- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
263

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sotaskär.

Soteuäs.

263

i dag — ehuru (såsom äfven fordom) bäst
af skalder. Nejderna kring Landfjärden,
en vik af omkring 1 fjerdingsvägs längd,
som följer socknens yttersta vestra sida
och skiljer henne från Hammerstalandet
anses hafva utgjort det fordna
Sotaskär och höra äfven till de skönaste i
Södertörn. Då man från hafssidan närmar
sig till fjärden, förete sig på båda sidor
om det icke breda inloppet resliga berg,
af hvilka det till höger är beläget på den
s. k. Byholmen, en udde af
Häringe-näset, som fordom varit omfluten af
vatten och finnes upptagen på äldre
kartor under namnet Stora Näset.
Berget, som flerstädes har lodräta sidor,
speglande sina mosslupna hallar i den
sköna Hausviken — en lemning af den
ofvannämnda vattenleden — intager blott
en del af den s. k. holmen. De här
och der ur den icke djupa myllan
framstående klippknallarne visa, att stället varit
i fordomtima ett skrofligt skär, hvilket
ännu för 180 år sedan torde i någon
mån bibehållit sin sträfhet. Nu är ängden

— sommartid beskuggad af lummiga
ekar och lindar — icke annat än en
stor blomsterbädd. I denna bädd slumra
tvenne trogna vänner. Här sägas de af
Tegnér besjungna älskandes, Axels och
Marias, grafvar vara. Mörka alar stå öfver
det förmenade hvilostället. Den på venstra
sidan om inloppet varande bergshöjden
är det beryktade och på sitt ställe redan
omnämnda Fruberget. På en från landet
utgående klippa, Trädgårdsberget kallad

— nära Iläringe sätesgård — finnas
några gråa murar, som benämnas
Sotsborg och sägas vara lemningar efter ett
fante, som i fordna dagar en röfvare med
namnet Sote här skall uppfört. Sote är
för öfrigt ett i häfderna kändt namn på
en viking, hvilken vid Olof Skötkonungs
tid skall uppehållit sig bland dessa skär
och här stridt med norska konungen
Olof Haraldsson, sedermera kallad den
Helige. En Isländare har för året 1007
nedskrifvit följande anteckning derom:
»Olofr for i hernad. Orrosta Olof Konungs
och Sota Vikings. Olofr Konungr var i
Le-ginum i Svithiod.» Se vidare om en annan
Sote under art. Askums socken i Bohus län.
De qvarstående murarne utgöra grunden
till en aflång-fyrkantig byggnad med
vidfogade runda torn, ett vid hvarje

hörn. Murens längd, räknad mellan
tornen och efter yttre sidorna, utgör 38
alnar och bredden 16 alnar; de, som
önska vidare kännedom om dessa
lemningar, hänvisas till Dybecks lluna, 2:a
häft., sid. 50.

En mängd sägner, som äro gängse
bland Sotaskärskarlarne, lia afseende på
sednare tilldragelser. En rörande den
s. k. lvyssflykten handlar om en
adlig-jungfru, som i början på 1700-talet bodde
på Häringe och vid fiendens ankomst
tog sin tillflykt upp i ett högt träd på
en holme, men blef upptäckt af fienden,
nedryckt till marken och vid vägrandet
att efterkomma befallningen om
upptäckandet af sina skatter ihjälslagen.
Hufvudet fästades på en lång stång, som
nedsattes i ett stort rör af sten. hvilket
ännu finnes på en holme utanför
Sotaskär, kallad Jungfruhufvud; stången skall
ännu i slutet af 1700-talet stått i
detsamma. En annan närbelägen holme
kallas Fredsholmen, deraf att jungfruns
tjenare, som der gömt sig, undgingo
fiendens våld.

Sotenäs. Härad i Bohus län, som
innefattar Tossene pastorat, utgöres af
den nordligaste af de tre stora halföar,
hvilka med sydvestlig rigtning utskjuta
från länets medlersta kust, och omgifves
i vester af den för seglaren farliga
So-ten och i öster af den natursköna
Åbyfjorden, i forntiden kallad Berofjördr.
Imellan de vikar, som här och der
inskära, ligger en betydlig samling af skär
och öar, hvaribland märkas Malmön och
Tryggön. Den delen, som förenar halfön
med fasta landet, är skogbevuxen och
en af de naturskönaste orter i länet;
men det öfriga består af en naken
bergmassa. Högsta bergspunkterna äro
Nils-berget och W’etteberget, hvilket i likhet
med Sotebonde på vestra stranden tjenar
sjöfarande till rättelse. Det enda
vattendrag, som förtjenar nämnas, är Daleån.
En rik tillgång på bränntorf ersätter
bristen på skog. Allmogen utmärker sig
för sedlighet, tarflighet och ett älskvärdt
lynne samt står i ekonomiskt afseende
långt framför sina grannar, men icke så
uti hyfsning. En egenhet i
byggnadssättet på Sotenäs är, att ingången är
genom köket, hvilket bruk ickc ringa
bidrager till den här allmänt rådande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:13 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free