- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
278

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

278

Slafitiis.

Stafsinge.

knappast till husbehof. På få ställen
finnas naturliga ängar, utan måste
sådana ersättas genom vallar, bestående af
klöfver och timothej. Binäringar äro
fiske, hvilket dock ej är särdeles ymnigt,
tackjernskörning från bergslagerna,
timmer- och kolkörning till angränsande
bruk samt försäljning af kreatur,
isynnerhet svin, som i myckenhet föras till
Carlstads höstmarknader.

Socknens namn (Staffanäs, Stafvanäs)
tros hafva uppkommit derigenom, att de,
hvilka vallfärdade till den på vestra sidan
Glafsfjohlen vid Gladisvall, nuvarande
Glafva, belägna offerplatsen, här nedlade
sina stafvar förr än de anträdde
sjöresan samt på återvägen hvilade sig
efter sina mödor. — Enligt sägnen skall
Stafnäs haft egen kyrka redan i början
af 1200-talet; men någon säker
kännedom af dess kyrkoväsende eger man
icke förrän omkring år 1420, då
kyrkan var byggd af trä samt ganska liten,
ehuru pastoratet, hvartill då räknades
någon del af Sillerud och Brunskog
socknar, var af de större. [ stället för fönster
i kyrkan voro högt uppe på väggarna
gluggar, V, aln långa och V4 aln breda.
Tvänne större jernlyktor, i hvilka brunnit
vaxljus, hafva intill sednare tiden blifvit
förvarade, men nyligen på obekant sätt
bortkommit. Bland kyrkans öfriga
märkvärdigheter förtjena nämnas: den för
sakristian befintliga jerndörren, som skall
vara ett krigsbyte från Edsholms slott,
samt en större dopfunt af sandsten.
Nuvarande kyrkan, belägen på prestgårdens
egor, uppfördes af sten åren 1699 till
1705, då lion invigdes; hon är 42 alnar
lång, 20 alnar bred och 11 alnar hög;
tornets höjd är 83 alnar. Socknen har
8 skolbyggnader, men uppgifves hafva
endast två flyttbara folk- och två
flyttbara småbarnsskolor, der under året
1862: 509 barn undervisades af en
examinerad och tre oexaminerade lärare;
medan 165 undervisades i hemmet.
Soc-kenbibliothek finnes.

Fornlemningar. Bland dessa nämnas
ett domaresäte på en kulle invid kyrkan;
ruiner efter någon befästning på
Ruds-klätten vid vestra sidan af det s. k.
Räf-sundet, som synas vara af hög ålder,
eftersom traditionen derom redan på 1700-talet
hade nästan fallit i glömska. Stenkummel

finnas på åtskilliga ställen. Slägten
Lagerhjelms stamfader var Björn
Jonsson från Stafnäs, som lefde på
1620-talet, och hvars son, som kallade sig
Staffander, adlades 1668 med namnet
Lagerhjelm; dennes sonson var utmärkt
som bergsman.

Gästgifvaregårdar fiuuas vid Söttesbohl, Westra
Stömne och Norra Fjöhle. Soldaternas antal är
27, som underhållas i ordinarie rotering.
Hemmantalet består af 1 mtl säteri, 1 mtl frälse,
mtl skatte, 3 mtl krono, paslorsbostället
jemte stomhemmanet 1 mtl, summa 35^-J mtl
(357/24 mtl enligt tax.längden). Af dessa äro
kronan behållna 7s/24 mtl, till civilstaten
anslagna 15mtl, militiæ dito 3’/8 mtl,
eckle-siastique 2 ®/8 mtl, invalidhusfonden 5 mtl.
Ali fast egendom taxerades 1803 till 2,307,252
rdr rmt, hvaraf 137,451 rdr för annan än
jordbruksfastighet. I bevillning erlades efter II och
III art. 980 rdr 24 öre. Fattigskatten, som
utgår efter hemmancus tax.värde, utgjorde 1855
på hvarje person 1 rdr 28 öre. — Såsom exempel
på den betydliga skilnaden i godhet af lika
beskattade hemman ma anföras, att 1 mtl Alleviks
inegors areal uppgår till 783/4 tid och x/o mtl
Skofteruds uppgår till 166 tid.

Gods, verk och hemman: Deraf märkas Sölje
och Stömne bruks- och landtegendomar, se dessa
artiklar. I mtl Näs, 1 mtl Westra Rud, V8
Stordahln med silfverbrott, äro indragna
militiæ-boställen. V2 Bässebohl, häradsskrifvareboställe.
1 mtl Stafnäs, prestgård med 1 mtl Södra
Skasås till stomhemmau. — 3/g mtl Södra
Hal-tersbohl, komministerboställe. —
Klockarestommen, oskattlagd. — 3/4 mtl skatte Billingsberg,
areal 521 tid, mtl skatte Karsbohl med
qvarn, areal 250 tid, Törnebohl, areal 232
tid, brukas gemensamt af e» egare. 1/2 frälse
Mörtnäs med tullmjölqvarn med 4 par stenar och
såg om 2 ramar, areal 4,280*tid, hvaraf blott
38 inegor. 1 mtl skatte Böda, areal l,082,/2
tid, hvaraf inegor 2981/2 tunnland. — Adress:
Carlstad.

Stafsinge. Annex-socken till
Win-bergs pastorat, är belägen uti Faurås
härad af Halmstads län, nära l/2 mil
vester från Falkenberg, omgifves i vester
af Kattegat; den innefattar 0,379
qvadr.-mil, hvaraf 0,oo9 äro vatten. Markens
och jordmånens beskaffenhet omnämnes
närmare vid beskrifningen af
modersocknen; här må endast anföras, att de magra
sandfälten gifva sällan mer än 3:dje
kornet, och afkastningen af potates
uppgifves till 256 t:r. Ringa löfskog växer
här, torfmosse finnes här och der,
isynnerhet vid kronoskatte-hemmanen Lis
och Torebo. Ramsjön, hvars sänkning
nyligen blifvit fullbordad, ligger mellan
landsvägarna, ßom gå här mellan
Falkenberg och Stafsinge. Socknen, som år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free