Hans, hvilken, efter
att hafva varit skollärare i Malmö,
hit-kom 1538. Jöran Neuman blef pastor
här 1627; om honom finnes antecknadt,
att han haft betydlig förmögenhet och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:13 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free