- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
292

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

292

Stcnestad.

Stenfors.

skall varit en af de få »sällsedda
menniskor, som just tyckas vara födda till
andra menniskors kärlek och högaktning».
Prestgården, som ligger invid kyrkan,
har en intagande belägenhet. Vid
Billingsfors finnes en träkyrka uppförd år
1762. — På Steneby prestgårds egor,
der förut funnits en tingshög, hafva
församlingsboerna, med biträde af
brukspatron Waern, låtit uppföra en vacker
och beqväm folkskole-byggnad; den är
af trä, 33 alnar lång och 18 alnar bred.
Skolsalen går efter husets hela längd; vidare
finnas sockenstuga, rum för
socken-biblio-thek, äfvensom 2:ne kamrar och kök för
skolmästaren. Barnundervisningen bestrides
uti 2 fasta och 1 flyttbar folkskola, der
under året 1862: 237 barn undervisades
af en examinerad lärare och en exam.
lärarinna, medan 59 undervisades i
hemmet. Till skolan hörer ett
planteringsland af 7,000 qvadratalnars ytvidd. Sedan
år 1863 finnes här en afdelning af
drottning Lovisas skyddsförening i Wenersborg,
som åtnjuter årliga bidrag af H. M.
— Af fornminnen finnas ätte- och
grift-högar, 32 stenar förekomma på Stora
Haf dens egor, 21 vid Taxviken, deraf 2
stora. Om sägnen att å bergskullen vid
kyrkan skulle finnas »en skepnad efter
en stor menniska», se Brunii resa 1838.

Gårdar och verk: I socknen finnes
Dals enda masugn Billingsfors;
Kathrine-holms bruk, se dessa art. — 5/s säteri,
3/8 skatte oförm. Ekebol, 1 skatte
Baldersnäs, 1 sk. Hersbyn, V4 fr. Svärdsbyn,
1/4 frälse Sundsbyn, äro i sambruk och
hafva en areal af 1,196 tid, hvaraf 422
tid inegor; 1 oförm. mtl säteri Högen
med underlydande l3/8 oförm. mtl har
en areal af l,6325/g tid. Dingelvik, säteri
se den art. — Adress: Amål.

o

Stenestad, en socken uti Södra Asbo
härad af Christianstacls län, belägen 3l/s
mil från Landskrona, omfattar 0,304
qv.-mil, fördelade på 75/8 mtl, hvaraf 75/i6
skatte, Vi6 krono, 1/4 frälse samt 1/4 mtl
inom Luggude härad af Malmöhus län.
Markeno är öfver allt, såsom liggande på
Södra Asen, ojemn och bergig; rådande
jordmånen är sandgrus, blandadt med någon
mylla och klappursten, åkerjorden
medelmåttig, ängen bättre. Skog växer vid
några hemman ymnig, vid de flesta till
det nödvändiga behofvet. — Socknen,
som år 1805 beboddes af 510, räknade

1863 omkring 770 inbyggare, hvaraf 16
inom Luggude härad. Ali fast egendom
var 1863 taxerad till 307,200 rdr rmt.
Vid Klöfvamölla drifves en qvarn af en
bäck, hvilken der gör ett högt fall; i
bäcken fångas foreller. — Socknen är
annex till Kågeröd inom Luggude härad
af Malmöhus län; sockenvägen är 5/8 mil
— Barnundervisningen bestrides uti en
fast och en flyttbar folkskola samt en
flyttbar småbarnsskola, der under året
1863: 118 barn undervisades af en
lärare och en lärarinna, medan 87 barn
erhöllo undervisning i hemmet. —
Socknens endaste fornminnen äro de s. k.
Klöfva hallar, vid förutnämnda qvarn,
der röfvare skola bott i en kula, som
ännu finnes i behåll och har en trång
ingång. — Inom socknen märkes
Drages-holms gård. Af öfriga hemman nämnas
Stubbaröd, Magleröd, Munckabo,
Smedjebacken, Englaberg, 1/4 utsockne frälse
Oregården. — Adress: Landskrona.

Stenfors, ett jernbruk i Tingsås socken
af Konga härad och Kronobergs län.

Ar 1586 öfverlemnade konung Johan
III till en Abraham hemmanet Braken,

mtl skatte, då liggande i Weckelsångs
socken, hvarifrån det sedermera blifvit
utbrutet, och ditflyttades år 1711 det af
häradshöfding Paul Rudebeck d. ä. år
1679 inrättade jernverk med allehanda
gjuterier af kulor och granater från
Eke-ryds gårds egor, som afsöndrats från
Tingsås och lagts till Weckelsångs socken,
samt förenades 1742 med Oremo i
Sandsjö socken, så att det sedan 1748 kallades
Stenfors och Oremo jernbruk, egande en
stångjernsliammare med 2 härdar,
privilegierad till 225 skU ämnes-, l/2 sktt
stångjernssmide, med masugn; sedan år
1837 har bruket oinskränkt smide. —
Bland egare nämnes på 1770-talet
brukspatron J. Norman och år 1828 grossh.
Meijer i Carlshamn, som med fördel dref
bruksrörelsen och gjorde betydliga
odlingar, synnerligen i kärr och mossar; år
1840 grefve Hamilton och 1863 löjtn.
J. F. Kjellsson på Ekeryd. — Till
jern-bruket, tax. till 13,000 rdr rmt, hörde
1863: l/2 mtl Bråken, med mjöl- och
siktqvarn samt grynverk, enramig såg
och ölbryggeri, jemte frälse-räntan af l/2
mtl, allts. tax. till 28,700 rdr. Godsets
egor äro vidsträckta, skogen betydlig,
bestående af barrträd, ek och bok; hus-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:59:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free