Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
Sollefteå.
SollrfM.
deremot, genom infördt vexelbruk, besås
omkring 4/5 af den öppna jorden,
hvilken i allmänhet är hårdbrukad.
Artificiela gödningsämnen användas af högst
få landtbrukare. Åkern, i allmänhet
lutande och försedd med behöriga diken,
är ej vattensjuk. l)c spannmålsslag,
som till utsäde användas och här bäst
trifvas, äro råg, korn och hafra, af hvilka
kornet är ortens hufvudsädc.
Såuings-tiden för råg är i början och medlet
af Augusti, samt för korn, hafra och
ärter i slutet af Maj och i början af
Juni månad. I medio af sistnämnda
månacl vcrkställes potatessättningen.
Skördetiden för de olika sädesslagen är Augusti,
och för rotfrukter i September månad.
Under ett af de förflutna åren inträffade
det egna förhållande, att kornet mognade
på den korta tiden af åtta veckor. Jemte
potates odlas äfven andra rotfrukter,
äfvensom humla och lin till husbehof,
hvaremot odlingen af hampa är obetydlig.
För sädens urtröskande begagnas s. k.
»rundlogar», en benämning, ej tillkommen
af byggnadssättet å desamma, utan deraf,
att hästarne, som draga tröskvagnen, gå
i cirkel. Höbordet och andra
fodertillgångar äro otillräckliga mot åkervidden.
Ängens medeläring utgör 5 lass (à 15
till 20 IU) på tunnlandet.
Kreaturen hemta sin föda på
utmarken, der byarne från äldsta tider
hafva sina s. k. fäbodai. At
ladugårds-skötseln har hittills icke egnats
synnerlig omsorg, hvarföre ock
behållningen af denna näringsgren är obetydlig.
Till följd af den allmänt införda
kaffe-drickningeu hafva de flesta hushåll på
platsen från andra orter måst inköpa
större delen af sitt smörbehof. Kreaturen
utgöras af väl ej stora, men goda och
starka hästar, af kor, som äro
mjomgifvande, när de födas väl, samt af
småväxta får. Hästar och får vårdas icke
under betestiden, utan drifva fritt
omkring i de vidsträckta skogarna, såsom
följd hvaraf deras återfinnande är ganska
besvärligt. Understundom saknas något
af dessa kreatur, som antingen blifvit
rofdjurens spis eller ock på annat sätt
omkommit.
Skogen, som är tillräcklig för
husbehof, och i någon mån till afsalu,
består af tall och gran. Dessutom finnes
någon obetydlig tillgång af löfskog,
såsom björk, al, asp, sälj, ljuster och rönn.
Vanliga återväxttiden för tall är från
100 till 180 år, för granskogen från 50
till 80 år. 1 allmänhet råder mycken
misshushållning med skogen, och till
afverkningen åtgå många dagsverken,
som skulle göra vida större gagn vid
jordbruket.
Tillfällen till tjärubränning och
pottasketillverkning erbjudas visserligen, men
tillitas högst ringa, oaktadt Kongl.
Hushållnings-sällskapet genom premier af
statsanslag sökt att uppmuntra dessa
handteringar. Svedjande, som i allmänhet
är skadligt, verkställes för att utvidga
betesmarken, och någon gång för rågsådd.
— Bland näringar förekommer ett
nv-ligen anlagdt Bajerskt ölbryggeri. Sedan
flera år finnes färgeri, äfvensom garfveri
för läderberedning, llepslagare, bagare,
koppar- och blcckslagare hafva på
sednare åren anlagt verkstäder för hvar
sina handtverk. Vid inrättade
tegel-slagerier tillverkas ortens behof af bränd
mursten. A Bruksliolmen byggas och
repareras s. k. haxar eller mindre segel
fartyg för flodfarten. Ett skeppsvarf
inrättades i socknen 1858 af ett bolag,
som nämnde år sysselsatte 02 arbetare.
Det synes häraf, att flera näringsgrenar
tillkommit, som bereda åt orten ökad
välmåga och verksamhet.
Flera handlande med öppna
salubodar finnas i Sollefteå, af hvilka 3:ne
skatta för borgarerätt i Hernösand. De
öfriga begagna landlhandelsprivilegier.
Med den på sednare åren allt mer och
mer tilltagande verksamheten, äfvensom
inflyttningarna i denna socken, skulle
otvifvelaktigt en köping innan kort
uppkomma härstädes, i fall lämpliga
byggnadsplatser upplätes efter landsvägen å
Prestbordets, äfvensom skattebyarnas der
tillgränsande egor. Afkastningen i sad
och hö utaf den jord, som för
ändamålet vore behöflig, komme rikligen att
ersättas genom ingående tomtören eller
arrenden.
I socknen idkas, ehuru numera icke
med särdeles vinst, fiske efter lax, laxöring
och ockel samt nejonögon. Dessa
fiskc-rier äro ganska gamla. Åtminstone gifva
de handlingar kyrkan eger i sitt arkiv
vid handen, att laxfiske härstädes var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
