- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
261

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sorunda.

Sorunda. 261

nybyggare, år 1830 af 775, hvaraf 205
Lappar, och 1863 af 1,457 inbyggare.
Laudtmannavaror, såsom smör,
skinnvaror, talg och rehn kött, öfverföras uti
icke ringa qvantitet härifrån till Norge.
För år 1848 uppgafs utsädet till 5 t:r
råg, 150 t-.r korn och 140 t-.r potates;
skörden var 15 t:r råg, 545 t:r korn,
500 t-.r potates. Af underhållna kreatur
uppgick renarnes antal till 15,000,
hästarnas till 136. Af statsbidraget
utgjorde jordeboksräntan 103 rdr 4 sk.
4 rst. — Socknens namn härleder sig
från lappska ordet suorge, som
betyder gren, emedan Windelelfven, delande
sig i 2 grenar, bildar en holme, på
hvilken kyrkan, byggd år 1742 (den
första byggdes år 1650) jemte
prest-gården äro belägna. Då halfva ordet
är lappskt och halfva svenskt (sel) skulle
stället kanske rätteligare heta
Suorgsel-holm (Grenselholm). Församlingen var
fordom ett annex under Lycksele, den
enda kyrkan i Umeå lappmark, tilldess
den genom kongl, bref af den 17 Maj
1821 blef utbrutet till särskildt gäll.—
Första pastorn var en Lapp, kallad herr
Henrik, som tillträdde år 1691, eller
enligt annan uppgift 01. Graan 1673;
af efterträdaren, Lars Uangius, öfversattes
Nya Testamentet på lappska.
Barnundervisningen bestrides uti en flyttbar
folkskola, der under året 1862: 54 barn
undervisades af en examinerad lärare,
medan 50 undervisades i hemmet. Till
pastoratet hörer Gillesnouli kapell,
beläget högre upp vid fjällen.

Af byar och gårdar nämnas Saxnäs
by, såsom först upptagen på 1750-talet,
derefter äro V2 Gautsträck och
Sandsele upptagna året 1756; Nordanås
ny-bygge (äfven kalladt Moskenåiwe), på en
hed, har kyrkorätt här, men är beläget
inom Arjeplogs socknerå. — Af byar må
vidare nämnas Aha, Blattnigsele, Jugtan,
Ràstrand, Risnäs, Sandsjö, Stensund, af
nybyggen Nyklinta, Gillesnaide,
Forss-baclcen, Fjällbosjö, Dahbäckbracken,
Sver-goträsk. — Adress: Lycksele.

Sorunda. Regalt pastorat af l:sta
klassen, hörande till Södertörns kontrakt
af Strengnäs stift, beläget 8l/g mil från
stiftsstaden, innefattar Sorunda socken
och ThorÖ kapell, med 94l/12 förmedl.
mtl (enligt F. A. Westerling), men 95,J|

mtl efter 1862 års mantalslängd, och
beboddes 1860 af 2,987, år 1855 af
3,005 personer. Bland kyrkoherdar må
nämnas den sista katholska och den
första lutherska, Erland Pedersson Bååt,
som nödgades af sina embetsbröder
afsäga sig ali arfsrätt för sin dotter med
sin förra frilla, hvilken lian som lutheran
äktat. Han gaf till prestebord af sitt
arfvegods hemmanet Ullevid, bestående
af 8 öresland frälsejord. På hans likkista

1 Sorunda kyrkchor läses, att han
afsomnade i Herranom den 6 September
1558. Erl. Dyzelius blef utnämnd till
kyrkoherde här i Sept. 1676. —
Kapla-ner äro kända från 1627.

Sorunda, modersocken, är belägen uti
Sotholms härad af Stockholms län, 3l/4
mil från Södertelje, 43/4 mil från
hufvudstaden — vid 80 fots höjd öfver
hafvet — mellan Grödinge i norr,
Wester-Haninge och Ossmo i öster och sydost,
och omgifves utefter hela vestra sidan,

2 mil långt, af Svärds- Hirømer- och
Kaggfjärdarna; socknen skiljes från
tillhörande kapellet Thorö af ett ganska
bredt sund, som öfverfares medelst en
färja. Socknens längd är 23/4 mil, bredden
1 mil, arealen, en mängd skär
inberäknade, 1,445 qvadratmil land, 0,044 vatten
(enligt Tham), 1,304 qv.mil land, 0,032
vatten (enligt Hahr). Kustbygderna äro
bergländiga, i någon mån äfven de
nordliga trakterna, som hafva skog å
sand-haltig jordmån. De inre bygderna äro
jemnare, här och der sidlända och
tämligen väl bebyggda å lera eller god
mylla. Några vattendrag genomstryka
landet: Grindsjön, vid gränsen till
Grödinge; sjön Westra Styrans vatten,
gående från sydöstra gränsen åt nordost
tvärt igenom socknen, utfaller i
Fituna-viken af Kaggfjärden; i motsatt rigtning
går ett vattendrag från Wädersjön genom
Löf sjön sydligt till Murkan; åt samma
håll utrinner Tärnasjön; i söder
intränger Djursnäs- eller Fàllnäsviken långt åt
norr. Näringar äro åkerbruk, ängs- och
skogsbruk, kalkstensbrytning, fiske, äfven
sjöfart; gröfre korg- och snickeriarbeten
förfärdigas till afsalu, men väfnader
tillverkas blott till husbehof. Till
hemmantal och folkmängd intager socknen
främsta rummet i hela Södertörn, llem-

i manen äro 89 ’/4 mtl, hvaraf 397/s skatte,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free