- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
250

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

250

Sollefteå.

Sollefteå.

och Elfsborgs län, beläget l/4 mil s. v.
från kyrkan, nära gränsen mot Tärby
socken, har tillhört Anders Olofsson
Oxeluifvud, död 1609 såsom landsherre
i Westergötland; taxeringsvärdet 28,000
rdr rmt.

Sollefteå, socken uti Södra
Ångermanlands fögderi af Wester-Norrlands
län, belägen 10 mil n. n. v. ifrån länets
residensstad, Hernösand, gränsar i norr
t.ill Eds socken, i vester till Långsele
och Graninge, i söder till Ytter-Lännäs,
Thorsåker och Dahl samt i öster till
Sånga soeken.

Socknens längd i norr och söder
utgör 95,500 fot, eller omkring 2’2/:{
mil. Arealrymden upptager 38,84.2 tid
eller 217,515 qvadratref, deraf
gårds-platser, träd- och kålgårdar 64 tid =
358 qvadratref; åker 660 tid == 3,729
qv.ref; äng 1,861 tid = 10,421
qv.-ref; skogsmark 33,317 tid = 186,575
qv.ref; mossar 1,899 tid = 10,634
qv.-ref samt sjöar 1,035 tid = 5,796 qv.ref.
Radande jordmånen i den uppodlade
marken utgör lermjulna samt i den
öfriga marken dels lera, dels lermjulna
och efter elfstranden sand. Bergarten
består af vanlig gråsten, utan någon
känd anledning till malmblandning.

Socknen har fyra helso- eller
mineral-källor; en belägen å Remsle bys egor,
en annan nedanom Sollefteå bruk samt
tvenne inom prestbordets område. Det
oaktadt har ännu ingen brunnsinrättning
blifvit ordnad. Inom örtriket
förekommer i närheten af den så kallade Borgen
den sällsynta växten Myricaria
germa-mca. Om nämnda »Borgen», som
utgöres af en sockertopplik, invid
Anger-manelfven liggande jordhög, c:a 60 fot
hög, finnas åtskilliga sägner; i en sednare
tid har 1 Maj firats här.

Denna socken, som genom
Ångermanlands stora pulsåder, den ståtliga,
vattenrika och af sköna stränder omgifna
Angermanelfven delas i tvenne hälfter,
har utan tvifvel varit mycket tidigt
bebodd. Derom vittna ej blott de
ättehögar, som här finnas, utan ock det
namn socknen bär. Namnet Sollefteå
härleder sig, enligt några, ifrån lappska
ordet »Sollett», hvilket betyder ett ställe,
der tvenne rinnande vatten förenas;
(egentligen »Solet» eller »Sollet» af lapp-

ska ordet »Suolo»: ö, holme), enligt
andra från solens förhållande till elfven,
så att »Sol efter ä», hvilket verkligen
inträliar klockan 12 på dagen, skulle i
tidernas längd småningom blifvit förbytt
till Sollefteå. Den förra härledningen
anses för den rättaste. På båda sidor
om elfven äro byarne anlagda.

Kommunikationen härstädes är liflig.
Tvenne ångfartyg underhålla turer
dagligen, utom söndagarna, med Hernösand,
jemte mellanliggande orter.
Landsvägarne, som framlöpa genom socknen på
båda sidor om elfven, sammanbindas af
tvenne öfver denna anlagda broar. Den
nedersta af nämnde broar, belägen vid
DjupÖn, der ångbåtarne lägga till, har
en längd af 1,080 fot och byggdes på
så kallade »pålkast» år 1854, uppgående
dess kostnadssumma till 10,000 rdr rmt.
En annan bro, som äfven byggdes 1854,
straxt nedanom Skjärfsta färjställe,
uppfördes på med sten fyllda kar, men
nedrasade redan följande året genom den
v ål d sa m ma strö ni få rau.

Flera mindre sjöar på den vidsträckta
utmarken uttömma alla, ehuru efter långa
omvägar, sitt vatten i Angermanelfven.
Dessa vattendrag af mindre betydenhet
underlätta likväl vårtiden flottningen af
skogseffekter.

Sollefteå socken företer många
storartade utsigter, hvilka alltid tillvunnit
sig de resandes beundran. Platser,
från hvilka i sådant hänseende ögat
erbjudes fri öfversigt, äro pä södra sidan
om elfven: landsvägen ofvanför Granvåg,
ett högt berg ofvanom Hallsta, den s. k.
Borgen, äfvensom klockstapeln invid
kyrkan. Behaglig är äfven en flodfärd på
båt. Om denna begynnes från
Oshol-marna och fortsattes utåt den här ej
särdeles strida strömmen, förekomma under
första fjerdedels milen endast höga
sandstränder, eller, som de här benämnas,
»sandnipor», på den venstra, och låga,
busk-beväxta, ej särdeles inbjudande stränder
på högra sidan. Vid Skjärfsta färjställe
j antager vattnet starkare lutning och ökad
s fart till forssén. I utbyte mot båten,
som här icke vidare med trygghet kan
tillitas, erbjudes ofta tillfälle för färdens
fortsättande på brädflotte, och nu
öppnar sig på högra stranden en bördig,
grönklädd slätt, under det den venstra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free